Förnya recept tierps vårdcentral

SOU 2003:52

Ökad patientsäkerhet vid läkemedelsområdet

Till statsrådet samt chefen till Socialdepartementet

Vid regeringssammanträde den 7 mars 2002 beslöts för att ett speciell utredare skulle tillsättas tillsammans övning för att utföra enstaka bred bedömning från nuvarande samt framtida behov från möjligheter mot medicinsk samt finansiell uppföljning inom läkemedelsområdet samt nära behov föreslå hur ett sådan förbättrad uppföljning skall göras.

Genom beslut den 14 mars 2002 förordnades f.d. presidenten inom Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg likt speciell utredare.

Att såsom sakkunnig biträda utredaren inom hans jobb förordnades den 25 april 2002 kammarrättsassessorn inom Socialdepartementet Charlotta Lokrantz samt departementssekreteraren inom identisk departement Elin Michelsen. Samtidigt förordnades liksom experter inom utredningen chefsjuristen inom Apoteket AB dygn Johannesson, datarådet Hans-Olof Lindblom, andre vice mötesledare inom Sveriges läkarförbund Eva Nilsson Bågenholm, direktören inom Epidemiologiskt Centrum nära Socialstyrelsen Måns Rosén samt utredaren inom Landstingsförbundet Håkan Vestergren.

Genom beslut den 16 augusti 2002 förordnades professorn Björn Beermann, Läkemedelsverket liksom specialist. Den 28 oktober 2002 entledigades Björn Beermann. Genom beslut den 29 oktober 2002 förordnades docenten Nils Feltelius, Läkemedelsverket likt specialist.

Som sekreterare inom utredningen besitter tjänstgjort sedan den 1 femte månaden i året 2002 hovrättsassessorn Maria Lockman samt sedan den 1 oktober 2002 hovrättsassessorn Helena Nilsson.

Utredningen, såsom äger antagit namnet Utredningen angående uppföljning inom läkemedelsområdet, får härmed överlämna betänkandet Ökad patientsäkerhet vid läkemedelsområdet, (SOU 2003:52). mot betänkandet fogas särskilda yttranden.

Utredningsuppdraget existerar härmed slutfört.

Stockholm inom femte månaden i året 2003

Leif Ekberg

Maria Lockman Helena Nilsson

Förkortningar

ABLA III Arbetsgruppen på grund av förbättrad läkemedelsanvändning ACS Apotekets Centrala Statistiksystem ADB automatisk databehandling ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder AIP apotekens inköpspris APS Apotekets Presentationssystem ATC Anatomical Therapeutic kemikalie Classification struktur AUP apotekens utförsäljningspris bet.

betänkande DDD defined daglig dos, antagen genomsnittlig dygnsdos dir. direktiv DRU bedömning anvisning granskning ds. departementsskrivelse EMEA The europeisk Agency for the Evaluation of Medicinal Products, Europeiska läkemedelsmyndigheten EpC Epidemiologiskt Centrum FoU undersökning samt tillväxt HSL hälso- samt sjukvårdslag (1982:763) JO Justitieombudsmannen KPP utgift per patient KU konstitutionsutskottet LIF Läkemedelsindustriföreningen LS Läkemedelsstatistik AB LVFS Läkemedelsverkets författningssamling LYHS team (1998:531) angående yrkesverksamhet vid hälso- samt sjukvårdens sektor MFR Medicinska forskningsrådet

NEPI Nätverk på grund av läkemedelsepidemiologi OTC Over The Counter prop.

proposition PuL personuppgiftslag (1998:204) rskr. riksdagsskrivelse SBU Statens beredning på grund av medicinsk bedömning SekrL sekretesslag (1980:100) SFS svensk författningssamling SIS Swedish Standards SoU socialutskottet SOU statens offentliga utredningar SPAR statliga person- samt adressregistret WHO Världshälsoorganisationen VR Vetenskapsrådet

Sammanfattning

I olika kontext äger statsmakterna framhållit för att uppföljning från läkemedelsförskrivning samt läkemedelsanvändning existerar från massiv innebörd på grund av för att garantera patientsäkerhet samt standard inom hälso- samt sjukvården.

Uppföljning besitter även massiv innebörd till ett meningsfull verksamhetsplanering samt på grund av för att bidra mot för att dem samlade resurserna på grund av hälso- samt medicinsk vård används därför effektivt liksom möjligt.

Genom den läkemedelsreform vilket trädde inom kraft den 1 januari 1997 överfördes kostnadsansvaret på grund av läkemedelsförmånerna ifrån staten mot landstingen.

till för att möjliggöra informationsöverföring ifrån Apoteket AB mot landstingen på grund av debitering från den sektion från kostnaden på grund av utköpta medicin till vilken respektive landsting fanns betalningsskyldigt skapades en nytt personregister hos Apoteket AB vilket reglerades inom ett speciell team, lagen (1996:1156) ifall receptregister. Receptregistret fick även användas till inskrivning samt rapport mot landstingen från data till finansiell uppföljning samt på grund av inskrivning samt rapportering från information mot bl.a.

verksamhetschefer inom hälso- samt sjukvården samt mot Socialstyrelsen till medicinsk uppföljning, bedömning, kvalitetssäkring samt då detta gällde Socialstyrelsen även på grund av epidemiologiska undersökningar, undersökning samt beskrivning från statistik.

Ganska snart stötte man inom den praktiska användningen från detta nya informationssystemet vid bekymmer. Vissa fakta likt förutsattes bli angivna inom receptregistret blev detta ej inom önskvärd utsträckning.

Kravet vid samtycke ifrån den enskilde patienten vilket en villkor till transaktion från data mot Socialstyrelsen vid individnivå resulterade även inom en bristfälligt uppföljningsunderlag.

Utredningen äger haft inom uppgift för att utföra enstaka bred undersökning från nuvarande samt framtida behov från samt möjligheter mot medicinsk samt finansiell uppföljning inom läkemedelsområdet.

Utredningen äger inriktat sitt jobb vid inom huvudsak tre nivåer, ett plats, ett regional samt ett nationell nivå. tillsammans den inledande avser utredningen den situation då förskrivaren från medicin behöver följa upp den enskilde patientens tidigare läkemedelsförskrivningar på grund av för att behärska utföra en medicinskt säkert beslut mot ytterligare förskrivning. tillsammans den regionala nivån avser utredningen landstingens ekonomiska samt medicinska uppföljning vid läkemedelsområdet.

Den nationella nivån innefattar frågan angående en forskningsregister hos Socialstyrelsen inom vilket data angående läkemedelsköp vid apoteken blir samlade.

Som utgångspunkt på grund av utredningens sysselsättning besitter gällt för att ställa den enskilde patienten inom centrum. Högsta tänkbara patientnytta samt högsta tänkbara patientsäkerhet existerar uppgift liksom måste prägla all hälso- samt medicinsk hjälp.

Detta gäller ej bara inom den direkta kontakten mellan patient samt hälso- samt sjukvårdspersonal utan även inom arbetet tillsammans kvalitetssäkring samt metodutveckling samt inom strävandena för att att nå ett mål eller resultat ökad kostnadseffektivitet. en viktigt inslag inom all behandling samt vård existerar för att den inom varenda situation möter krav vid största tänkbara standard.

då detta gäller läkemedelsbehandling existerar detta därför nödvändigt för att förutsättningar är kapabel skapas till undersökning angående läkemedlens risker samt effekter både inom en mindre samt inom en längre perspektiv.

Utöver patientnytta samt patientsäkerhet besitter en tredjeplats term varit vägledande på grund av utredningens sysselsättning samt detta existerar patientintegritet.

Skyddet till den enskilde mot intrång inom den personliga sfären existerar från vitalt nyfikenhet samt måste beaktas inom varenda kontext var detta kunna bli aktuellt för att förteckna personuppgifter tillsammans känsligt innehåll inom en lista. ett avvägning måste göras mellan dem skäl likt talar till inskrivning från data samt dem krav vid för att undvika bli registrerad vilket den enskilde förmå äga.

denna plats rör detta sig ofta ifall ett ömtålig samt svår balansgång samt utredningen besitter inom dem olika nivåavsnitten kommit mot olika slutsatser.

Förskrivarnivå

God, trygg samt kostnadseffektiv vård förutsätter för att patienten samt förskrivaren inom behandlingssituationen kunna erhålla rätt upplysning angående behandlingsalternativ, angående medicin, angående patientens aktuella läkemedelsordinationer samt andra viktiga patientdata.

nära dem kontakter såsom utredningen haft tillsammans med myndigheter, organisationer

och andra aktörer vid läkemedelsområdet äger detta framkommit för att detta inom flera fall föreligger ett uppenbar hälsorisk till den enskilde patienten angående förskrivaren ej äger den fullständiga samt rättvisande bilden tydlig till sig angående patientens läkemedelsförhållanden.

Över- samt underförskrivning samt inom sämsta fall direkt felaktig förskrivning förmå bli följden. medicin såsom nära samtidigt intag interagerar är kapabel förorsaka patienten hälsoproblem, ibland således graverande för att sjukhusvård blir vital. Riskerna på grund av hälsoproblem nära läkemedelsintag existerar störst hos sådana patienter vilket vid bas från ålder, sjukdom alternativt reducerad hälsotillstånd besitter svårt för att själva behärska redovisa till sina medicin samt likt ej själva är kapabel bevaka samt rätta misstag.

Anledningen mot för att ett samlad data ifall patientens läkemedelssituation ej existerar tillgänglig hänger delvis samman tillsammans med för att patienten besöker medicinsk expert nära olika vårdenheter inom detta landsting var patienten existerar bosatt alternativt besöker vårdenheter inom en alternativt flera andra landsting. Därtill kommer för att patienten även besöker privata vårdgivare.

data ifall patientens läkemedelsförskrivningar finns inom patientjournalen nära respektive vårdenhet dock dem finns ej samlade någonstans.

Olika plan pågår på grund av för att försöka producera en förbättrat beslutsunderlag på grund av förskrivare bl.a. genom framtagande från läkemedelsprofiler inom Apoteket AB:s regi alternativt genom gemensam journalskrivning samt journalhantering inom detta egna landstinget.

Dessa insatser existerar från stort värde samt kommer vid sikt för att utveckla informationsläget; då detta gäller journallösningarna åtminstone inom detta egna landstinget.

För utredningen existerar detta från största vikt för att sätta patientens behov samt säkerhet inom centrum. inom varenda dem kontakter enstaka patient besitter tillsammans med hälso- samt sjukvården måste garantier behärska lämnas till för att patienten tillförsäkras kvalificerat god samt trygg vård.

mot sådana garantier måste räknas för att patienten nära varenda situation skall behärska lita vid för att dem förskrivningar från medicin liksom görs existerar korrekta samt ändamålsenliga samt ej medför någon fara till interaktion. Detta förutsätter inom sin tur för att förskrivaren besitter enstaka tryggare samt fylligare resultat angående patientens läkemedelsanvändning än vilket vilket erbjuds inom solens tid.

Utredningen ser detta liksom många angeläget för att man snabbt kunna komma mot rätta tillsammans med detta allvarliga informationsproblem.

Utredningen förslår därför för att detta etableras en lista – ett läkemedelsförteckning – ovan dem förskrivna medicin såsom ett

patient/kund hämtar ut vid läkemedelsbutik. Förteckningen skall föras från Apoteket AB vilket redan svarar till receptregistret i enlighet med lagen ifall receptregister.

Registreringen skall anknyta mot den enskilde patienten, dennes namn samt personnummer, samt omfatta data ifall detta förskrivna läkemedlet. Något angivande från bedömning, förskrivningsorsak alternativt förskrivare skall ej ske. Anledningen mot detta existerar för att syftet tillsammans med förteckningen uteslutande existerar för att vid en lokal samla ett heltäckande kunskap ifall patientens läkemedelsköp oberoende från vem vilket förskrivit läkemedlet alternativt nära vilken vårdenhet sålunda skett.

Själva registreringen skall ske utan patientens särskilda medgivande. resurs mot uppgifterna ifall patienten inom förteckningen skall däremot göras beroende från patientens uttryckliga medgivande. Denna konstruktion sammanträffar tillsammans vad liksom inom ljus gäller på grund av insättning från fakta inom enstaka patientjournal samt på grund av ingång mot uppgifterna inom journalen.

Förtecknandet från data inom journalen sker oberoende från patientens medgivande dock ingång mot journalen utanför den egna vårdenheten kräver patientens medgivande. Genom ett sådan ordning tillgodoses den enskildes krav vid skydd till sin integritet. resurser mot uppgifterna görs ensidigt beroende från den enskilde patientens samtycke samt uppgifterna blir ej åtkomliga vid annat sätt.

resultat ifrån förteckningen skall genom förskrivarens försorg fogas mot patientens journal.

En läkemedelsförteckning såsom innehåller fakta angående personnummer blir för att titta såsom en personregister. Utredningen föreslår för att förteckningen skall regleras inom enstaka speciell team liksom en led inom enstaka strävan för att stärka skyddet till den enskildes integritet.

I lagen anges för att förteckningen får användas till inspelade eller skrivna bevis från inköp från förskrivna medicin, likt patienten/kunden utför vid läkemedelsbutik, inom avsikt för att åstadkomma ett trygg framtida läkemedelsförskrivning på grund av den enskilde. Vidare anges för att uppgifterna inom förteckningen får tillsammans samtycke från den registrerade lämnas ut mot förskrivare från medicin på grund av för att bereda vård alternativt behandling till den registrerade.

Förteckningen får ej användas på grund av något annat ändamål än vad vilket idag angivits.

Uppgifterna inom förteckningen äger sitt värde likt beslutsunderlag på grund av enstaka förskrivare beneath ett relativt begränsad period. detta existerar den aktuella läkemedelssituationen till patienten vilket skall belysas. detta föreslås därför för att uppgifterna gallras beneath den 15:e månaden efter den beneath vilken dem registrerades.

Genom ett därför förhållandevis kreditkort gallringstid förhindras för att läkemedelsförteckningen blir alltför

omfattande. tillsammans tanke vid detta begränsade avsikt likt förteckningen besitter skall någon samkörning tillsammans andra förteckning ej artikel rätt.

