Receptivt vokabulär

Social förmåga brukar anges likt enstaka styrka hos ungar tillsammans med Downs syndrom, samtidigt vilket enstaka sektion studier visar för att dem löper fara för att ej klara sig lika utmärkt socialt likt typiska unge. Norska vetenskapsman äger slutfört numeriskt värde studier på grund av för att ta reda vid hur detta förhåller sig, samt vilka faktorer liksom är kapabel skulle behärska förklara det.

Studie från social förmåga

I den inledande studien deltog 43 6-åringar tillsammans med Downs syndrom, 22 pojkar samt 21 flickor.

Inget från barnen ägde autism, samt samtliga ägde minimalt ett mamma/pappa tillsammans norska liksom modersmål. 12 från barnen ägde nedsatt hörsel alternativt förlorad ljuduppfattning. Jämförelsegruppen bestod från 36 typiska små människor, 18 pojkar samt 18 flickor, tillsammans med motsvarande icke-verbala mentala förmåga. dem typiska barnen plats inom medelvärde 3 kalenderår gamla samt ägde inga särskilda behov, inga bekymmer tillsammans hörseln samt minimalt ett mamma/pappa tillsammans norska vilket modersmål.

En mamma/pappa mot varenda ungar intervjuades per mobil baserat vid delarna på grund av social förmåga inom Pediatric Evaluation of Disability Inventory (PEDI).

Föräldern fick sedan via mejl lämna bakgrundsfakta angående föräldrarnas utbildningsnivå, barnets ljuduppfattning samt kommunikationssätt m.m. varenda barns språkförmåga testades sedan nära tre tillfällen, oftast tre dagar inom rad. Både receptivt samt expressivt tungomål testades baserat vid en flertal olika, standardiserade tester.

Den Sociala förmågan inom PEDI omfattar fyra språkrelaterade förmågor samt nio icke-språkliga: Comprehension of word meanings, Comprehension of sentence meanings, Functional use of communication, Complexity of expressive communication, bekymmer upplösning, Social interactive play (with adults), Social interactions (with child of a similar age), Play with objects, Self-information, Time orientation, Household chores, Self-protection and Community.

Barnen tillsammans Downs syndrom ägde lägre poäng på grund av PEDI Social förmåga än dem typiska barnen, både inklusive samt utan att inkludera dem fyra språkliga delarna.

Forskarna antog för att språket existerar enstaka nödvändig faktor då man utvecklar samtliga sociala förmågor. dem undersökte därför hur barnens testade språkförmågor, den icke-verbala mentala förmågan, kön, samt föräldrarnas utbildningsnivå rent statistiskt kunde förklara barnens sociala förmåga (summerat till enbart dem nio icke-språkliga förmågorna). Man fann dels för att pojkar tillsammans DS ägde förbättrad icke-språklig social förmåga än flickor tillsammans med DS (om varenda andra faktorer fanns lika), dels för att ju förbättrad aktivt/talat tungomål en unge tillsammans DS ägde (och varenda andra faktorer plats lika) desto förbättrad plats den icke-språkliga sociala förmågan.

till dem typiska barnen fanns enstaka trend mot identisk påverkan, dock dem kunde bero vid slumpmässig variation.

Studie från sociala problem

I den andra studien deltog 41 6-åriga små människor tillsammans Downs syndrom ifrån den inledande studien (20 flickor samt 21 pojkar), 55 typiska ungar tillsammans med motsvarande icke-verbala mentala förmåga, inom medelvärde 3 kalenderår gamla (33 flickor samt 32 pojkar) samt 150 6-åriga typiska unge (71 flickor samt 79 pojkar).

En mamma/pappa mot varenda unge fick via mejl besvara frågeformuläret The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ).

Fyra delar mäter sociala problem; emotionella symptom, beteendeproblem, hyperaktivitet samt kamratproblem. ett femte sektion mäter sociala styrkor (prosocial behaviour) såsom tex omtänksamhet samt generositet.

När man summade problemdelarna inom SDQ sålunda ägde barnen tillsammans med Downs syndrom signifikant mer svårigheter än dem båda grupperna tillsammans med typiska unge. detta fanns dock ingen skillnad mellan ungar tillsammans med DS samt typiska ungar då detta gällde emotionella symptom.

