Du är vad du äter recept 2016

Trött vid snabbmat samt stillasittande? Biggest Loser-experten tipsar

Våren existerar äntligen denna plats – en perfekt situation på grund av nystart.
Men hur kommer man igång samt äter nyttigare? Hur utför man hälsosam
hemma-lunch? samt vilka anvisning är kapabel boosta immunförsvaret?

Matexperten Kristina Andersson chattade samt svarade vid läsarnas frågor.

Efter ett utdragen samt utmattad vinter tillsammans med många tv-tittande samt bekvämlighet food existerar detta äntligen dags till enstaka nystart.
– för tillfället kommer känslan för att man önskar ut inom ljuset, erhålla färsk energi samt orka utföra mer saker.

Då existerar kosten jätteviktig, säger näringsfysiologen Kristina Andersson.

Som en från Sveriges tyngsta namn inom kost samt välbefinnande syns denna ofta inom tv-rutan, möjligen maximalt känd liksom återkommande kostexpert inom tv-programmet ”Biggest Loser”.

– tillsammans nyttigare föda får ni både mer energi, förbättrad välmående samt stärkt immunförsvar. Allt hänger ihop – dock detta gäller för att känna till hur man faktiskt kommer igång, säger hon.

Så hittar ni motivationen

Kristina Anderssons inledande råd på grund av för att hitta motivationen existerar för att börja tillsammans med detta maximalt basic: titta ovan dina rutiner samt hur ni får in mer vegetabilier, rotfrukter samt baljväxter inom vardagen.

– detta existerar möjligen viktigare än någonsin.

för tillfället jobbar flera dessutom distansarbete vilket utför för att man enkel går samt drar inom skåpen bota dagen. Man tappar matstrukturen, säger Kristina.

• Hur utför man hemmalunchen mer hälsosam då?

– Ligg steget före samt organisera således för att god ingredienser ständigt finns hemma. oval form existerar ett sådan råvara vilket ni enkel är kapabel kasta ihop mot ett omelett – ett både nyttig samt snabb lunch.

Chatta vid tisdag kl 14.00

Ett annat råd existerar för att utföra din personlig “halvfabrikat”.

Tillaga vattendjur, kyckling alternativt bönbiffar sålunda för att detta ständigt finns lättillgängligt inom frysen.

– ni behöver ej utföra kurera matlådor utan bara små delar likt ni sedan förmå komplettera tillsammans med för att koka rotfrukt alternativt utföra sallad mot, säger hon.

Har ni fler problem att diskutera mot Kristina ifall hur man utför existensen lite nyttigare?

vid tisdag klockan 14 svarar denna direkt på denna plats inom chatten. Ställ din fråga redan idag genom för att trycka vid den röda knappen.

Kristinas sju bästa råd till en hälsosammare liv:

• Välj rena ingredienser, sådant såsom äger vuxit alternativt levt inom naturen
• Ät dig lagom mätt
• Ät medvetet – känn efter, tänk vid vad ni gör
• Ät regelbundet
• Välj sötsaker tillsammans med omsorg
• Välj upphöjd standard vid animalisk föda (gräsbetat, gärna svenskt)
• Slentrianät ej rött animalisk föda, processat, hårt stekt alternativt grillat animalisk föda, sötningsmedel alternativt tillsatser

Torskrygg tillsammans med rostad brysselkål samt hasselnötter

Till mager vattenlevande djur alternativt animalisk föda passar detta ytterligare god för att äga nötter samt frön liksom topping på grund av för att balansera upp fettet, tillföra mer näring samt ett fåtal mer mättnad.

Ryggbiff tillsammans med tomat- samt avokadosallad samt rostad potatis

Satsa vid gräsbetat animalisk föda från upphöjd standard då ni önskar äga rött animalisk föda samt servera det
uppskuret inom skivor därför äter ni oftast lite mindre.

Glutenfria frukostfrallor

Att gömma vegetabilier inom frallor utför dem ej bara saftigare utan även mer näringsrika samt mindre kaloririka.

Tidigare publicerat inom skandinavisk Nutrition nr 2, 2013

Ofta påpekas för att små människor samt ungdomar äter sämre samt rör sig mindre, tillsammans med övervikt samt sjukdomar likt resultat.

Förslag vid åtgärder existerar många; idrottstimmar bör bli fler, socker- samt fettstinna livsmedel punktbeskattas samt tidsperiod nära datorer reduceras. för att förtära hälsosamt existerar givetvis huvudsakligen samt vitaminer, mineraler, fettkvalité samt kolhydratsskräck diskuteras ständigt. oss menar för att ett sektion från problemet kunna existera bristande matlagningskunskaper.

 

 

>> text: Albina Brunosson, doktorand, universitet eller akademisk institution Kristianstad samt Uppsala högskola, Hanna Sepp, fil dr, universitetslektor inom mat- samt måltidskunskap, universitet eller akademisk institution Kristianstad.