Lagen föreslås inom övrigt innehålla bestämmelser från detta stöt såsom återfinns inom jämförbara registerlagar samt liksom behandlar problem att diskutera angående bl.a.

registerinnehåll, direktåtkomst, sökbegrepp, kunskap, rättelse samt skadestånd.

Landstingsnivån

Genom den läkemedelsreform vilket beslöts 1997 gjordes läkemedelsbehandlingen mot ett kostnads- samt uppföljningsmässigt integrerad sektion från hälso- samt sjukvården. Överförandet från kostnadsansvaret på grund av läkemedelsförmånerna ifrån staten mot landstingen plats enstaka grundlig omläggning, ej minimalt sett ur finansiell samt medicinsk uppföljningssynpunkt.

Landstingen fick ta ovan ansvaret till enstaka utgiftspost likt ägde finansierats inom den allmänna sjukförsäkringen samt vilket dittills ej ägde innehållit några egentliga budgetbegränsningar. Syftet tillsammans med reformen plats för att dem samlade resurserna på grund av hälso- samt medicinsk vård samt på grund av medicin skulle användas sålunda effektivt likt möjligt. inom detta nedsänkt för att förutsättningarna väntades öka på grund av för att läkemedelsbehandling samt andra sjukvårdande insatser skulle vägas mot varandra vid likvärdiga villkor.

en annat avsikt tillsammans reformen plats för att öka kvaliteten inom läkemedelsförskrivningen genom för att återföra mot sjukvårdshuvudmännen färsk samt ändamålsenlig data vilket bas till deras analys- samt förbättringsarbete. Även förskrivarkårens eget kvalitetsarbete skulle behärska utvecklas.

Genom dem åtaganden såsom landstingen gjorde besitter landstingen – vilket framhålls inom utredningens direktiv – en berättigat krav vid resurser mot verksamma instrument på grund av för att inom olika avseenden följa upp förskrivning samt användning från medicin.

från den anledningen skall undersökas vilka åtgärder likt kunna vidtas till för att tillgodose landstingens behov från förbättrade möjligheter mot uppföljning.

Den uppföljning liksom inom detta kontext existerar aktuell grundas inom huvudsak vid fakta ifall gjorda läkemedelsköp likt tillsammans stöd från lagen angående receptregister regelbundet förs ovan ifrån Apoteket AB mot respektive landsting.

Utredningen besitter kunnat konstatera för att uppföljningen således långt inom allt viktigt fungerat väl. detta överförda materialet ger möjligheter mot enstaka både produktiv samt meningsfull uppföljning.

Informationsflödet ifrån Apoteket AB mot landstingen begränsas emellertid från enstaka bestämmelse inom lagen angående receptregister från innebörd för att resultat avsedd på grund av landstingens uppföljning ej får innehålla fakta likt kunna hänföras mot enstaka enskild individ.

ifrån landstingshåll besitter önskemål uttryckts angående för att denna begränsning skall slopas.

Uppenbarligen skulle fakta ifall utköpta receptförskrivna medicin knutna mot den enskilde patienten/kunden innebära förbättrade möjligheter till landstingen för att genomföra såväl finansiell såsom medicinsk uppföljning. Bl.a. äger nästa fördelar framhållits. Förskrivare samt verksamhetschefer är kapabel vid en förbättrad sätt följa upp vilka medicin såsom förskrivs t.ex.

per diagnosgrupp inom den egna verksamheten samt jämföra detta tillsammans med fastställda vårdprogram, rekommendationer samt koncensus angående vetenskap samt testad upplevelse. Breddat underlag är kapabel fås fram på grund av detta fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbetet samt till plats särskilda utbildnings- samt informationsinsatser bör aktualiseras. ett mer kostnadseffektiv uppföljning ger vidgade möjligheter för att decentralisera detta ekonomiska ansvaret inom landstingen vilket inom sin tur leder mot ökad integrering från läkemedelsbehandlingen.

ett sådan uppföljning ger även ökade möjligheter för att bedöma medicin liksom en alternativ mot andra behandlingsformer till olika diagnosgrupper ur både en hälsoperspektiv samt en ekonomiskt perspektiv. Samtidigt är kapabel kostnaderna på grund av kurera vårdkedjan till patienter inom t.ex. ett viss diagnosgrupp belysas. detta tillskapas även förbättrad underlag på grund av prioriteringsarbetet genom för att detta går för att illuminera kostnader samt inkomster inom en landstings- respektive en samhällsekonomiskt perspektiv.

Utredningen existerar på grund av sin sektion beredd för att medge för att överföring från personbunden kunskap angående utköpta medicin ifrån receptregistret mot landstingen vid olika sätt skulle främja möjligheterna mot enstaka ytterligare förbättrad såväl finansiell vilket medicinsk uppföljning.

Om landstingen tillförs individrelaterade fakta ifrån receptregistret ovan vilka medicin enskilda personer köper ut samt landstinget samlar dessa information inom en lista uppstår en personregister.

Uppgifterna måste sannolikt ett fåtal registreras utan för att den enskilde inom förväg lämnat sitt samtycke mot registreringen. Några praktiska möjligheter för att inhämta en sådant samtycke torde knappast föreligga. Man är kapabel även utgå ifrån för att krav vid samtycke skulle äventyra uppbyggnaden från registret. Bortfallet från samtycke

kan vid goda grundläggande principer eller fundament antas bli således stort för att registret ej är kapabel tjäna såsom en användbart underlag på grund av landstingens uppföljning.

angående registret skapas utan krav vid samtycke ifrån den registrerade måste registret regleras inom team.

Registrering från ett persons läkemedelsköp innebär en intrång inom den personliga integriteten. Den enskilde äger ett korrekt mot enstaka privat sfär vilket inrymmer bl.a. för att inom princip egen ett fåtal avgöra vilka information ifall sina personliga förhållanden såsom han alternativt denna önskar lämna ut.

en många starkt samhällsintresse kunna dock väga således tungt för att skyddet mot intrång får vika. Detta gäller särskilt angående registreringen kunna sägas medföra – direkt alternativt omväg – nytta även till den enskilde registrerade. detta finns flera modell vid liknande avvägningar inom lagstiftningssammanhang, t.ex. lagstiftningen ifall hälsodataregister.

När detta gäller landstingens läkemedelsregister kunna detta självklart sägas för att detta finns en berättigat nyfikenhet på grund av detta allmänna från förbättrade uppföljningsmöjligheter.

Utredningen besitter även funnit för att en sådant förteckning inom samt på grund av sig skulle medföra förutsättningar till ett effektivare uppföljning från läkemedelsanvändningen samt för att enstaka sådan inom en brett perspektiv, ej minimalt inom en framtidsutsikt, skulle behärska gynna landstingsmedborgarna. Hur den enskilde läkemedelsköparen skall behärska övertyga sig ifall värdet från registret existerar däremot svårare för att precisera.

enstaka sådan precisering måste göras tillsammans med enkla, konkreta samt lättfattliga term till för att den enskilde skall behärska väga för- samt nackdelar tillsammans för att existera registrerad utan tillfälle för att förhindra registreringen. detta måste även behärska lämnas garantier till för att registret ej inom något avseende skall behärska användas likt urvalsredskap på grund av behandling från olika patientgrupper alternativt mot övervakning från den enskildes läkemedelsutköp alternativt mot ytterligare form eller gestalt från tillsyn.

Detta existerar ej avsikten tillsammans med registret dock den typen från eftertankar ifrån den enskildes blad måste beaktas vilket enstaka psykologisk realitet.

Utredningen besitter till sin sektion ej kunnat hitta för att samhällsintresset balanserar därför tungt beträffande tillskapandet från en läkemedelsregister inom varenda landsting för att den enskilde bör tåla detta intrång inom integriteten liksom enstaka inskrivning utan hans alternativt hennes samtycke skulle innebära.

Något förslag angående en sådant förteckning läggs därför ej fram.

Ett forskningsregister vid nationell nivå

I dygn tillförs Socialstyrelsen fakta i enlighet med bestämmelserna inom receptregisterlagen ifrån Apoteket AB till för att Socialstyrelsen skall behärska genomföra medicinsk uppföljning, evaluering, kvalitetssäkring, epidemiologiska undersökningar, undersökning samt skildring från statistik.

Uppgifterna får hänföras mot enstaka enskild individ endast tillsammans med den berörda personens samtycke. Detta krav besitter medfört för att något rikstäckande lista ovan läkemedelsutköpen ej besitter kunnat byggas upp. detta äger från ett genomförd pilotstudie klart framgått för att detta inom den kliniska vardagen ej går för att efterfråga sådant samtycke.

Frånvaron från en nationellt läkemedelsregister från identisk typ vilket nuvarande hälsodataregister samt likt innehåller individbaserade information ifall läkemedelsuttag nära apoteken begränsar inom olika avseenden möjligheterna mot värdefull undersökning vid läkemedelsområdet.

många modell äger redovisats vid detta.

Nuvarande hälsodataregister bygger vid principen för att personrelaterade data ingår inom registerna utan krav vid den registrerades samtycke. Anledningen mot denna ordning existerar för att detta besitter gjorts enstaka avvägning mellan den nytta såsom både inom en mer snävt personperspektiv samt inom en brett samhällsperspektiv existerar förbunden tillsammans med registret samt detta integritetsproblem vilket till den enskilde kunna existera associerat tillsammans med för att finnas inom registret.

nära den prövning liksom äger gjorts äger statsmakterna funnit för att nyttan tillsammans registerna balanserar ovan samt för att man liksom enskild får tåla detta intrång liksom registreringen förmå upplevas såsom.

Utredningen önskar inom detta kontext framhålla för att en viktigt uppgift till hälso- samt sjukvården existerar för att den skall behärska garantera högsta tänkbara patientnytta.

Patienten skall behärska lita vid för att den ständigt får behandling samt vård från riktig standard. Detta förutsätter bl.a. detaljerad insikt angående medicin samt dess effekter. en annat viktigt syfte existerar för att hälso- samt sjukvården skall behärska garantera högsta tänkbara patientsäkerhet. inom detta ligger bl.a. för att förståelse finns angående biverkningar samt andra risker tillsammans läkemedelsbehandling.

Någon uttömmande insikt angående en medicin finns ej då läkemedlet blir tillgängligt till behandling från patienter. enstaka fortlöpande uppföljning från förskrivning samt användning från läkemedlet existerar därför viktig. Studier från risker samt effekter vid utdragen sikt från läkemedelsbehandling existerar särskilt viktiga. till sådana studier måste

man äga resurs mot individrelaterade information angående patienters läkemedelsköp.

Dessa studier utgör inget självändamål utan bedrivs inom avsikt för att stärka kunskapen ifall samt erfarenheterna från läkemedelsanvändning samt ytterst utveckla på grund av den enskilde patienten för att ett fåtal bästa tänkbara samt säkra vård samt behandling.

Vid den vägning från samhällsnyttan samt nyttan till den enskilde patienten såsom en läkemedelsregister på grund av bl.a.

undersökning till tillsammans sig mot detta intrång inom den enskildes integritet såsom ett inskrivning innebär balanserar nyttoaspekterna ovan. Utredningen äger därför funnit för att personbundna information angående läkemedelsanvändning skall – på identisk sätt liksom redan gäller till hälsodataregisterna – få tas in inom en lista utan krav vid den berörde personens samtycke.

Utredningen föreslår för att detta nuvarande hälso- samt sjukvårdens läkemedelsregister hos Socialstyrelsen ersätts tillsammans en hälsodataregister samt för att dess funktion såsom forskningsregister understryks sålunda för att ändamålen tillsammans med registret koncentreras mot undersökning, epidemiologiska undersökningar samt skildring från statistik.

Registret bör vid identisk sätt såsom gäller till nuvarande hälsodataregister närmare regleras inom enstaka från regeringen utfärdad förordning.

1. Förslag mot team (xxxx:xxx) angående förändring inom team (1996:1156) angående receptregister

Härigenom ordineras inom fråga angående team (1996:1156) angående receptregister för att 3, 4 samt 9 §§ skall äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

1

Receptregistret får användas till

1. inskrivning från underlaget på grund av användningen från bestämmelserna ifall läkemedelsförmåner nära inköp från medicin m.m.,

2. debiteringen mot landstingen,

3. finansiell uppföljning samt skildring från statistik hos Apoteket Aktiebolag,

4.

inskrivning samt rapportering mot landstingen från fakta till finansiell uppföljning samt beskrivning från statistik,

5. inskrivning samt rapport mot förskrivare, mot verksamhetschefer i enlighet med hälso- samt lagar om sjukvård (1982:763) samt

Receptregistret får användas på grund av

1. inskrivning från underlaget till användningen från bestämmelserna angående läkemedelsförmåner nära inköp från medicin m.m.,

2.

debiteringen mot landstingen,

3. finansiell uppföljning samt skildring från statistik hos Apoteket Aktiebolag,

4. inskrivning samt rapportering mot landstingen från information på grund av finansiell uppföljning samt beskrivning från statistik,

5. inskrivning samt rapport mot förskrivare, mot verksamhetschefer i enlighet med hälso- samt lagar om sjukvård (1982:763) samt

¹ Senaste lydelse 2002:162

till läkemedelskommittéer i enlighet med lagen (1996:1157) ifall läkemedelskommittéer från information till medicinsk uppföljning, evaluering samt kvalitetssäkring inom hälso- samt sjukvården,

6.

inskrivning samt rapport mot Socialstyrelsen från data på grund av medicinsk uppföljning, evaluering, kvalitetssäkring, epidemiologiska undersökningar, undersökning samt skildring från statistik,

7. inskrivning från dosexpedierade medicin, och

8. inskrivning samt rapportering mot Socialstyrelsen från fakta ifall enskild läkares alternativt tandläkares förskrivning från narkotiskt medicin, på grund av styrelsens tillsyn ovan hälso- samt sjukvårdspersonal i enlighet med lagen (1998:531) angående yrkesverksamhet vid hälso- samt sjukvårdens enhet.

till läkemedelskommittéer i enlighet med lagen (1996:1157) angående läkemedelskommittéer från information på grund av medicinsk uppföljning, evaluering samt kvalitetssäkring inom hälso- samt sjukvården,

6. inskrivning samt rapport mot Socialstyrelsen från information till epidemiologiska undersökningar, undersökning samt skildring från statistik,

7. inskrivning från dosexpedierade medicin och anvisning på grund av flera uttag, samt

8.

inskrivning samt rapportering mot Socialstyrelsen från data ifall enskild läkares alternativt tandläkares förskrivning från narkotiskt medicin, till styrelsens tillsyn ovan hälso- samt sjukvårdspersonal i enlighet med lagen (1998:531) angående yrkesverksamhet vid hälso- samt sjukvårdens plats.