Barnen tillsammans DS ägde högre grad från hyperaktivitet, vilket ej berodde vid frågorna ifall kroppslig handling utan vid dem ämnen liksom avsåg bristande uppmärksamhet. Barnen tillsammans DS ägde även mer kamratproblem. Barnen tillsammans DS ägde mer beteendeproblem än jämnåriga typiska unge dock ej mer än dem typiska barnen tillsammans med motsvarande icke-verbala mentala förmåga.

Den enda faktor såsom statistiskt kunde förklara sociala svårigheter hos unge tillsammans med DS plats passivt ordförråd – en större receptivt ordförråd plats korrelerat tillsammans färre sociala bekymmer.

Bland dem typiska barnen tillsammans motsvarande icke-verbala mentala förmåga därför plats detta den mentala förmågan likt signifikant kunde relateras mot sociala bekymmer, vid därför vis för att högre mental förmåga ökade dem sociala problemen. Bland 6-åriga typiska unge därför fanns detta kön liksom plats statistiskt signifikant – pojkar ägde större sociala bekymmer än flickor.

Varken hörselnedsättning alternativt kommunikationsform (tal alternativt AKK), förklarade kvantiteten sociala bekymmer hos unge tillsammans med DS, samt ungar tillsammans hörselnedsättning ägde färre emotionella symptom än andra barn.

Sammanfattning

Både ordförråd samt kön fanns viktiga förklaringsfaktorer till social förmåga inom den inledande studien.

Större expressivt ordförråd plats kopplat mot förbättrad social förmåga. Ordförråd ägde även signifikant koppling mot sociala bekymmer inom den andra studien. Större receptivt ordförråd fanns kopplat mot mindre sociala bekymmer. detta största sociala problemområdet plats kamratproblem, jämfört tillsammans med båda grupperna från typiska ungar. Barnen tillsammans med DS ägde färre vänner samt plats mindre populära.

Det finns ett ljus koppling mellan språkproblem samt sociala svårigheter, dock studien är kapabel ej att fatta beslut eller bestämma något orsak samt verkan.

detta existerar klart för att man behöver rikta båda. Dels genom olika insatser såsom ökar acceptans samt positiva attityder mot små människor tillsammans Downs syndrom, dels genom insatser liksom stödjer utvecklingen från ordförrådet hos barnet tillsammans Downs syndrom.

Den sociala profilen hos små människor tillsammans Downs syndrom visar vid både starkare samt svagare delar.

angående man jämför tillsammans jämnåriga typiska unge sålunda existerar social förmåga ej ett styrka hos små människor tillsammans Downs syndrom, utan en region var dem behöver hjälp samt stöd. till för att ge små människor tillsammans DS dem bästa möjligheterna för att delta framgångsrikt inom den vanliga skolan, således bör strukturerad samt explicit träning från ordförrådet, tillsammans inriktning vid mening liksom existerar viktiga till social interaktion samt konfliktlösning, startas tidigt inom förskolan.

Läs mer:

The profil of social functioning in Children with Down syndrome (2016, Jul: Næss KB, Nygaard E, Ostad J, Dolva AS, Lyster SH.) PMID27442783, Researchgate (PDF)

Relaterat vid hemsidan:

Inkludering inom Norge (Jan 2010)

Ett språk- samt kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) existerar gynnsamt till flera studenter, dock nödvändigt på grund av studenter såsom utvecklar svenska såsom en andraspråk.

Ibland kallas detta på grund av för att språkutvecklande arbetssätt.

Ett sociokulturellt perspektiv vid lärande

Språk- samt kunskapsutvecklande arbetssätt utgår ifrån en sociokulturellt perspektiv vid utbildning. Utifrån detta perspektiv ses utbildning vilket socialt. utbildning sker inom en kontext, ett kontext. tillsammans med detta vilket utgångspunkt blir detta från massiv vikt för att undervisningen inom skolan sker inom sociala samt meningsfulla kontext tillsammans med rika möjligheter mot interaktion.

Vidare innebär detta för att unge, ungdomar samt vuxna behöver förbättra just detta tungomål likt dem behöver inom den givna situationen.

Språk samt kurs går ej för att separera

Olika ämnen besitter olika språkbruk, detta önskar yttra olika sätt för att utrycka sig tillsammans olika mening samt term, olika texter samt olika sätt för att samtala.

Därför kunna eleverna ej lära sig dem språkkunskaper dem behöver inom språkundervisningen allena. Språkkunskaper utvecklas sidled tillsammans med ämneskunskaper samt dem utvecklas all existensen. Ju äldre studenter existerar desto mer komplexa mening, term, texter samt diskussion möter de. 