 

Det agerar mindre roll för att man är kapabel vitaminer samt vet för att palsternacka existerar nyttigare än chips, ifall man ej vet hur man tillagar palsternackor.

Kunskaper angående matlagning existerar därför från yttersta vikt på grund av hälsosamma matvanor. Trots detta existerar undersökning kring ungar samt ungas utbildning ifall samt tillsammans föda, matlagning samt måltider många begränsad. Merparten från forskningen existerar fokuserad vid för att lära barnen för att förtära näringsriktigt – ej för att nyttja föda samt måltider såsom ett energisk sektion från lärandet samt därmed producera förutsättningar till goda matvanor.

Även ifall detta framförallt existerar föräldrarnas ansvar för att lära små människor samt ungdomar vilket likt existerar utmärkt föda för att förtära, äter merparten från barnen idag ett alternativt flera måltider inom förskolan alternativt skolan.

detta existerar även inom skolan liksom eleverna förväntas lära sig goda matvanor inom ämnet hem- samt konsumentkunskap (HK). Därför existerar detta angeläget tillsammans undersökning på grund av ökad förståelse angående hur föda, måltider samt HK inom förskolan samt grundskolan är kapabel bidra mot utbildning ifall hälsosamma matvanor.

Grunden läggs tidigt

När barnet existerar lite drygt en tid börjar detta skaffa sig ett hel sektion erfarenheter från föda samt beverage samt detta börjar uppleva igen olika livsmedel samt maträtter vilket detta gillar respektive avskyr (1).

Ju äldre en unge blir desto fler erfarenheter får barnet samt detta påverkar dess preferens på grund av, samt aversion mot, olika livsmedel. Dessa erfarenheter små frukter från växter barnet tillsammans sig senare inom existensen samt forskningen visar för att grunden på grund av goda matvanor läggs inom förskoleålder då barnet existerar mellan numeriskt värde samt fem tid (2). angående barnet lär sig för att förtära varierat samt allsidigt inom ett tidig ålder existerar sannolikheten högre för att detta små frukter från växter tillsammans sig detta senare inom existensen.

äger barnet däremot blivit tvingad för att förtära något inom tidig ålder ökar risken på grund av ett aversion mot just den rätten alternativt livsmedlet samt detta är kapabel existera svårt för att ändra vid (3). Därför besitter förskolan enstaka många nödvändig roll för att förmedla enstaka positiv samt lustfylld inställning mot föda samt måltider.

Förr plats matlagning samt bakning en vanligt inslag inom förskolans sysselsättning samt sågs såsom ett betydande sektion från verksamheten (4).

Barnen fick chans för att lära sig begreppsbildning, för att förbättra språket, koncentrations- samt koordinationsförmåga samt förbättra sin motorik genom för att artikel aktiva inom dem vardagliga sysslorna vilket matlagning samt bakning. inom dygn existerar detta ej lika vanligt för att förskolorna arbetar tillsammans föda samt måltider utanför den ordinarie måltidssituationen.

Trots för att maten samt måltidens roll vid förskolan besitter skiftat genom år äger dem ständigt haft enstaka huvud sektion inom förskolans aktivitet.

Förskollärarna förväntas äga nödvändiga kunskaper inom allt ifrån betydelsen från god hygien mot sin personlig roll likt förebild nära måltiderna. dem förväntas dessutom äga insikt kring god föda på grund av ungar samt får ofta problem att diskutera ifrån föräldrarna kring maten samt måltiderna.

Kunskap till existensen

Matlagningskunskaper kunna även ses liksom ett förståelse till existensen samt enstaka förutsättning på grund av för att behärska utföra medvetna samt hälsosamma matval, vilket existerar ett sektion från ämnet HK.

var bör undervisningen ge eleverna förutsättningar till för att förbättra ”kunskaper ifall samt nyfikenhet till sysselsättning, vetenskapen om resurserhandel och finans samt konsumtion inom hemmet. inom ett process var tanke, sinnesupplevelse samt papper samverkar bör eleverna ges chans för att förbättra en kunnande vilket rör föda samt måltider. Undervisningen bör på det sättet bidra mot för att eleverna utvecklar sin förmåga att ta initiativ samt kreativitet nära matlagning, skapande från måltider samt andra data inom hemmet” (5).

Detta, samt många mer, bör eleverna hinna lära sig vid totalt 118 timmars utbildning inom hem- samt konsumentkunskap beneath sina tid inom grundskolan (6).

tillsammans detta ringa timantalet existerar HK skolans minsta material, vilket är kapabel ses inom paritet mot ämnen likt hantverk likt besitter 330 timmar alternativt foto samt toner likt vardera äger 230 timmar. inom grundsärskolan, var studenter tillsammans lindrig utvecklingsstörning läser, skiljer sig situationen samt eleverna besitter upp mot tre gånger därför många HK såsom grundskolan. Anledningen existerar för att eleverna behöver mer tidsperiod till för att lära sig (7).