Användning från receptregistret till sådan inskrivning såsom avses inom inledande stycket 1 samt 7 får ej omfatta ytterligare än den vilket besitter lämnat sitt samtycke mot registreringen.

på grund av ändamål såsom avses inom inledande stycket 2 får information liksom är kapabel hänföras mot ett enskild individ ej omfatta annat än inköpsdag, utgift, kostnadsreducering samt patientens personnummer.

För ändamål liksom avses inom inledande stycket 3, 5 samt 8 får inga data redovisas liksom förmå hänföras mot enstaka enskild individ. Ändamålen i enlighet med inledande stycket 4 får ej omfatta några åtgärder vilket innebär för att information likt är kapabel hänföras mot någon enskild patient redovisas.

Dock får fakta likt kunna hänföras mot ett enskild förskrivare ingå inom rapportering i enlighet med inledande stycket 5 mot identisk förskrivare samt mot verksamhetschefen nära den grupp nära vilken förskrivaren arbetar samt inom rapportering i enlighet med inledande stycket 8 mot Socialstyrelsen.

För ändamål liksom avses inom inledande stycket 6 får data liksom förmå hänföras mot enstaka enskild individ redovisas endast tillsammans med den berörda personens samtycke.

Förskrivningsorsak får redovisas endast på grund av dem ändamål likt avses inom inledande stycket 4, 5 och 6.

Förskrivningsorsak får redovisas endast till dem ändamål liksom avses inom inledande stycket 4 samt 5.

4 §

2

I den utsträckning detta behövs till registerändamålen i enlighet med 3 § får receptregistret innehålla nästa data likt är kapabel hänföras mot enskilda personer:

1.

inköpsdag, existera, mängd, dosering, utgift samt kostnadsreducering i enlighet med lagen (2002:160) angående läkemedelsförmåner m.m.,

2. förskrivningsorsak,

3. patientens namn, personnummer samt folkbokföringsort samt postnumret inom patientens bostadsadress,

4. förskrivarens namn, arbete, specialitet, kontor, arbetsplatskod samt, vilket avser läkares alternativt tandläkares förskrivning från narkotiskt medicin, förskrivarkod samt

5.

samtycke i enlighet med 3 § andra stycket eller fjärde stycket.

Förskrivningsorsak skall anges tillsammans med ett kod.

I den utsträckning detta behövs på grund av registerändamålen i enlighet med 3 § får receptregistret innehålla nästa information vilket kunna hänföras mot enskilda personer:

1. inköpsdag, existera, mängd, dosering, utgift samt kostnadsreducering i enlighet med lagen (2002:160) angående läkemedelsförmåner m.m.,

2.

förskrivningsorsak,

3. patientens namn, personnummer samt folkbokföringsort samt postnumret inom patientens bostadsadress,

4. förskrivarens namn, arbete, specialitet, kontor, arbetsplatskod samt, vad avser läkares alternativt tandläkares förskrivning från narkotiskt medicin, förskrivarkod samt

5. samtycke i enlighet med 3 § andra stycket.

Förskrivningsorsak skall anges tillsammans ett kod.

² Senaste lydelse 2002:162

9 §

3

Apoteket Aktiebolag skall vid lämpligt sätt lämna patienter samt förskrivare kunskap angående receptregistret. Informationen skall redovisa ändamålen tillsammans registret samt vilka information registret får innehålla samt ge fakta ifall

1. dem tystnadsplikts- samt säkerhetsbestämmelser liksom gäller till registret,

2.

rätten för att ett fåtal resultat samt rättelse i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204),

3. dem bestämmelser ifall samtycke såsom gäller i enlighet med 3 § andra och fjärde styckena, samt

4. dem begränsningar inom fråga ifall sambearbetning, sökbegrepp samt bevarande från fakta vilket gäller på grund av registret.

Apoteket Aktiebolag skall vid lämpligt sätt lämna patienter samt förskrivare data ifall receptregistret.

Informationen skall redovisa ändamålen tillsammans med registret samt vilka information registret får innehålla samt ge fakta angående

1. dem tystnadsplikts- samt säkerhetsbestämmelser likt gäller till registret,

2. rätten för att ett fåtal resultat samt rättelse i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204),

3. dem bestämmelser ifall samtycke såsom gäller i enlighet med 3 § andra stycket, samt

4.

dem begränsningar inom fråga ifall sambearbetning, sökbegrepp samt bevarande från fakta likt gäller till registret.

Övergångsbestämmelser

Denna team träder inom kraft den xxxx.

³ Senaste lydelse 2002:161

2. Förslag mot team (xxxx:xxx) ifall läkemedelsförteckning

Inledande bestämmelse

1 § Apoteket Aktiebolag får till detta ändamål likt anges inom 3 § utföra mekaniserad behandling från personuppgifter inom en särskilt förteckning ovan inköp från förskrivna medicin (läkemedelsförteckning).

Apoteket Aktiebolag existerar personuppgiftsansvarig.

Förhållande mot personuppgiftslagen

2 § Om inget annat följer från denna team alternativt föreskrifter liksom meddelats tillsammans stöd härav tillämpas personuppgiftslagen (1998:204) nära behandling från personuppgifter på grund av läkemedelsförteckning.

En registrerad besitter ej, förutom inom fall likt avses inom 3 § andra stycket, riktig för att motsätta sig sådan behandling vilket existerar rätt i enlighet med denna team.

Registerändamål

3 § Läkemedelsförteckningen får användas till register från läkemedelsköp inom avsikt för att åstadkomma enstaka trygg framtida läkemedelsförskrivning till den enskilde. tillsammans med läkemedelsköp avses även inköp från medicin tillsammans fullständig kostnadsreducering i enlighet med team (2002:160) angående läkemedelsförmåner m.m. Läkemedelsförteckningen får ej användas till något annat ändamål.

Uppgifterna inom läkemedelsförteckningen får tillsammans med samtycke från den registrerade lämnas ut mot förskrivare från medicin på grund av för att bereda vård alternativt behandling från den registrerade.

Registerinnehåll

4 § Läkemedelsförteckningen får endast innehålla nästa fakta likt förmå hänföras mot enskilda personer:

1. inköpsdag, artikel, mängd, dosering, samt

2.

patientens namn samt personnummer.

Samkörning

5 § Uppgifter inom läkemedelsförteckningen får ej samköras tillsammans med fakta inom andra lista.

Sökbegrepp

6 § Som sökbegrepp får endast användas arbetsuppgift angående patientens namn alternativt personnummer.

Direktåtkomst

7 § Endast den förskrivare vilket på grund av detta avsikt vilket anges inom 3 § andra stycket behöver resurs mot uppgifterna inom sitt jobb får äga direktåtkomst mot data inom läkemedelsförteckningen.

Utlämnande vid medium till mekaniserad behandling

8 § information inom läkemedelsförteckningen får inom enskilt fall lämnas ut vid medium på grund av mekaniserad behandling endast ifall dem skall användas till detta avsikt såsom anges inom 3 § andra stycket.

Återkallelse från samtycke

9 § Den registrerade äger riktig för att då vilket helst återkalla en lämnat samtycke.

Bevarande samt gallring

10 § fakta skall tas försvunnen ur registret beneath den 15:e månaden efter den beneath vilken dem registrerades.

Information mot den registrerade

Information vilket skall lämnas självmant

11 § Apoteket Aktiebolag skall vilket personuppgiftsansvarig titta mot för att den registrerade får kunskap angående behandlingen inom läkemedelsförteckningen.

Informationen skall innehålla upplysningar ifall

1. vem såsom existerar personuppgiftsansvarig,

2. syftet eller målet tillsammans registret,

3. vilken typ från data vilket ingår inom registret,

4. dem tystnadsplikts- samt säkerhetsbestämmelser liksom gäller på grund av registret,

5. rätten för att ta sektion från information i enlighet med 12 §,

6.

rätten mot rättelse från oriktiga alternativt missvisande information,

7. rätten mot skadestånd nära behandling från personuppgifter inom strid tillsammans med denna team,

8. vad såsom gäller inom fråga angående sökbegrepp, direktåtkomst samt utlämnande från fakta vid medium på grund av mekaniserad behandling,

9. vad såsom gäller inom fråga ifall bevarande samt gallring, samt 10.

angående registreringen existerar frivillig alternativt ej.

Information såsom skall lämnas efter begäran

12 § Apoteket Aktiebolag existerar skyldigt för att mot fanns samt enstaka såsom ansöker ifall detta kostnadsfri lämna en registerutdrag.

En begäran skall göras skriftligen hos Apoteket Aktiebolag samt artikel undertecknad från den arbetssökande egen.

Information i enlighet med inledande stycket skall lämnas således fort likt möjligt.

Tystnadsplikt

13 § inom lagen (1998:531) angående yrkesverksamhet vid hälso- samt sjukvårdens plats finns bestämmelser angående begränsningar inom rätten för att lämna ut personuppgifter.

Rättelse

14 § Personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser angående den personuppgiftsansvariges skyldighet för att vid begäran från den registrerade rätta, blockera alternativt utplåna personuppgifter samt för att underrätta tredjeplats man, mot vilken uppgifterna äger lämnats ut, skall gälla även då personuppgifter behandlats inom strid tillsammans denna team.

Skadestånd

15 § Bestämmelserna inom personuppgiftslagen (1998:204) angående skadestånd gäller nära behandling från personuppgifter i enlighet med denna team.

Denna team träder inom kraft den xxxx.

1.1. Bakgrund

I olika kontext äger statsmakterna framhållit för att uppföljning från läkemedelsförskrivning samt läkemedelsanvändning existerar från massiv innebörd till för att garantera patientsäkerhet samt standard inom hälso- samt sjukvården.

Uppföljning besitter även innebörd till enstaka meningsfull verksamhetsplanering samt till för att bidra mot för att dem samlade resurserna på grund av hälso- samt medicinsk hjälp används således effektivt liksom möjligt.

Genom den läkemedelsreform vilket trädde inom kraft den 1 januari 1997 överfördes kostnadsansvaret på grund av läkemedelsförmånen ifrån staten mot landstingen.

på grund av för att möjliggöra informationsöverföring ifrån Apoteket AB mot landstingen till debitering från den sektion från kostnaden till utköpta medicin till vilken respektive landsting plats betalningsskyldigt skapades en nytt personregister hos Apoteket AB vilket reglerades inom enstaka speciell team, lagen (1996:1156) ifall receptregister. Receptregistret fick även användas på grund av inskrivning samt rapport mot landstingen från data på grund av finansiell uppföljning samt på grund av inskrivning samt rapport från data mot bl.a.

verksamhetschefer inom hälso- samt sjukvården samt mot Socialstyrelsen på grund av medicinsk uppföljning, analys, kvalitetssäkring samt epidemiologiska undersökningar, undersökning samt beskrivning från statistik.

Ganska snart stötte man inom den praktiska användningen från detta nya informationssystemet vid bekymmer. Vissa fakta liksom förutsattes bli angivna inom receptregistret blev ej redovisade inom önskvärd utsträckning.

Kravet vid samtycke ifrån den enskilde patienten såsom en villkor på grund av återföring från information samt uppföljning vid individnivå resulterade även inom en bristfälligt uppföljningsunderlag.

I samband tillsammans för att en reformerat struktur till subventionering från medicin antogs tillsammans ikraftträdande den 1 oktober 2002 uttalade regeringen för att uppföljningsfrågorna vid läkemedelsområdet fordrade ett bred granskning (prop.

2001/02:63 s. 84). ett utredare borde därför

få inom uppgift för att utarbeta förslag mot en förbättrat regelverk på grund av uppföljning från förskrivning samt användning från medicin.

Riksdagens Socialutskott förklarade nära sin behandling från den nämnda propositionen för att utskottet såg tillsammans med tillfredsställelse vid regeringens intention för att tillkalla ett speciell utredare (bet.

2001/02:SoU10).

1.2. Utredningsuppdraget

Enligt utredningens direktiv, vilka införts inom bilaga 1, skall utredaren utföra ett bred undersökning från nuvarande samt framtida behov från samt möjligheter mot medicinsk samt finansiell uppföljning inom läkemedelsområdet samt lämna förslag mot en förbättrat struktur. en sådant struktur bör även behärska tillgodose nödvändigheten för att behärska utföra adekvata jämförelser inom läkemedelsområdet.

När detta gäller landstingen anförs inom direktiven för att dessa tillsammans tillsammans staten äger åtagit sig en gemensamt ansvar till läkemedelskostnaderna inom läkemedelsförmånen samt för att landstingen mot denna bakgrund äger en berättigat krav vid passage mot verksamma instrument till för att inom olika avseenden följa upp förskrivning samt användning från medicin.

Den särskilde utredaren skall därför reflektera vilka åtgärder likt förmå vidtas till för att tillgodose landstingens behov från förbättrade möjligheter mot uppföljning vid läkemedelsområdet.

Det understryks för att utredaren inom sitt sysselsättning samt inom sina förslag skall väga medicinska, ekonomiska samt andra fördelar mot den enskilda patientens behov från skydd till sin personliga integritet.

En från dem ämnen likt utredaren inom detta sammanhanget skall reflektera existerar ifall en struktur till uppföljning kunna utformas vid en sådant sätt för att en krav vid den enskildes samtycke ej anses nödvändigt på grund av behandling från vissa definierade personuppgifter på grund av angelägna medicinska forskningsskäl alternativt på grund av vitala intressen hos den registrerade.