Mycket från elevernas utbildning inom skolan sker via språket samt därför existerar språket ett betydande sektion inom all utbildning.

Ämneslärare existerar specialister vid sitt ämnesspråk. Därför står detta inom styrdokumenten för att varenda pedagog äger ansvar till för att förbättra dem språkliga förmågor likt behövs inom skolans ämnen. Detta gäller ifrån samt tillsammans med ämnesområden inom förskolan mot ämnes- samt yrkeskurser inom gymnasieskolan samt vuxenutbildningen.

Språket varieras utifrån kurs, relation samt kommunikationssätt

Här ser ni en sätt för att illustrera detta språkliga registret – en sätt för att förklara språkliga omröstning likt kommer ifrån den systemiskt funktionella lingvistiken.

Bilden önskar visa för att språket varieras utifrån situationen. Man lyfter fram tre aspekter liksom påverkar angående språket man använder blir mer likt detta man vanligen kallar vardagsspråk (till vänster) alternativt skolans kunskapssråk (till höger). dem variabler man tittar vid är:

1. ämne/aktivitet, detta önskar yttra vad detta handlar angående samt hur ämnet behandlas
2. relation/roller, detta önskar yttra vilka liksom existerar involverande samt hur deras relation mot varandra ser ut
3. kommunikationssätt, liksom handlar angående hur man kommunicerar, liksom mot modell muntligt inom en konversation alternativt på papper eller digitalt inom enstaka vetenskaplig artikel.

Vardagsspråk, skolspråk, kunskapsspråk samt ämnesspråk

En nödvändig aspekt inom SKUA existerar för att detta tungomål vilket man använder samt lär sig inom skolan, samt inom ämnesundervisningen, skiljer sig ifrån detta tungomål såsom man använder inom vardagliga situationer.

Cummins, ett känd vetenskapsman inom andraspråksfältet beskriver detta senare såsom BICS (Basic Interpersonal Communicative Skills) vilket vanligen översätts tillsammans med vardagsspråk samt detta tidigare vilket CALP (Cognitive Academic Language Proficiency), vilket översätts tillsammans kunskapsspråk alternativt skolspråk. andra vetenskapsman talar dessutom ifall ämnesspråk till för att lyfta fram detta såsom existerar utmärkande på grund av specifika ämnen vilket mot modell matematiken, fordonstekniken alternativt idrott samt hälsa.

Stöttning

Begreppet stöttning kommer ursprungligen ifrån Jerome Bruner samt engelskans ”scaffolding” vilket handlar angående för att studenter behöver en stöd då man börjar tillsammans en nytt fält.

Likt enstaka byggnadsställning finns stöttningen ifrån start dock nedmonteras successivt då kunskapsbygget står stabilt. Stöttningen existerar ständigt något som är kortvarigt eller inte permanent, sålunda länge likt eleven behöver den inom lärandeprocessen. Stöttningen existerar även ständigt framtidsorienterad, tills eleven är kapabel nyttja kunskaper samt färdigheter självständigt. Metakognition existerar enstaka nödvändig sektion på grund av för att stöttningen bör bli framtidsorienterad.

Eleven behöver ges chans för att tänka ovan hur något görs samt varför något görs inom enstaka viss lärandesituation.

När detta svenska språket existerar en andraspråk inom tillväxt behövs den språkliga stöttningen inom varenda ämnen. Nyanlända studenter behöver förbättra både vardagsspråk, ämnesspråk samt en formellt skolspråk sidled.

All stöttning behöver utgå ifrån elevens tidigare skolgång, behov, språkliga nivå samt behöver kontinuerligt anpassas till för att undervisningen bör artikel givande både vilket gäller ämneskunskaper samt tungomål. till flerspråkiga studenter likt äger en utvecklat vardagsspråk vid svenska blir stöttningen ett betydelsefull bro mot ämnesspråket samt skolspråket.

Den språkliga stöttningen äger fokus vid för att eleverna får existera språkligt aktiva inom flera olika lärandesituationer.

 Stöttningen existerar planerad samt innebär för att läraren inom sin utbildning tänker vid vilket eleverna behöver stöd inom för att lära sig vilket gäller mening samt term dock även lyssnande, samtalande, läsande samt skrivande.

Planerad stöttning vid flera nivåer

John Polias, Inger Lindberg samt Karin Rehman synliggör inom sin nyhet ”Stöttning vid olika nivåer” tre nivåer från stöttning: makro, meso samt snabbkokare.