Vad existerar matlagning?

I HK existerar matlagning, måltider samt välbefinnande en grundlig ämnesinnehåll.

ämnen ifall vad matlagning existerar, hur man lär sig för att laga föda samt vilken sorts matlagning vilket eftersträvas inom undervisningen måste problematiseras. Matlagning definieras sällan inom forskningssammanhang (8). Vissa vetenskapsman samtalar om matlagning såsom ett uppdelning mellan teori samt erfarenhet, andra ser detta likt ett kombination från detta råa samt detta lagade, modernt samt traditionellt, alternativt såsom för att matlagning existerar enstaka handling tillsammans huvudsyftet för att utföra något tillsammans samt dela ett upplevelse (9-11).

Vad matlagning inom HK existerar besitter således vitt oss vet ej lyfts inom forskningssammanhang.

Traditionellt sett besitter matlagningens kunskaper traderats muntligen samt praktiskt, detta önskar yttra för att den likt ej är kapabel hantverket försöker imitera samt efterlikna den likt förmå. inom samband tillsammans med skriftspråkets utbredning besitter kunskapen ifall matlagning främst dokumenterats inom struktur från anvisning samt kokböcker (8, 12). Receptets utbredning existerar massiv, samt i enlighet med kursplanen till HK bör eleverna efter genomgången träning behärska studera, följa, jämföra samt producera anvisning (5).

anvisning kunna ses liksom minimalistiska instruktioner var läsaren behöver kunskapen ifall mening samt term vilket hör hemma inom ett bestämd matlagningskontext.

Öppna köksdörren!

Det finns en samband mellan matlagningskunskaper samt välmående (13, 14). möjligen existerar denna faktor även viktigare idag än tidigare, tillsammans med tanke vid detta stora utbudet från mindre hälsosamma snabbmatsalternativ (15, 16).

Vårt anvisning till för att lära angående välmående, vitaminer samt fibrer existerar därför för att öppna köksdörren vid nära gavel samt lära sig för att laga föda.

Genom teoretisk samt praktisk utbildning ifall föda, måltider samt matlagning ifrån förskola mot grundskola ges förutsättningar till hållbara levnadsvanor. detta existerar därför viktigt för att genom undersökning öka kunskapen ifall utbildning utifrån en mat- samt måltidsperspektiv inom förskola samt utbildningsinstitution, en sektor likt hittills existerar relativt outforskat. •

Referenser

1.

Birch LL, Marlin DW. inom don't like it; inom never tried it: effects of exposure on two-year-old children's food preferences. Appetite 1982; 3: 353-360.

2. Birch LL et al. What kind of exposure reduces children's food neophobia? Looking vs. tasting. Appetite 1987; 9: 171-178.

3. Koivisto UK, Sjoden PO. Reasons for rejection of food items in Swedish families with children aged 2-17. Appetite 1996; 26: 89-103.

4. SOU. 1972. Förskolan: betänkande. Stockholm: Liberförlag/Allmänna förl.

5. Skolverket. 2011b. läroplan på grund av hem- samt konsumentkunskap Läroplan till grundskolan, förskoleklassen samt fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

6. Skolverket. 2011a. http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/om-grundskolan/timplan-for-grundskolan-1.159242.

7.

Skolverket. 2010. rapport från uppgift angående för att utarbeta nya kursplaner samt kunskapskrav till grundskolan samt motsvarande skolformer m.m. Stockholm: Skolverket.

8. Begley A, Gallegos D. What's cooking for dietetics? A review of the literature. Nutrition & Dietetics 2010; 67: 26-30.

9. Heldke ML. 1992. Foodmaking as a Thoughtful Practice. . In W. D. Curtin & M. L. Heldke (Eds.), Cooking, Eating, Thinking.

Transformative Philosophies of Food. Bloomington: Indiana University Press.

10. Short F. 2006. Kitchen secrets the meaning of cooking in everyday life. Oxford: Berg.

11. Symons M. Cutting up Cultures. Journal of Historical Sociology 2002; 15: 431-450.

12. Bergström N. 1997. föda inom skrift: anvisning samt traditioner inom kokböcker. Göteborg: Univ., avdelningen på grund av hushållsvetenskap.

13.

Lang T, Caraher M. 1999. Cooking skills and health. London: Health Education Authority.

14. Seeley A, et al. Should we teach cooking in schools? A systematic review of the literature of school-based cooking interventions. Journal of HEIA 2010; 17: 10-18.

15. Fieldhouse, P. 1998. Food and nutrition : customs and culture. London: Stanley Thornes.

16. Lichtenstein AH, Ludwig DS.

Bring Back Home Economics Education. JAMA 2010; 303, 1857-1858.

Relaterade föremål eller textstycken vid nutritionsfakta.se:

Nordisk Nutrition nr 1-2, 2014: Hem- samt konsumentkunskap vilket demokratifråga >>