Till utredningen äger regeringen inom samband tillsammans med utredningsarbetets start överlämnat en antal mot Socialdepartementet tidigare inkomna ärenden, nämligen - ett skrivelse den 1 månad 1998 ifrån verksamhetschefen nära Psykiatriska mottagningen Norrmalmstorg, Anders Strömstedt, angående integritetskränkande registreringar från bl.a. läkemedelsanvändning,

- skrivelser den 1 samt den 21 oktober 1999 ifrån Läkemedelsrådet inom område Skåne respektive Landstinget inom Östergötland angående sekretessfrågor inom receptregisterlagen, - enstaka skrivelse den 10 månad 1999 ifrån Landstingsförbundet angående förändring inom lagstiftningen till för att möjliggöra ingripanden mot läkemedelsmissbruk, samt - enstaka skrivelse den 16 juni 2000 ifrån Svensk läkemedelsepidemiologisk förening, SLEF, angående användning från individbaserade fakta ifall köp av något från medicin på grund av uppföljning.

Under utredningsarbetets gång besitter regeringen vidare överlämnat enstaka mot Socialdepartementet inkommen skrivelse den 2 juli 2002 ifrån Läkemedelsverket ifall inrättandet från en nytt förteckning till uppföljning från läkemedels ändamålsenlighet.

1.3. Utredningsarbetets genomförande

Inledningsvis ansågs detta angeläget för att utredaren samt sekreterarna orienterade sig inom detta praktiska arbetet vid läkemedelsbutik tillsammans expediering från receptbelagda medicin.

nära en mottagning vid Apoteket Storken inom Eslöv studerades receptprocessen samt detta datorstöd likt apoteken besitter på grund av detta ändamål. enstaka översyn från apotekets försöksverksamhet tillsammans med framtagande från läkemedelsprofiler gjordes även.

För för att erhålla perception angående användningen från lagen angående receptregister samt den faktiska hanteringen från receptregistret besöktes därefter Apoteket AB.

Arbetet tillsammans med inskrivning från receptdata inom högkostnadsbasen följdes liksom hur bolaget använde uppgifterna inom receptregistret till debitering mot landstingen samt på grund av framställning mot landstingen samt Socialstyrelsen till deras uppföljnings- samt kvalitetssäkringsarbete.

Vid besöket hos Apoteket AB framhölls betydelsen från för att äga resurser mot individanknutna data till för att genomföra undersökning samt epidemiologiska undersökningar vid läkemedelsområdet.

Detta föranledde en särskilt studium från dem numeriskt värde beneath 1970-talet tillskapade individbaserade databaserna ovan läkemedelsuttag, nämligen Jämtlandsstudien samt Tierpsprojektet. Den förstnämnda studerades, förutom hos Apoteket AB, vid avdelningen på grund av Klinisk farmakologi nära Huddinge vårdinrättning. Tierpsprojektet presenterades närmare nära en mottagning vid avdelningen på grund av folkhälso- samt vårdvetenskap nära Uppsala högskola.

En allmän orientering angående problemet tillsammans icke personbunden resultat erhölls samt dess konsekvenser på grund av läkemedelsepidemiologiska forskningsinsatser diskuterades nära en mottagning hos stiftelsen NEPI – Nätverk till läkemedelsepidemiologi, var värdet från en nationellt läkemedelsregister till undersökning betonades. detta sistnämnda gjordes även från företrädare på grund av Svenska Läkaresällskapets läkemedelskommitté nära en träff tillsammans med denna kommitté.

En betydande arbetsuppgift på grund av utredningen existerar för att undersöka möjligheterna mot en förbättrat uppföljningssystem på grund av landstingen. nära överläggningar tillsammans Landstingsförbundet presenterades dem bekymmer likt landstingen f.n. möter inom sitt uppföljningsarbete ej minimalt genom svårigheterna för att sammanföra läkemedelsinformation tillsammans med andra vårddata likt landstingen förfogar ovan, bl.a.

via sina vårdregister. en särskilt studium ägnades åt förbundets KPP-projekt (kostnad per patient) syftande mot för att åstadkomma enstaka fullständig foto från landstingets vårdinsatser samt en möjliggörande från jämförelser mellan olika behandlingsalternativ.

Vid sammanträffanden tillsammans företrädare på grund av fyra landsting, landstingen inom Stockholms, landskap, Skåne samt Västra Götalands län, liksom samverkar inom arbetet tillsammans med enstaka förbättrad läkemedelsuppföljning, belystes ytterligare ämnen kring landstingens uppföljningsmöjligheter.

Diskussionerna gällde framför allt hur man skall behärska hantera samt analysera läkemedelsdata tillsammans tillsammans med annat stöt från sjukvårdsdata genererade inom landstingets aktivitet såväl till finansiell styrning samt kvalitetsuppföljning likt på grund av underlag på grund av politiska beslut ifall verksamhetens inriktning.

En nödvändig fråga liksom samtidigt blev tagna upp nära dessa sammanträffanden gällde patientsäkerheten inom den dagliga sjukvården.

detta pekades vid den stora oklarhet liksom ofta rådde både hos patient samt medicinsk expert kring vilka medicin patienten tagit alternativt förväntades ta, enstaka osäkerhet liksom ledde mot fara till felaktig medicinering såväl inom hemmet likt inom slutenvården. Nödvändigheten från enstaka läkemedelslista ovan utköpta medicin betonades. identisk sak framfördes nära överläggningar tillsammans med företrädare på grund av läkemedelskommittéer inom Stockholms län samt Norrbottens län.

Läkemedelskommittéerna anlade även synpunkter vid värdet från en nationellt forskningsregister vid läkemedelsområdet. Hur dem nuvarande forskningsregisterna, hälsodataregisterna, hanteras från Socialstyrelsen studerades nära en mottagning var. Samtidigt diskuterades vilka forskningsmöjligheter såsom skulle öppna sig ifall man fick en hälsodataregister vid läkemedelsområdet.

en sådant berördes även

vid en mottagning vid Reumatologiska kliniken nära Karolinska Institutet likt dock framför allt handlade ifall detta nationella kvalitetsregistret – RA-registret.

Vid en studiebesök hos Läkemedelsverket uppmärksammades särskilt verkets biverkningsregister samt verkets behov från en förteckning till uppföljning från läkemedels ändamålsenlighet.

För för att inhämta synpunkter vid uppföljningfrågorna ifrån företrädare på grund av patienterna inbjöds en antal pensionärsorganisationer samt patient- samt handikapporganisationer på grund av informella diskussion kring några inom förväg utsända uppslag mot förbättrade uppföljningsmöjligheter. inom samtalen deltog företrädare till nästa pensionärsorganisationer; nämligen äldre personers Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska Kommunalpensionärernas förbund samt Riksförbundet PensionärsGemenskap samt på grund av nästa patient- samt handikapporganisationer; nämligen Riksförbundet till mag- samt tarmsjuka, Reumatikerförbundet, Riksförbundet på grund av njursjuka, Svenska Diabetesförbundet, Förbundet på grund av blödarsjuka inom landet, Astma- samt Allergiförbundet, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Parkinsonförbundet, Intresseförbundet till psykisk sjukdom, Riksförbundet till social samt mental välbefinnande samt Föreningen på grund av dem neurosedynskadade.

Riksförbundet på grund av HIV-positiva anslöt senare tillsammans skriftliga synpunkter.

För för att inhämta insikt angående läkemedelsanvändningen hos äldre personer anordnades en sammanträffande tillsammans med ett docent inom klinisk farmakologi tillsammans inriktning mot äldre knut mot Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Det skall även noteras för att förbindelse äger förekommit tillsammans Läkemedelsindustriföreningen, LIF, på grund av samtal kring föreningens jobb tillsammans med för att producera goda förutsättningar på grund av undersökning angående samt tillväxt från medicin samt på grund av för att producera medvetande på grund av läkemedlens innebörd på grund av människornas livskvalitet.

Vid en sammanträffande tillsammans representanter ifrån detta s.k. ABLA III –projektet, vilket existerar enstaka arbetsgrupp vilket arbetar på grund av för att utveckla läkemedelsanvändningen inom landet berördes även frågan angående patientens följsamhet mot läkemedelsordinationer.

Som en led inom arbetet för att kartlägga vilket vilket gäller inom dem nordiska länderna angående läkemedelsregistrering besöktes avdelningen på grund av klinisk farmakologi nära detta Syddanska högskola inom Odense, vilket kommit förhållandevis långt tillsammans med en forskningsregister ovan läkemedelsköp vid Fyn.

Utredningens sekreterare besökte Laegemiddelsstyrelsen inom Köpenhamn på grund av för att orientera sig angående detta natio-

nella läkemedelsregistret ovan samtliga expeditioner från receptbelagda medicin vid danska läkemedelsbutik.

Sammanträffande besitter även skett tillsammans med Datainspektionen. beneath arbetets gång äger ytterligare kontakter tagits tillsammans olika aktörer vid läkemedelsområdet.

Utredningen besitter även samrått tillsammans med några samtidigt arbetande utredningar, däribland Offentlighets- samt sekretesskommittén (Ju 1999:06).

Utredningens egna sakkunniga samt experter besitter bidragit tillsammans med kunskaper samt erfarenheter. dem besitter även deltagit inom ett sektion från dem ovan redovisade sammanträffandena samt överläggningarna.

2.1.1. uppgift samt medel till hälso- samt sjukvårdens verksamhet

För för att nå målen tillsammans hälso- samt sjukvården använder samhället flera styrmedel. enstaka elementär förutsättning på grund av för att den offentliga hälso- samt sjukvården skall behärska tillhandahålla enstaka god vård existerar givetvis för att den äger ett tillräcklig finansiell ram för att jobba inom.

Utöver direkta ekonomiska styrmedel ger samhället även ekonomiskt stöd vid andra sätt på grund av för att nå målen. detta sker t.ex. genom finansiering från träning från hälso- samt sjukvårdspersonal, undersökning samt olika former från myndighetsverksamhet.

Lagstiftning existerar en annat viktigt styrmedel vilket samhället använder på grund av för att att nå ett mål eller resultat målen tillsammans hälso- samt sjukvården.

I avsikt för att garantera enstaka viss kunskapsnivå samt sådana personliga attribut hos yrkesutövaren för att denne existerar förtjänt från allmänhetens samt myndigheternas tillit besitter samhället särskilt reglerat behörigheten för att utöva arbete inom hälso- samt sjukvården inom 3 kap. lagen (1998:531) angående yrkesverksamhet vid hälso- samt sjukvårdens enhet (LYHS). Legitimationen fyller år en viktigt informationsbehov dels gentemot allmänheten, likt behöver enstaka lättfattlig ”varudeklaration” från olika yrkesutövares kvalifikationer, dels gentemot statliga samt kommunala myndigheter såsom måste behärska lita vid yrkesutövarna t.ex.

inom fråga angående anvisning samt intyg samt dels gentemot sjukvårdshuvudmännen på grund av för att undvika för att personer anställs såsom visar sig existera tydlig olämpliga på grund av yrket.

2.1.2. Hälso- samt sjukvårdslagen

Övergripande bestämmelser angående hur den offentliga hälso- samt sjukvården skall artikel organiserad inom land ges inom hälso- samt lagar om sjukvård (1982:763; HSL).

inom lagen anges målen på grund av hälso- samt sjukvården samt vilka krav vilket kunna ställas vid vården. tillsammans hälso- samt medicinsk vård avses i enlighet med 1 § HSL åtgärder på grund av för att medicinskt förebygga, utreda samt behandla sjukdomar samt skador. från 3 § HSL framgår för att landstingen skall tillhandahålla ett god hälso- samt medicinsk hjälp åt dem vilket existerar bosatta inom landstinget.

Målen till hälso- samt sjukvården äger formulerats inom 2 § HSL. var anges för att målet på grund av hälso- samt sjukvården existerar ett god välbefinnande samt vård vid lika villkor till all befolkningen. detta anges även för att vården skall ges tillsammans med respekt till varenda människors lika värde samt till den enskilda människans värdighet. Den likt äger störst behov från hälso- samt medicinsk vård skall ges prioritet mot vården.

Vilka krav likt ställs vid såväl den offentliga likt den privata hälso- samt sjukvården preciseras inom 2 a § HSL. Hälso- samt sjukvården skall bedrivas sålunda för att den möter kraven vid god vård. inom bestämmelsen preciseras inom fyra punkter närmare vad detta innebär. Vården skall särskilt:

1. artikel från god standard samt tillgodose patientens behov från trygg-

het inom vården samt behandlingen,

2.

artikel enkel tillgänglig,

3. bygga vid respekt till patientens självbestämmande samt

integritet, samt

4. främja goda kontakter mellan patienten samt hälso- samt sjuk-

vårdspersonalen. Vården samt behandlingen skall således långt detta existerar möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans med patienten. varenda patient liksom vänder sig mot hälso- samt sjukvården skall, ifall detta ej existerar tydlig obehövligt, snarast ges ett medicinsk utvärdering från sitt hälsotillstånd.

Patienten skall i enlighet med 2 b § HSL ges individuellt anpassad upplysning angående sitt hälsotillstånd samt dem metoder till utredning, vård samt behandling såsom finns. ifall informationen ej förmå lämnas mot patienten skall den istället lämnas mot enstaka närstående angående detta ej finns hinder till detta i enlighet med sekretesslagen (1980:100; SekrL) alternativt i enlighet med LYHS.

Hälso- samt sjukvården skall i enlighet med 2 c § HSL jobba till för att förebygga ohälsa. Den likt vänder sig mot hälso- samt sjukvården skall då detta existerar lämpligt ges upplysningar ifall metoder till för att förebygga sjukdom alternativt skada.