Makrostöttning existerar den planerade omfattande stöttningen var läraren utgår ifrån styrdokumenten, bryter ner dem inom både ämnesmål samt språkliga syfte, ämne, aktiviteter samt därför vidare. Mesostöttning existerar den planerade stöttningen på grund av enskilda lektioner var hänsyn tas mot för att studenter äger olika språkliga nivåer inom svenska språket, vilket förmå kräva förberedelse från gruppsammansättningar, kontextrikedom, eventuellt modersmålsmaterial, ordlistor liksom eleverna kunna ta sektion från före lektionen, flippat undervisningsrum samt många annat.

Mikrostöttning beskrivs liksom den stöttning såsom uppstår utifrån behov beneath spontan muntlig interaktion inom klassrummet. då läraren beneath elevers sysselsättning inom klassrummet uppmärksammar vilket studenter säger, samt stöttar tillsammans med omformuleringar mot precis ämnesspråk, ställer öppna ämnen på grund av maximal språkanvändning (jämför IRL-frågor var studenter kunna svara tillsammans med bara en alternativt en par ord) summerar tidigare utbildning samt återknyter mot lärandemål.

John Polias, Inger Lindberg samt Karin Rehman skrivelse Stöttning vid olika nivåer i Lärportalen

Stötta utvecklingen från ordförrådet

En från dem maximalt grundlig samt utmanande uppgifterna nära lärande från en nytt tungomål existerar för att förbättra ordförrådet.

Inom språkutveckling talar man ifall receptivt ordförråd (ord vilket eleven förstår dock ännu ej använder) samt produktivt ordförråd (ord likt eleven använder inom anförande samt skrift). Ordförrådet äger massiv innebörd inom elevens utbildning samt agerar enstaka huvud roll inom meningsskapande inom skolans varenda ämnen. Variationen inom ordförrådets storlek existerar massiv bland varenda studenter.

Undervisningen behöver ta tillvara vid varenda situation därför för att eleverna utvecklar bredd (hur flera mening eleven kan) samt djup (nyanserad förståelse ifall termen, hur termen används, synonymer, motsatser etc) inom ordförrådet. 

Utveckling från ordförrådet behöver ske systematiskt samt medvetet. Inom språkutveckling brukar mening delas in inom numeriskt värde grupper, tegelstensord samt murbruksord.

Tegelstenarna existerar dem centrala ämnesord vilket existerar kärnan inom en visst tema. Murbruksorden existerar verb, bindeord, prepositioner, pronomen etc. liksom pedagog existerar man van för att vandra igenom, stötta samt förklara dem ämnesspecifika begreppen, tegelstensorden, inom sitt kurs. dock flera studenter, ej minimalt nyanlända studenter samt studenter tillsammans med svenska vilket andraspråk, behöver även lära sig murbruksorden.

Annars hamnar eleverna inom för att nyttja ett fåtal mening samt korta meningar då dem uttrycker sig.

Stötta samtalande

Undervisning såsom stöttar språket bygger vid en kommunikativt arbetssätt tillsammans med fokus både vid innehåll samt tungomål samtidigt. vid lektioner ges eleverna chans för att nyttja samtalandet utforskande. i enlighet med Douglas Barnes ögonkontakt vid elevsamtals ”exploratory funktion” innebär detta samtalande på grund av för att förstå, strukturera sitt tänkande samt handlande, samt omforma sina kunskaper inom samspel tillsammans andra.

Problemlösande sysselsättning inom mindre grupper var eleverna får ”tänka högt” samt interagera tillsammans både kamrater samt pedagog behöver organiseras inom undervisningen. Både inom dem utforskande samtalen samt inom annat samtalande behövs väl genomtänkta grupper, tydliga samt utmanande data samt struktur till samtalen till för att dem verkligen bör innehåll sin funktion; för att stötta språkutvecklingen.

Kollaborativa konversation existerar en term liksom Inger Lindberg skrivit många angående vad gäller vuxna.

tillsammans med begreppet menas för att numeriskt värde alternativt fler personer lär sig tillsammans. dem drar nytta från varandras kunskaper samt kompetenser, frågar varandra samt kommenterar samt utvärderar varandra. Pauline Gibbons skriver ifall utforskande konversation vilket gäller ungar såsom grupparbetar samt även angående utforskande konversation pedagog samt elev.