Ett landsting skall även tillhandahålla omedelbar hälso- samt medicinsk hjälp åt personer likt behöver sådan samt likt vistas inom landstinget utan för att existera bosatt var.

en landsting får även i enlighet med 4 § andra stycket HSL inom andra fall tillhandahålla hälso- samt medicinsk hjälp åt den likt existerar bosatt inom en annat landsting angående landstingen existerar överens ifall detta.

För hälso- samt medicinsk hjälp såsom kräver intagning inom vårdinrättning skall detta i enlighet med 5 § HSL finnas vårdinstitution. Vård liksom lämnas beneath sådan intagning benämns sluten vård.

Primärvården skall såsom enstaka sektion från den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdom, ålder alternativt patientgrupp svara till befolkningens behov från sådan elementär medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande sysselsättning samt rehabilitering liksom ej kräver sjukhusens medicinska samt tekniska tillgångar alternativt ytterligare speciell kompetens.

Landstingen skall i enlighet med 7 § HSL organisera sin hälso- samt medicinsk hjälp tillsammans utgångspunkt inom befolkningens behov från sådan vård.

Planeringen skall avse även den hälso- samt medicinsk hjälp vilket erbjuds från privata samt andra vårdgivare. inom sin förberedelse samt tillväxt från hälso- samt sjukvården skall landstingen i enlighet med 8 § HSL samverka tillsammans samhällsorgan, organisationer samt privata vårdgivare.

Varje samhälle skall i enlighet med 18 § HSL tillhandahålla ett god hälso- samt medicinsk vård bl.a.

åt dem vilket bor inom enstaka sådan boendeform alternativt bostad liksom avses inom 5 kap. 5 § andra stycket (särskilda boendeformer på grund av äldre) alternativt 5 kap. 7 § tredjeplats stycket (bostäder tillsammans speciell service på grund av människor tillsammans funktionshinder) socialtjänstlagen (2001:453). ett samhälle får även i enlighet med 18 § andra stycket HSL tillhandahålla den såsom vistas inom kommunen hälso- samt medicinsk vård inom hemmet (hemsjukvård).

Även kommunerna äger ett skyldighet för att organisera sin hälso- samt medicinsk vård tillsammans utgångspunkt inom befolkningens behov från sådan vård.

Ett landsting får i enlighet med 3 § tredjeplats stycket HSL avsluta avtal tillsammans någon ytterligare angående för att utföra dem information vilket landstinget ansvarar till. ett samhälle besitter i enlighet med 18 § femte stycket HSL motsvarande tillfälle för att avsluta avtal tillsammans någon ifall för att utföra dem fakta kommunen ansvarar på grund av.

Ledningen från hälso- samt sjukvården inom såväl landstingen såsom kommunerna skall i enlighet med 28 § HSL artikel organiserad sålunda för att den tillgodoser upphöjd patientsäkerhet samt god standard från vården samt främjar kostnadseffektivitet. Inom hälso- samt sjukvården skall detta i enlighet med 29 § finnas någon liksom svara på grund av verksamheten (verksamhetschef). Kvaliteten inom verksamheten skall i enlighet med 31 § fortlöpande utvecklas samt säkras.

Patientens möjligheter för att egen välja vårdgivare

Hälso- samt sjukvården äger genomgått stora förändringar beneath senare kalenderår. från särskilt nyfikenhet inom detta kontext existerar dem strukturförändringar såsom skett. Möjligheterna på grund av patienterna för att söka vård samt behandling efter egna önskemål äger ökat beneath 1990-talet.

En individ äger riktig för att egen välja sin doktor inom landstingsområdet.

från 5 § andra stycket HSL framgår för att en landsting skall strukturera primärvården således för att samtliga liksom existerar bosatta inom landstinget får ingång mot samt förmå välja enstaka fast läkarkontakt. Landstingen får då ej begränsa den enskildes omröstning från doktor mot en viss geografiskt zon inom landstinget. Även chansen för att söka vård – såväl öppen likt sluten – varhelst inom landet besitter ökat.

Landstingsförbundet äger inom beslut den 8 månad 2000 rekommenderat landstingen för att ytterligare öka möjligheterna på grund av patienterna för att söka vård vid olika håll inom landet. i enlighet med Landstingsförbundets rekommendationer skall patienten inom detta egna landstinget erbjudas möjligheter för att välja

• vårdgivare/vårdinrättning inom primärvården, samt
• öppenvårdsmottagning till specialistsjukvård samt vårdinstitution inom länssjukvården.

  Inom andra landsting skall patienterna i enlighet med rekommendationen erbjudas möjligheter för att välja

• primärvård,
• öppen vård på grund av specialistsjukvård inom enlighet tillsammans med hemlandstingets remissregler, förutom vad avser barnsjukvård, gynekologi samt psykiatri hos privatpraktiserande doktor likt ger vård i enlighet med lagen (1993:1652) ifall läkarvårdsersättning var remisskrav ej får uppställas,
• behandling inom sluten vård nära vårdinstitution inom länssjukvården alternativt inom öppen vård nära specialistsjukvård, efter detta för att nödvändigheten äger fastställts inom hemlandstinget.

  Flera privata vårdgivare driver inom ljus ett avgörande aktivitet inom hälso- samt sjukvårdsområdet, antingen såsom entreprenörer/ uppdragstagare åt enstaka offentlig huvudman alternativt inom personlig regi.

2.1.3. Yrkesverksamhet inom hälso- samt sjukvården

I LYHS ges bestämmelser ifall aktivitet vid hälso- samt sjukvårdens sektor inom fråga angående bl.a.

ansvar på grund av hälso- samt sjuk-

vårdspersonalen. Lagen reglerar skyldigheterna på grund av både privat verksamma samt offentligt anställda yrkesutövare.

Med hälso- samt medicinsk hjälp avses i enlighet med lagen sådan aktivitet såsom omfattas från hälso- samt lagar om sjukvård, tandvårdslagen (1985:125), lagen (2001:499) angående omskärelse från pojkar samt aktivitet inom detaljhandel tillsammans med medicin.

Den såsom tillhör hälso- samt sjukvårdspersonalen skall i enlighet med 2 kap. 1 § LYHS utföra sitt jobb inom överensstämmelse tillsammans vetenskap samt testad kunskap. ett patient skall ges sakkunnig samt omsorgsfull hälso- samt medicinsk vård vilket möter dessa krav. Vården skall vidare i enlighet med paragrafen således långt likt möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans med patienten, såsom skall framträda omtanke samt respekt.

Den såsom äger ansvaret på grund av hälso- samt sjukvården från enstaka patient skall i enlighet med 2 kap. 2 § LYHS titta mot för att patienten ges individuellt anpassad data angående sitt hälsotillstånd samt ifall dem metoder på grund av utredning, vård samt behandling likt finns. då detta finns flera behandlingsalternativ liksom står inom överensstämmelse tillsammans med vetenskap samt testad upplevelse skall i enlighet med 2 kap.

2 a § LYHS den vilket äger ansvaret på grund av hälso- samt sjukvården från ett patient medverka mot för att patienten ges chans för att välja detta alternativ likt han alternativt denna föredrar. Den såsom äger ansvaret till hälso- samt sjukvården från ett patient skall vidare i enlighet med 2 kap. 2 a § andra stycket LYHS medverka mot för att enstaka patient tillsammans livshotande alternativt särskilt seriös sjukdom alternativt skada får ett förnyad medicinsk granskning inom detta fall vetenskap samt testad kunskap ej ger entydig vägledning samt detta medicinska ställningstagandet förmå innebära särskilda risker på grund av patienten alternativt äger massiv innebörd till dennes framtida livskvalitet.

Den vilket tillhör hälso- samt sjukvårdspersonalen små frukter från växter i enlighet med 2 kap. 5 § egen ansvaret till hur han alternativt denna fullgör sina arbetsuppgifter.

2.1.4. Socialstyrelsens tillsyn ovan hälso- samt sjukvården

Socialstyrelsen existerar i enlighet med 1 § förordning (1996:570) tillsammans med instruktion till Socialstyrelsen huvud förvaltningsmyndighet till aktivitet liksom rör socialtjänst, hälso- samt medicinsk hjälp samt ytterligare medicinsk aktivitet, vård av tänder, hälsoskydd, skydd mot smitta, stöd samt service mot vissa funktionshindrade samt ämnen angående alkohol samt missbruksmedel, allt inom den utsträckning detta ej existerar enstaka övning till någon ytterligare statlig myndighet för att handlägga liknande ärenden.

Socialstyrelsen

skall i enlighet med bestämmelsen särskilt verka till god välbefinnande samt social välfärd samt vård från upphöjd standard vid lika villkor på grund av kurera befolkningen.

Hälso- samt sjukvården samt dess anställda står i enlighet med 6 kap. 1 § LYHS beneath tillsyn från Socialstyrelsen. Även den likt, utan för att bedriva hälso- samt medicinsk hjälp, tar emot uppgift ifrån hälso- samt sjukvården avseende testning, granskning alternativt ytterligare analys liksom utgör en led inom bedömningen från ett patients hälsotillstånd alternativt behandling, står inom denna aktivitet i enlighet med 6 kap.

2 § LYHS beneath Socialstyrelsens tillsyn.

Socialstyrelsens tillsyn skall i enlighet med 6 kap. 3 § LYHS främst syfta mot för att förebygga skador samt eliminera risker inom hälso- samt sjukvården. Socialstyrelsen skall genom sin tillsyn stödja samt undersöka verksamheten samt hälso- samt sjukvårdspersonalens åtgärder.

2.2.1. Läkemedelslagen

Läkemedelsförsörjningen existerar enstaka nödvändig sektion från hälso- samt sjukvården.

för att läkemedelsförsörjningen skall ses liksom ett sektion från hälso- samt sjukvården, även angående detta ej uttryckligen framgår från HSL, förmå läsas ut från förarbetena mot läkemedelslagen (1992:859; prop. 1991/92:107 s. 18).

Utgångspunkten på grund av läkemedelsförsörjningen existerar för att den skall bedrivas rationellt samt vid en sådant sätt för att nödvändigheten från säkra samt verksamma medicin tryggas.

Regeringen besitter uppgett för att detta både ur patient- samt kostnadsperspektiv existerar kritisk för att resurserna liksom läkemedlen tar inom krav ses vilket ett integrerad sektion från den övriga hälso- samt sjukvården samt ingår inom dem samlade resurserna till hälso- samt sjukvården. Detta existerar i enlighet med regeringen viktigt på grund av för att säkerställa för att patienten får den bästa samt den maximalt kostnadseffektiva vården liksom finns för att tillgå (prop.

2001/02:63 s. 18).

Läkemedelslagen innehåller bestämmelser ifall läkemedlens standard samt ändamålsenlighet, angående salg från medicin samt detta godkännandeförfarande vilket föregår en försäljningstillstånd, angående tillverkning, import samt affär inom övrigt samt angående krav vid data ifall medicin mot brukarna. Lagstiftningen utgår inom stora delar ifrån den gemenskapsrättsliga regleringen kring medicin.

detta äger antagits en stort antal EG-rättsakter – främst direktiv – likt rör övervakning samt tillsyn från medicin. från ingressen mot detta grundläg-

gande direktivet framgår för att detta huvudsakliga syftet tillsammans regelverket existerar för att värna folkhälsan (Europaparlamentets samt rådets direktiv 2001/83/EG). Direktivet bygger vid numeriskt värde grundpelare, dels ett förhandskontroll från medicin inför godkännandet, dels ett efterhandskontroll samt ett omfattande tillsyn från läkemedels ändamålsenlighet, tillverkning av läkemedel, köp tillsammans med medicin samt ytterligare hantering efter godkännandet.

Läkemedelslagen existerar relativt kortfattad samt kompletteras tillsammans en antal tillämpnings- samt verkställighetsföreskrifter vilket meddelas från Läkemedelsverket. Dessa föreskrifter samt allmänna råd existerar publicerade inom Läkemedelsverkets författningssamling (LVFS).

2.2.2. Läkemedelsverkets verksamhet

Läkemedelsverket existerar i enlighet med 1 § förordning (1996:611) tillsammans med instruktion på grund av Läkemedelsverket huvud förvaltningsmyndighet på grund av övervakning samt tillsyn från medicin samt vissa andra varor liksom tillsammans med hänsyn mot attribut alternativt användning står medicin nära, inom den utsträckning liknande ämnen ej skall handläggas från någon ytterligare statlig myndighet.

Läkemedelsverket prövar i enlighet med 7 § läkemedelslagen problem att diskutera angående godkännande från medicin samt skall i enlighet med 10 § läkemedelslagen fortlöpande granska en medicin liksom besitter godkänts samt testa ifall godkännandet kvar bör gälla. Verket får i enlighet med bestämmelsen förelägga den likt fått godkännandet för att visa för att läkemedlet möter kraven.

Den primär förutsättningen på grund av användning från en medicin existerar en godkännande till reklam.

Godkännandet äger tidigare varit enstaka nationell angelägenhet tillsammans Läkemedelsverket vilket beslutande instans. Numera existerar godkännande från medicin en gemensamt förfarande inom den europeiska unionen i enlighet med ett s.k. huvud alternativt ömsesidig procedur tillsammans EU-kommissionen liksom beslutsinstans. detta nationella inflytandet ovan godkännandet från en medicin äger därmed starkt begränsats.

I samband tillsammans med för att medicin godkänns fullfölja Läkemedelsverket enstaka evaluering om läkemedlet existerar ändamålsenligt samt från god standard. en medicin existerar i enlighet med 4 § inledande stycket läkemedelslagen (1992:859) ändamålsenligt ifall detta existerar verksamt till sitt ändamål samt nära normal användning ej äger skadeverkningar likt står inom missförhållande mot den avsedda effekten.

en godkännande från en läke-

medel likt besitter meddelats inom enstaka ytterligare medlemsstat inom EU skall i enlighet med 6 § andra stycket läkemedelslagen erkännas inom land ifall detta saknas anledning anta för att läkemedlet är kapabel medföra ett fara till människors alternativt djurs välbefinnande alternativt till miljön.

2.2.3. Läkemedelsförsörjning

I lagen (1996:1152) ifall affär tillsammans med medicin m.m.

finns bestämmelser ifall affär tillsammans med medicin samt ifall läkemedelsförsörjning. Lagen reglerar bl.a. detaljhandel, varmed avses salg mot den vilket existerar konsument alternativt mot sjukvårdshuvudman, vårdinstitution alternativt ytterligare sjukvårdsinrättning alternativt mot den såsom existerar behörig för att förordna medicin (2 §).

Läkemedelsverket äger i enlighet med 8 § tillsyn ovan efterlevnaden från lagen.

Apoteket AB äger ensamrätt vid detaljhandel tillsammans med medicin sedan 1970. vid partihandelsområdet tillämpas en distributionssystem tillsammans vissa exklusiva rättigheter på grund av distributören.

2.3.1. Allmänt angående regleringen

Syftet tillsammans Europaparlamentets samt rådets direktiv från den 24 oktober 1995 angående skydd på grund av enskilda personer tillsammans med avseende vid behandling från personuppgifter samt ifall detta fria flödet från liknande fakta (dataskyddsdirektivet) existerar för att garantera dels enstaka upphöjd skyddsnivå då detta gäller enskilda personers fri- samt rättigheter tillsammans med avseende vid behandling från personuppgifter, dels ett likvärdig skyddsnivå inom samtliga medlemsstater därför för att staterna ej skall behärska hindra detta fria flödet mellan dem från personuppgifter beneath hänvisning mot enskilda personers fri- samt rättigheter.

Direktivet existerar direkt bindande till medlemsstaterna. till för att bli gällande korrekt var måste dock direktivet införlivas inom den nationella lagstiftningen. Medlemsstaterna skall alltså inom enlighet tillsammans direktivet skydda fysiska personers elementär fri- samt rättigheter, särskilt rätten mot privatliv inom samband tillsammans behandling från personuppgifter. Medlemsstaterna får varken äga ett lagstiftning såsom existerar strängare alternativt vänligare än vad direktivet tillåter.

Personuppgiftslagen (prop. 1997/98:44, bet. 1997/98:KU18, rskr. 1997/98:180, SFS 1998:204; PuL) likt trädde inom kraft den 24 oktober 1998 innebär en genomförande inom svensk lagstiftning från dataskyddsdirektivet. inom samband tillsammans PuL:s insättning upphörde datalagen för att gälla.

PuL besitter, inom likhet tillsammans med datalagen, generell täckning.

Den omfattar således även sådan aktivitet vilket faller utanför EG-rätten. PuL tillämpas vid all helt alternativt delvis mekaniserad behandling från personuppgifter samt vid manuell behandling från data såsom ingår alternativt existerar avsedda för att ingå inom strukturerade samlingar i enlighet med särskilda kriterier (5 §).

En utgångspunkt på grund av PuL existerar för att behandling från personuppgifter existerar rätt endast inom dem fall samt vid dem villkor liksom anges inom lagen.

inom andra fall skall behandling från personuppgifter ej erhålla inträffa. Den personuppgiftsansvarige skall titta mot för att personuppgifter behandlas inom enlighet tillsammans med lagen (9 §). i enlighet med PuL existerar den liksom isolerad alternativt tillsammans tillsammans med andra bestämmer ändamålen tillsammans samt medlen till behandlingen från personuppgifter personuppgiftsansvarig (3 §).

Vissa primär krav vid behandlingen från personuppgifter regleras inom 9 §. Personuppgifter skall samlas in bara till särskilda uttryckligt angivna samt berättigade ändamål. Personuppgifter skall ständigt behandlas vid en precis sätt samt inom enlighet tillsammans med god sed. Efter insamlingen får behandlingen från uppgifterna ej ske vid en sätt liksom existerar oförenligt tillsammans dem ursprungliga ändamålen.

Personuppgifter likt behandlas skall artikel riktiga, samt angående nödvändigt aktuella. Åtgärder skall vidtas på grund av för att rätta, blockera alternativt utplåna personuppgifter såsom existerar felaktiga alternativt ofullständiga tillsammans med hänsyn mot syftet eller målet tillsammans behandlingen.

Det existerar i enlighet med 10 § tillåtet för att behandla personuppgifter efter den registrerades samtycke.

Återkallar den registrerade sitt samtycke får ytterligare personuppgifter ifall denne ej registreras (12 §). inom vissa fall får dock personuppgifter behandlas trots för att samtycke ifrån den registrerade saknas. detta gäller exempelvis i enlighet med 10 § ifall detta existerar nödvändigt till för att den personuppgiftsansvarige skall behärska fullgöra ett rättslig förpliktelse såsom åvilar honom alternativt hon alternativt angående detta existerar nödvändigt till för att utföra enstaka syssla från allmänt nyfikenhet alternativt till för att utföra enstaka syssla inom samband tillsammans myndighetsutövning.

Personuppgifter får även behandlas angående ett avvägning ger nära handen för att den personuppgiftsansvariges berättigade nyfikenhet från ett behandling balanserar tyngre än den registrerades nyfikenhet från skydd.

Personuppgifter liksom avslöjar ras alternativt etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös alternativt filosofisk övertygelse samt medlemskap inom fackförening får i enlighet med 13 § PuL ej behandlas.

detta existerar även förbjudet för att behandla sådana personuppgifter vilket rör välbefinnande samt sexualliv. ifrån förbudet gäller undantag då den registrerade uttryckligen samtyckt mot behandlingen (15 §) samt angående behandlingen existerar viktig bl.a. på grund av för att skydda vitala intressen alternativt till för att fastställa, utföra gällande alternativt försvara rättsliga krav.

i enlighet med 18 § får dock känsliga personuppgifter behandlas på grund av hälso- samt sjukvårdsändamål, ifall behandlingen existerar essentiell till förebyggande hälso- samt medicinsk vård, medicinska diagnoser, vård alternativt behandling alternativt ledning från hälso- samt medicinsk hjälp. Den vilket existerar yrkesmässigt verksam inom hälso- samt sjukvårdsområdet samt besitter tystnadsplikt får även behandla känsliga personuppgifter vilket omfattas från tystnadsplikten.

Detsamma gäller den likt existerar lydig ett liknande tystnadsplikt samt såsom äger fått känsliga personuppgifter ifrån aktivitet inom hälso- samt sjukvårdsområdet.

PuL innehåller vidare i enlighet med 23 § enstaka skyldighet på grund av den personuppgiftsansvarige för att informera den registrerade angående behandling vilket rör honom alternativt hon. Den personuppgiftsansvarige skall självmant lämna den registrerade data rörande behandlingen, då information ifall ett individ samlas in ifrån denne egen.

besitter uppgifterna samlats in ifrån ett ytterligare källa, skall den registrerade i enlighet med 24 § informeras då uppgifterna noteras alternativt, ifall avsikten tillsammans med behandlingen existerar för att lämna ut uppgifterna mot tredjeplats man, då uppgifterna lämnas ut på grund av inledande gången. Den personuppgiftsansvarige existerar vidare i enlighet med 26 § ansvarig för att efter begäran kostnadsfri ett gång per kalenderår informera angående om data såsom rör sökanden behandlas alternativt ej, syftet eller målet tillsammans med behandlingen, vilka data såsom behandlas, från vilket ställe dessa kommer samt mot vem dem lämnas ut.

Från informationsskyldigheten finns dock undantag liksom existerar uppräknade inom lagen. detta gäller t.ex. i enlighet med 24 § andra stycket angående detta inom team alternativt ytterligare författning finns särskilda bestämmelser angående registrerande alternativt utlämnande från personuppgifter alternativt i enlighet med 27 § angående detta till uppgifterna existerar föreskrivet sekretess alternativt tystnadsplikt.

Den personuppgiftsansvarige existerar vid begäran från den registrerade i enlighet med 28 § PuL ansvarig för att snarast rätta personuppgifter såsom existerar felaktiga, missvisande alternativt ofullständiga alternativt likt annars ej äger behandlats inom enlighet tillsammans lagen. besitter felaktiga personuppgifter

lämnats mot tredjeplats man, skall denne underrättas angående korrigeringsåtgärden.

Om behandlingen från personuppgifter existerar rätt skall behandlingen i enlighet med 36 § anmälas mot enstaka tillsynsmyndighet. i enlighet med 2 § personuppgiftsförordningen (1998:1191) existerar Datainspektionen tillsynsmyndighet i enlighet med PuL. Syftet tillsammans med anmälningsskyldigheten existerar för att utföra behandlingens ändamål samt dess viktigaste attribut kända.

Datainspektionen skall i enlighet med 7 § personuppgiftsförordningen föra en förteckning ovan anmälda behandlingar. Regeringen alternativt, efter regeringens bemyndigande, Datainspektionen får föreskriva undantag ifrån anmälningsskyldigheten. liknande undantag förmå t.ex. avse fall var detta ej existerar sannolikt för att den registrerades rättigheter kränks. Vidare behövs ingen registrering då en personuppgiftsombud utsetts från den personuppgiftsansvarige.

en personuppgiftsombud äger mot övning för att övervaka samt titta mot för att den personuppgiftsansvarige behandlar personuppgifter vid en precis samt lagligt sätt samt påpeka eventuella brister till den personuppgiftsansvarige.

Om behandling från personuppgifter inom strid mot personuppgiftslagen orsakar skada till den registrerade besitter han alternativt denna i enlighet med 48 § PuL korrekt mot belöning ifrån den personuppgiftsansvarige.

Rätten mot belöning omfattar ej bara personskada, sakskada samt ren förmögenhetsskada, utan även den kränkning från den personliga integriteten likt behandlingen förmå äga medfört. Den registrerade besitter för att bevisa för att detta förekommit ett felaktig behandling samt för att denna behandling äger skadat alternativt kränkt honom alternativt hon. är kapabel den personuppgiftsansvarige visa för att felet inom behandlingen ej berodde vid honom alternativt hon, får skadeståndet jämkas inom skälig utsträckning.

2.3.2. Registerförfattningar

Särskilda registerförfattningar äger vid senare tid blivit alltmer vanliga. ett registerförfattning innebär enstaka specialreglering inom förhållande mot personuppgiftslagen. liknande särskilda författningsregleringar från personregister besitter skett utifrån ställningstagandet för att personregister tillsammans en stort antal registrerade personer samt tillsammans en integritetskänsligt innehåll bör artikel justerade inom team (prop.

1990/91:60 s. 56 ff samt bet. 1990/91:KU11 s. 11).

Registerförfattningar finns inom dygn inom flera områden samt omfattar bl.a. Socialförsäkringsregisterlag (1997:934), team (2001:182) ifall behandling från personuppgifter inom skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet samt team (2001:454) angående behandling från personuppgifter inom socialtjänsten.

Inom hälso- samt sjukvården gäller team (1998:543) angående hälsodataregister samt team (1998:544) angående vårdregister.

Vidare gäller sedan den 1 januari 1997 team (1996:1156) angående receptregister. Dessa lagar beskrivs närmare inom kommande avsnitt.

3.1.1. Inledning

Apoteket AB får i enlighet med 1 § team (1991:1156) angående receptregister på grund av vissa ändamål tillsammans hjälp från automatisk databehandling föra en lista (receptregister) ovan förskrivningar från medicin samt andra produkter vilket omfattas från lagen (2002:160) angående läkemedelsförmåner m.m.

3.1.2. Ändamål

Receptregistret tillkom till för att inom inledande grabb användas liksom underlag till faktureringen ifrån Apoteket AB mot landstingen på grund av deras respektive sektion från kostnaderna på grund av läkemedelsförmånerna. en ADBstöd på grund av kalkyl från patientens egenavgift samt på grund av bevakning från för att patienten kommer inom åtnjutande från sitt skydd till höga läkemedelskostnader skulle även ingå inom receptregistret.

Samtidigt skulle registret användas till för att samla in samt vidarebefordra kunskap ifrån recepten till landstingens ekonomiska uppföljning samt förberedelse samt på grund av förskrivarnas, verksamhetschefernas, läkemedelskommittéernas samt Social-styrelsens medicinska uppföljning samt kvalitetssäkringsarbete.

I 3 § inledande stycket receptregisterlagen anges uttömmande inom åtta punkter dem ändamål till vilka receptregistret får användas.

Ändamålen existerar väsentligen för att samla in data på grund av för att sedan redovisa urval från fakta mot olika mottagare, liksom inom sin tur använder uppgifterna vid olika sätt. detta likt regleras inom receptregisterlagen existerar hur uppgifterna skall hanteras således länge dem finns inom receptregistret hos Apoteket AB samt vilket likt existerar tillåtet inom fråga ifall vidareredovisning mot andra förteckning.

Hur uppgifterna får behandlas hos mottagarna

regleras genom dem föreskrifter likt gäller till mottagarnas aktivitet. angående dem överförda uppgifterna ej omfattar läkemedelsköparens namn alternativt personnummer uppstår ej något personregister hos mottagaren.

Receptregistret får i enlighet med 3 § inledande stycket punkt 1 användas på grund av inskrivning från underlaget på grund av användningen från bestämmelserna ifall läkemedelsförmåner nära inköp från medicin m.m.

(högkostnadsskyddet). liksom närmare utvecklas nedan ges på denna plats ett tillfälle mot inskrivning samt löpande sammanräkning från enstaka patients inköpssummor, således för att den enskilde ej egen behöver samla kvitton till för att behärska utnyttja högkostnadsskyddet.

Punkt 2 gäller den debitering vilket skall ske mot landstingen avseende betalningen till medicin mot den sektion liksom ej blir betald från den enskilde egen.

Punkt 3 tillåter för att Apoteket AB utnyttjar uppgifterna inom registret på grund av sin personlig ekonomiska uppföljning samt försäljningsstatistik.

Punkt 4 avser data mot sjukvårdshuvudmännen ifall den läkemedelskonsumtion vilket finansieras ovan deras budgetar till för att möjliggöra finansiell uppföljning.

Punkt 5 avser återföring mot förskrivare, verksamhetschefer samt läkemedelskommittéer från fakta på grund av medicinsk uppföljning.

Punkt 6 avser inskrivning samt rapport från data mot Socialstyrelsen till bl.a. undersökning samt epidemiologiska undersökningar.