Stötta läsande 

Läromedel samt texter inom olika ämnen innehåller ofta en teoretisk tungomål tillsammans med på grund av eleverna obekanta mening vilket behövs till för att förbättra kunskaper inom ämnet.

ett bestämd skrivelse alternativt en läromedel passar sällan varenda studenter inom enstaka heterogen elevgrupp. Klyftan mellan lärobokens abstrakta tungomål samt elevernas språknivå existerar massiv, speciellt ifall eleven existerar nyanländ. Både ordförrådet samt elevens (för)kunskaper inom ämnet påverkar hur väl eleven förstår innehållet. 

För för att eleverna bör behärska tolka innehållet inom materialet samt förbättra medvetande behöver undervisningen innehålla data var kunskaperna bearbetas vid olika sätt.

detta existerar god angående läromedel, ämnesspecifika texter samt filmer vilket används till utbildning ackompanjeras från undervisningsaktiviteter före– beneath samt efter elevens sammanträde tillsammans med materialet.

Utveckla eleverna liksom läsare

Vad utför enstaka funktionellt litterat läsare? Svaret existerar för att enstaka läsare existerar kodknäckare likt kunna tolka symbol-ljud samt ”läsa vid raderna”.

Läsaren existerar även textdeltagare vilket äger förkunskaper ifall liknande texter och/eller innehåll, kunskaper angående texttyper samt förmå ”läsa bortom raderna”. till detta tredjeplats existerar läsaren textanvändare, vilket bland annat innebär muntlig samt skriftlig interaktion ifall skrivelse. till detta fjärde existerar läsaren textanalytiker liksom äser bedömande samt förmå ”läsa mellan raderna”.

De fyra svaren vid frågan visar vilken stöttning liksom behövs allmänt till för att förbättra eleverna vilket läsare.

Man bör även stötta mer särskilt utifrån olika elevers unika behov. Stöttning förmå ske både före, beneath samt efter läsning. på denna plats finns olika modeller för att utgå ifrån samt nyttja. Definitionen från ett funktionellt litterat läsare speglas inom modellen framtagen från Luke samt Freebody ”The fyra Resources Model”. Pauline Gibbons beskriver modellen inom sina skrivna verk samt den existerar utgångspunkt till Qarin Frankers ”Resursmodell på grund av litteracitetsundervisning”.

 Hur modellen blir verktyg inom förberedelse från samt inom arbetet tillsammans med studenter finns även förklarat inom modulen ”Grundläggande litteracitet till nyanlända elever” inom Lärportalen.

Modulen elementär litteracitet på grund av nyanlända studenter inom Lärportalen

Stötta skrivande

”Cykeln på grund av utbildning samt lärande”, alternativt ”cirkelmodellen” såsom den även kallas, existerar enstaka modell liksom både stöttar läsande samt skrivande.

Stöttning förmå ske både före, beneath samt efter skrivande, noggrann liksom tillsammans med läsande. Syftet tillsammans med cirkelmodellen existerar för att bygga upp ämnesområdet, visa olika texters avsikt samt uppbyggnad samt för att inledningsvis notera texter tillsammans till för att eleven sedan bör klara textproduktionen vid personlig hand.

Läs mer angående cirkelmodellen vid vår fördjupningssida angående genrepedagogik:

Lär dig mer ifall genrepedagogik

Lär mer angående SKUA vid vår webb

För den likt önskar lära sig mer angående SKUA besitter oss samlat förslag vid litteratur samt annat ämne för att lära mer från, isolerad alternativt tillsammans tillsammans kollegor.

Lär dig mer angående språk- samt kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- samt kunskapsutvecklande arbetssätt inom olika ämnen

Språk- samt kunskapsutvecklande arbetssätt till nyanlända elever

Språk- samt kunskapsutvecklande arbetssätt vid fritidshemmet

Våra sidor ifall genrepedagogik samt translanguaging existerar även relevanta på grund av en språk- samt kunskapsutvecklande arbetssätt.

Lär dig mer angående genrepedagogik

Lär dig mer ifall translanguaging

Andra litterarurtips

Du möjligen även existerar intresserad från för att studera mer ifall organisation samt utbildning från nyanlända samt flerspråkiga studenter såsom oss tipsar ifall här:

Litteratur ifall för att undervisa nyanlända elever

Litteratur ifall flerspråkiga små människor inom förskolan

Senast uppdaterad: 15 femte månaden i året 2023

Sidansvarig: Nationellt centrum på grund av svenska likt andraspråk