Punkt 7 avser inskrivning från dosexpedierade medicin samt punkt 8 avser inskrivning samt rapport från fakta mot Socialstyrelsen på grund av tillsynsändamål då detta gäller förskrivning från narkotiskt medicin.

I andra mot samt tillsammans fjärde styckena preciseras avgränsningar till registeranvändningen i enlighet med dem olika ändamålen, främst tillsammans med avseende vid den ur integritetssynpunkt väsentliga frågan om enskilda personers identitet får registreras och/eller redovisas.

Utgångspunkten existerar i enlighet med regeringen för att således får ske endast inom den mån detta existerar nödvändigt till för att respektive ändamål skall behärska tillgodoses (prop. 1996/97:27 s. 124 f).

Användningen från receptregistret förutsätter för att kunden besitter lämnat sitt samtycke då detta gäller inskrivning från underlaget på grund av användningen från högkostnadsskyddet samt till inskrivning från dosexpedierade medicin (punkt 1 samt 7).

Krav vid samtycke äger även uppställts till för att personnummer alternativt ytterligare arbetsuppgift såsom

möjliggör identifiering från ett enskild individ skall ett fåtal åtfölja redovisningen mot Socialstyrelsen på grund av dem ändamål såsom anges inom punkt 6.

När detta gäller rapport från upplysning ifrån receptregistret gäller även vissa begränsningar.

Redovisningen i enlighet med punkt 2 mot landstingen på grund av debitering från medicin får innehålla information ifall läkemedelsköparens personnummer dock däremot ej ifall detta köpta läkemedlet. till dem ändamål likt anges inom punkterna 3, 4, 5 samt 8 gäller för att fakta väl får avse detta köpta läkemedlet dock ej den enskilde kundens/patientens namn samt personnummer. data angående enskild förskrivare får emellertid lämnas till dem ändamål liksom anges inom punkt 5 samt 8.

3.1.3. Registerinnehåll

Receptregistret får i enlighet med 4 § receptregisterlagen inom den utsträckning likt behövs på grund av registerändamålen innehålla vissa information likt är kapabel hänföras mot enskilda personer, nämligen; inköpsdag, artikel, mängd, dosering, utgift samt kostnadsreducering i enlighet med lagen ifall läkemedelsförmåner m.m. Patientens namn, personnummer samt folkbokföringsort samt postnumret inom patientens bostadsadress får även registreras.

Vidare får arbetsuppgift ifall förskrivarens namn, arbete, specialitet, kontor samt arbetsplatskod samt, såvitt avser läkares alternativt tandläkares förskrivning från narkotiskt medicin, förskrivarkod föras mot registret. då patientens samtycke mot registreringen besitter inhämtats får övning härom även registreras. Slutligen får registret innehålla arbetsuppgift ifall förskrivningsorsak. Sådan skall anges tillsammans kod.

Något struktur till för att diagnoser skall behärska antecknas vid receptet genom angivande från kod äger ännu ej tagits fram. arbetsuppgift angående förskrivningsorsak tillförs därför ej registret samt är kapabel ej redovisas. Problemet diskuteras närmare inom del 7.5.4.

Receptregistret får sambearbetas tillsammans andra personregister samt vid således sätt tillföras ytterligare information.

därför sker ifrån detta statliga person- samt adressregistret, SPAR, då detta gäller aktuella fakta angående kundens namn, personnummer, folkbokföringsort samt postnummer samt ifrån Socialstyrelsen då detta gäller data ifall förskrivare.

3.2.1. inskrivning från fakta ifrån recepten

Det förekommer olika typer från anvisning vid apoteken.

detta existerar skriftliga anvisning likt kunden kommer tillsammans egen, anvisning likt förskrivaren ringer in, anvisning via telefax samt elektroniska anvisning, s.k. e-recept samt dosrecept, tidigare kallade ordinationskort.

Apoteket registrerar inom receptregistret kundens namn samt personnummer, övning angående förskrivarens identitet, inköpsdag, medicin alternativt ytterligare existera, mängd samt dosering.

Apotekets datasystem kompletterar automatiskt tillsammans med arbetsuppgift angående läkemedlets alternativt varans kostnad.

Uppgifter ifall användning samt ändamål anges ibland vid receptblanketten dock denna övning registreras ej inom receptregistret.

Sedan den 1 oktober 2002 existerar angivande från arbetsplatskod (förskrivarens arbetsplats) ett förutsättning på grund av för att detta förskrivna läkemedlet alternativt varan skall omfattas från läkemedelsförmånerna.

Denna arbetsuppgift registreras även.

De receptuppgifter liksom apoteken besitter inspelat går dagligen ovan via fil mot Apoteket AB:s huvudkontor inom huvudstaden. Uppgifterna sparas inom högst tre månader vid detta lokala apoteket.

3.2.2. Apotekskortet

Läkemedelsrabatten samt den egenavgift liksom kunden i enlighet med högkostnadsskyddet betalar nära inköp från medicin samt andra produkter liksom ingår inom förmånerna grundar sig vid kundens tidigare förvärv från liknande medicin alternativt produkter.

till för att den enskilde ej egen skall behöva samla kvitton på grund av för att behärska utnyttja högkostnadsskyddet besitter Apoteket AB infört en struktur tillsammans inskrivning samt automatisk sammanräkning från ett kunds inköpssummor inom den s.k. högkostnadsdatabasen. liksom bevis vid för att kunden existerar ansluten mot denna databas utfärdas en s.k. Apotekskort. Genom för att ta emot en sådant apotekskort anses kunden äga lämnat sitt medgivande mot registreringen inom högkostnadsdatabasen.

Apotekskortet existerar en plastkort vilket innehåller ett pinkod tillsammans med en icke identifierbart siffra liksom avläses genom scanning. Härvid sker ett koppling mot uppgifterna inom högkostnadsskyddsdelen inom receptregistret. Genom för att fakta ifall läkemedelsinköp inom kronor

tillförs registret fås nära inköp automatiskt övning angående hur massiv egenavgift kunden skall erlägga.

Registreringen inom högkostnadsdatabasen existerar frivillig. ifall kunden ej önskar lämna sitt personnummer alternativt ej äger något registreras han alternativt denna ej inom högkostnadsskyddsdelen inom receptregistret. Kunden tilldelas då ej en Apotekskort dock äger självklart riktig mot den avdrag högkostnadsskyddet ger vid identisk villkor vilket andra kunder såsom besitter en sådant kreditkort.

Kunden får emellertid egen hålla reda vid sina läkemedelsinköp genom för att spara sina receptkvitton samt ta tillsammans detta högkostnadsbevis likt senast erhölls nära inköp från medicin då han alternativt denna nästa gång skall köpa ut medicin vid anvisning. vid högkostnadsbeviset finns summan från dem tidigare läkemedelsinköpen inom förmånerna redovisade samt apotekspersonalen är kapabel härigenom titta mot för att kunden får erlägga korrekt egenavgift samt får riktig avdrag

Även dem kunder likt ej äger Apotekskort registreras inom receptregistret på grund av för att fakturering skall behärska ske mot landstinget samt på grund av dem uppföljnings- samt statistikändamål vilket detta redogjorts på grund av ovan.

Från högkostnadsdatabasen kunna samtliga läkemedelsbutik plocka upp eller ta kunskap således för att kunden ständigt betalar riktig kostnad till sitt medicin, oavsett vilket läkemedelsbutik han alternativt denna anlitar.

3.2.3. Dosexpediering

Vid vissa läkemedelsbutik förekommer s.k. dosexpediering, såsom innebär för att kunder vilket ej själva klarar från för att dosera sina läkemedelsintag, är kapabel erhålla läkemedlet dos-förpackat.

till närvarande äger Apoteket AB cirka 165 000 doskunder samt antalet växer tillsammans med omkring tio andel per tid. inskrivning från dosexpedierade medicin kräver för att patientens samtycke inhämtas. Detta sker genom förskrivarens försorg samt dokumenteras genom detta utfärdade dosreceptet.

Kunden får dem mediciner såsom skall intas nära vissa tidpunkter färdigförpackade inom särskilda påsar.

varenda dos existerar klart markerad tillsammans med namn, innehåll samt övning angående då den skall tas. Påsarna färdigställs vid ”dos-apoteket” tillsammans hjälp från ett speciell maskin. i enlighet med enstaka analys inom Jönköpings län använder doskunder inom medelvärde tio medicin per individ (Läkemedel inom användning – förändringar samt tendenser, Socialstyrelsen Kvartalsrapport 2002:2 s.

42).

Uppgift angående vilken dosering likt gäller till kunden anges vid dosreceptet. Uppgifterna vid dosreceptet registreras hos apoteket. Dosreceptet existerar giltigt beneath en tid ifrån ordinationsdagen. beneath den period receptet existerar giltigt kunna kunden expedieras doser till enstaka mot numeriskt värde veckor inom taget. beneath förutsättning för att inga ändringar görs från ordinationen, levereras veckodoser tills detta existerar dags för att förnya ordinationerna.

till för att ej patienten skall bli utan medicin på grund av detta fall enstaka förnyad ordination försenas besitter apoteket enstaka viss säkerhetsmarginal inbyggd inom systemet. Uppgifterna vid dosreceptet ligger mot bakgrund härav kvar inom registret tills detta existerar dags för att förnya ordinationen. information såsom är kapabel hänföras mot enskilda personer samt likt bevarats på grund av inskrivning från dosexpedierade medicin skall tas försvunnen ur registret beneath den 15 månaden efter den beneath vilken dem registrerades.

3.3.1. Inledning

De receptuppgifter såsom dagligen förs ovan mot Apoteket AB:s huvudkontor inom huvudstaden fördelas vid olika datasystem inom Apoteket AB.

3.3.2. Högkostnadsdatabasen

I femte månaden i året 2003 plats cirka 7,5 miljoner personer anslutna mot högkostnadsdatabasen. Databasen innehåller fakta ifall kundens namn samt personnummer, den angivne vårdnadshavaren till unge, numret vid Apotekskortet, datum samt klockslag då en förskrivet läkemedlet hämtades (receptet scannades inom apotekets kassa), expedierande läkemedelsbutik, receptets id nr (den ankomsthall var receptet registrerades samt löpnr), total utgift till läkemedlen samt kundens andel från kostnaden (egenavgift), ackumulerad egenavgift samt startdatum på grund av högkostnadsperioden.

Däremot innehåller databasen ej övning ifall vilket medicin kunden köpt ut alternativt till vilken bedömning läkemedlet förskrivits.

Kunden är kapabel ifrån en läkemedelsbutik ett fåtal extrakt ovan sina fem senaste registrerade inköp, var period samt ställe på grund av inköpen, kostnaden till läkemedlen samt den egenavgift han alternativt denna besitter erlagt framgår. från 26 § personuppgiftslagen (1998:204) följer för att kunden ett gång per

år kostnadsfri kunna begära registerutdrag ifrån högkostnadsdatabasen på grund av förvärv vilket gjorts beneath dem senaste 15 månaderna.

till för att ett fåtal en sådant extrakt skall kunden sända enstaka skriftlig begäran varvid siffra på grund av Apotekskortet samt kundens namn samt personnummer skall anges. begäran skall dessutom undertecknas. på grund av detta fall kunden ej existerar ansluten mot högkostnadsdatabasen förmå varken detta lokala apoteket alternativt Apoteket AB erhålla fram dem ovan angivna uppgifterna.

Apoteken kunna ej utföra korrigeringar inom högkostnadsdatabasen. Korrigeringar görs från Apoteket AB utifrån inskickade underlag ifrån apoteken.

Uppgifter såsom förmå hänföras mot enskilda personer samt liksom bevarats på grund av inskrivning från underlaget till användningen från bestämmelserna ifall försäkring skall tas försvunnen ur registret beneath den 15 månaden efter den beneath vilken dem registrerades.

3.3.3. fakta till debiteringen mot landstingen

Receptregistret får likt anförts tidigare sambearbetas tillsammans med detta statliga person- samt adressregistret, SPAR, till inhämtande från kunders hemortsuppgifter inom avsikt för att fastställa deras landstingstillhörighet sålunda för att riktig landsting debiteras den sektion från läkemedelskostnaden såsom kunderna egen ej betalar.

Varje tidsperiod får respektive landsting enstaka pappersfaktura vid ett klumpsumma vilket skall blir betald från landstinget. nära sidan från pappersfakturan får landstinget vid datamedium en underlag tillsammans personnummer, inköpsdag, förmånsbelopp samt totalbelopp. Däremot framgår ej vilka medicin likt äger köpts ut. Landstinget får även nära faktureringen ett inventering ovan fördelningen från kostnaden till varenda samhälle inom landstinget samt ett register tillsammans fördelning utifrån förskrivarens kontor.

Uppgifterna avidentifieras hos apoteket AB tre månader efter detta för att dem registrerades. Dessförinnan äger kundens personnummer ersatts tillsammans med en löpnummer. Landstingen är kapabel återkomma mot Apoteket AB tillsammans ämnen vid personnivå inom tre månader på grund av faktureringsändamål. Återkoppling mot identifierbara data är kapabel då ske via löpnumret. detta besitter dock ännu ej hänt för att en landsting besitter gjort sådana förfrågningar.

3.3.4. Apoteket AB:s statistik

Apoteket AB besitter statens uppgift för att följa läkemedelsförbrukningen inom landet. Apoteket AB får mot bakgrund härav i enlighet med 3 § inledande stycket 3 punkten receptregisterlagen nyttja receptregistret till finansiell uppföljning samt på grund av beskrivning från statistik. Förutom den totala försäljningen kunna bl.a.

medicin likt sålts inom respektive utom förmånerna särredovisas, liksom försäljningen från egenvårdsprodukter. Apotekets centrala statistikenhet besvarar årligen cirka 800 förfrågningar tillsammans med hjälp från statistiken. Ärendena kommer ifrån myndigheter, organisationer, vetenskapsman, massmedia samt allmänheten. Statistiken berörs vidare inom del 4.4.

3.3.5. Överföringen från data ifrån receptregistret mot landstingen

Enligt 3 § inledande stycket 4 samt 5 punkterna receptregisterlagen får information ifrån registret redovisas mot landstingen på grund av uppföljning.

fakta liksom förmå hänföras mot enskild patient får dock vilket tidigare nämnts ej redovisas. inom verksamhetsavtalet mellan staten samt Apoteket AB ges landstingen korrekt för att erhålla betydligt fler information än vilket likt följer från receptregisterlagen.

Leveransen från information mot landstingen på grund av uppföljningsändamål delas upp i enlighet med punkterna 4 samt 5 receptregisterlagen.

Dessutom sker enstaka ytterligare uppdelning från uppgifterna vilket redovisas i enlighet med punkten 5. detta kunna inom detta kontext även nämnas för att den rapportering liksom i enlighet med punkten 2 receptregisterlagen sker på grund av debiteringen mot landstingen, från vilken bl.a. personnummer, dock ej utköpt medicin framgår, ej redovisas mot identisk individ såsom existerar mottagare från datafiler på grund av uppföljningsändamål.

Syftet tillsammans med konstruktionen existerar för att försvåra till enskilda landstingsanställda för att utföra samkörningar inom strid tillsammans med receptregisterlagen.

De information vilket sänds ovan mot landstingen i enlighet med punkten 4, dvs. till finansiell uppföljning samt skildring från statistik, bestäms från överenskommelser mellan landstingen samt Apoteket AB. dem filer liksom skapas vid detta sätt benämns inom Apoteket AB såsom ”rådatafiler” samt dessa innehåller inga personuppgifter.

liknande filer sänds på grund av närvarande enstaka gång per kalendermånad ovan mot 14 från 21 landsting.

Övriga landsting får informationen inom ytterligare struktur, även då utan angivande från personuppgifter.

De information vilket sänds ovan till ändamålen inom punkten 5, dvs. till medicinsk uppföljning samt kvalitetssäkring inom hälso- samt sjukvården, skickas inom numeriskt värde olika filer.

Den inledande filen innehåller förskrivarprofiler från vilka varenda enskild förskrivare förmå identifieras. Filerna levereras ej mot sjukvårdshuvudmännen vid huvud nivå, utan enbart samt efter framställda önskemål mot dem liksom existerar verksamhetschefer i enlighet med hälso- samt lagar om sjukvård. Den andra filen levereras mot läkemedelskommittéerna samt utgörs från enstaka rådatafil tillsammans med identisk innehåll vilket dem filer vilket levereras i enlighet med punkten 4.

Enligt vilket utredningen äger inhämtat förekommer detta för att landstingen vilket ett resultat från sina verksamheter äger önskemål ifall för att erhålla information utöver vilket såsom redovisats ovan. nära sådant förhållande sker enstaka prövning inom varenda enskilt fall från Apoteket AB ifall behandlingen existerar förenlig tillsammans gällande lagstiftning. inom dem fall Apoteket AB bedömer för att detta ej existerar möjligt för att tillgodose önskemålen inom ramen på grund av detta befintliga regelverket existerar detta inom inledande grabb receptregisterlagens ändamålsparagraf, 3 §, såsom ställer hinder inom vägen.

andra hinder utgörs från bestämmelserna ifall tystnadsplikt inom lagen (1998:531) angående yrkesverksamhet vid hälso- samt sjukvårdens region, 2 kap. 8 – 11 §§, eftersom Apoteket AB ej obehörigen får föra ovan patientdata mot sjukvårdshuvudmännen.

Enligt vad utredningen besitter erfarit besitter informationsöverföringen ifrån Apoteket AB mot landstingen funnit sina former samt inblandade parter anser för att den på grund av närvarande fungerar utmärkt.

3.3.6. rapport mot Socialstyrelsen till bl.a. skildring från statistik

Vidare redovisas i enlighet med 3 § inledande stycket 6 punkten receptregisterlagen fakta mot Socialstyrelsen på grund av medicinsk uppföljning, analys, kvalitetssäkring, epidemiologiska undersökningar, undersökning samt skildring från statistik. liksom angetts tidigare behövs den enskildes samtycke till för att data liksom är kapabel hänföras mot honom alternativt hon skall erhålla redovisas.

eftersom sådant samtycke inom praktiken ej efterfrågas innehåller redovisningen mot Socialstyrelsen enbart avidentifierade fakta. Uppgifterna samlas inom hälso- samt sjukvårdens läkemedelsregister. Problemet diskuteras närmare inom avsnitt 8.

4.1.1. Allmänt angående läkemedelsanvändningen

Utvecklingen vid läkemedelsområdet äger varit många dynamisk dem senaste 50 år.

dem medicinska framstegen innebär för att allt fler sjukdomar framgångsrikt är kapabel botas samt behandlas tillsammans förlängd livslängd och/eller förbättrad livskvalitet likt resultat. Nya medicin står inom ljus till ett avgörande sektion från dem terapeutiska framstegen. Introduktionen från nya medicin äger, förutom dem terapeutiska effekterna, bl.a. inneburit för att antalet sjukdagar förmå minskas samt för att operativa ingrepp förmå ersättas tillsammans med läkemedelsbehandling.

Efter behandling tillsammans nya medicin kunna dessutom vissa operativa ingrepp genomföras, vilket tidigare ej plats tänkbara.

Läkemedel förmå emellertid även äga ogynnsamma effekter samt ett påtaglig skaderisk. detta finns därför även ett misstro mot medicin. Misstron förmå ett fåtal konsekvensen för att medicin likt förskrivits ej hämtas ut ifrån apoteken samt för att medicin vilket hämtats ut ej används vid föreskrivet sätt.

Det existerar enstaka avgörande mängd från läkemedlen såsom hämtas ut vid apoteken likt ej konsumeras. beneath 1999 skickades totalt 857 ton, medicin likt återlämnats mot apoteken, till destruktion. Detta utgör 2 – 4 andel från detta vilket expedieras. detta existerar samtidigt känt för att ett avgörande andel från dem medicin liksom ej konsumeras ej heller återlämnas mot apoteken.

Studier visar för att högst 50 andel från samtliga långtidsmedicineringar används vid avsett sett. i enlighet med företrädare till ABLA III, såsom existerar ett arbetsgrupp liksom arbetar tillsammans med för att utveckla läkemedelsanvändningen, existerar 80 andel från oföljsamheten medveten medan 20 andel existerar omedveten, dvs. för att patienten minns ej för att ta läkemedlet. Man vet även för att patientens följsamhet mot sina ordinationer reducerar drastiskt tillsammans antalet preparat.

Det förekommer även för att patienter far illa vid bas från för att läkemedelsordinationen existerar felaktig. Detta förmå bero vid för att flera patienter inom solens tid behandlas vid olika vårdenheter utan för att detta finns någon sammanfattning alternativt samordning från deras läkemedelsförbrukning.

Enligt företrädare till ABLA III uppskattas samhällets utgift på grund av den felaktiga läkemedelsanvändningen mot minimalt tio miljarder kronor per tid.

såsom modell besitter anförts för att plats tionde inläggning vid medicinklinik beror vid felaktigt bruk från medicin.

4.1.2. medicin samt äldre

Andelen äldre inom samhället ökar, samt allt fler uppnår upphöjd ålder. tillsammans med tilltagande ålder följer ofta ökad sjuklighet samt därmed en ökat behov från medicin. Personer såsom existerar 75 kalenderår alternativt äldre utgör enstaka snabbt något som ökar i storlek eller antal lag vilket inom dygn representerar omkring 9 andel från befolkningen samt svarar på grund av drygt 25 andel från dem medicin liksom förskrivs inom öppen vård inom land.

De vanligast förekommande preparaten inom åldersgruppen existerar psykofarmaka från olika stöt (neuroleptika, lugnande medel, sömnmedel samt antidepressiva medel), smärtstillande preparat, samt medel mot hjärt-kärlsjukdomar. Jämförelser ovan period tyder vid för att användningen från medicin hos äldre ökar. Detta förmå delvis förklaras från tillkomsten från nya preparat, bl.a. mot nedstämdhet, dock även från enstaka mer grundlig behandling inom förebyggande avsikt, tillsammans bl.a.

blodförtunnande medel samt östrogener. Hos äldre tillsammans med demens, inom synnerhet vid institutioner (gruppboende samt sjukhem), äger man rapporterat enstaka ökning från användningen från psykofarmaka, framför allt lugnande samt antidepressiva medel.

Åldrandet leder mot kroppsliga förändringar liksom oftast resulterar inom ökad fara till biverkningar från medicin.

enstaka ökad andel kroppsfett är kapabel medföra ett förlängd halveringstid från vissa medicin. reducerad funktion inom vissa enzymsystem inom levern utför för att vissa medicin bryts ner långsammare, samt enstaka nedgången njurfunktion leder mot för att kroppen utsöndrar medicin inom lägre takt än hos enstaka ung människa. Dessa förändringar är kapabel leda till inom såväl förlängd vilket förstärkt utfall från medicin.

Läkemedelsbehandlingen från äldre kompliceras ytterligare från detta faktum för att dem ofta använder flera olika preparat samtidigt. Denna polyfarmaci medför enstaka ökad fara ej bara på grund av biverkningar, utan

också till för att olika medicin påverkar varandra (interagerar) tillsammans med ökad, minskad alternativt utebliven utfall liksom resultat.

Under kalenderår 1998 genomförde Socialstyrelsen enstaka nationell kartläggning från aktuella diagnoser samt förskrivningar från medicin mot personer 75 tid samt äldre. inom enstaka redogörelse inom januari 1999 (Diagnoser samt förskrivning från medicin 1999), redovisades för att dem äldre ofta ägde flera samtidiga diagnoser, inom medelvärde tre per individ. Vanligast fanns hypertoni samt hjärt- kärlsjukdomar.

inom medeltal användes 4,6 medicin per individ. Knappt hälften från dem äldre använde fem alternativt fler preparat samt 8 andel använde mer än tio preparat. detta högsta antalet medicin förskrivet mot ett samt identisk individ fanns 29 olika preparat. inom ett uppföljning från kvaliteten från medicin vid sjukhem (Läkemedel vid sjukhem – enstaka uppföljning från kvaliteten, Socialstyrelsen, 1999) framkom för att antalet medicin ökade ifrån igenomsnitt åtta 1995 mot inom medelvärde nio medicin per individ 1998.

Som nämnts inom föregående segment kompliceras situationen från för att flera från patienterna inom åldersgruppen behandlas vid olika vårdenheter, vilket medför för att detta ej finns någon sammanfattning ovan förbrukningen. förmå ej patienten egen redogöra till sitt läkemedelsintag vet vilket regel ej den ene läkaren vilket den andre skrivit ut, såvida ej patientjournalen lånas in. Utredningen samtalar om detta bekymmer närmare inom avsnitt 6.

4.2. Kostnadsansvaret till läkemedelsförmånerna

Läkemedel finansieras vid tre sätt: offentligt genom sjukvårdshuvudmännen tillsammans statsbidrag (läkemedelsförmånerna), offentligt enbart genom sjukvårdshuvudmännen (sluten vård) samt privat genom patienternas egenavgifter. Andelen egenavgift uppgick 2002 mot 21,7 andel från läkemedelskostnaderna.

I formell fras övergick kostnadsansvaret till läkemedelsförmånerna mot landstingen redan den 1 januari 1998.

Samtidigt infördes emellertid en särskilt statsbidrag mot landstingen till kostnaderna till läkemedelsförmånerna. Genom för att en vinst- förlustsystem tillämpas riskerar landstingen för att slutligt stå på grund av enstaka sektion från dem totala årliga kostnaderna till läkemedelsförmånerna. Landstingens andel från förmånen till 2002 slutade vid 18,3 miljarder kronor inkl. mervärdesskatt, vilket plats cirka 500 miljoner kronor mer än landstingens belöning ifrån staten liksom fanns fastställd mot 17,8 miljarder kronor till året.

Kostnaderna till medicin skiljer sig viktigt åt mellan landstingen samt detta gäller även nära ett jämförelse från läkemedelskostnader per invånare inom landstingen. Kostnadsskillnaderna beror t.ex. vid variationer inom åldersstruktur samt förekomst från sjukdomar såsom kräver särskilt dyr läkemedelsbehandling. Landstingens organisation från hälso- samt sjukvården samt vilket genomslag läkemedelskommittéernas rekommendationslistor besitter fått kunna även äga enstaka effekt vid kostnadsutvecklingen.

inom månad 2001 kom staten samt landstingen överens ifall för att statens ersättningar skall fördelas mellan landstingen efter ett modell liksom beaktar befolkningens sammansättning tillsammans avseende vid kön, ålder samt vissa socioekonomiska faktorer.

4.3.1. Kostnadsutvecklingen dem senaste åren

Begreppet läkemedelskostnader existerar ej entydigt, vilket försvårar jämförelser, både mellan olika ämne samt då utvecklingen ovan tiden skall redovisas.

Begreppet förmå t.ex. avse dem totala kostnaderna till medicin, både inom öppen samt sluten vård alternativt inom enbart ett från vårdformerna. detta är kapabel avse försäljningen uttryckt inom apotekens inköpspris (AIP) alternativt inom apotekens utförsäljningspris (AUP). detta kunna existera begränsat mot för att avse medicin dock även rymma kostnader på grund av övriga varor inom läkemedelsförmånerna, såsom förbrukningsartiklar.

Uppgifterna är kapabel dessutom anges tillsammans alternativt utan mervärdesskatt. Den mervärdesskatt likt kommer inom fråga avser ej medicin vid anvisning, eftersom dessa existerar befriade ifrån sådan avgift. då kostnadsutvecklingen vid medicin studeras existerar detta mot bakgrund från detta sagda från vikt för att granska vilket term såsom används.

Apotekens totala salg uppgick mot 31,6 miljarder kronor 2002, vilket existerar enstaka ökning tillsammans 8 andel jämfört tillsammans 2001 då den uppgick mot 29,2 miljarder kronor.

från försäljningen 2002 avsåg, liksom framgår från tabellen nedan, drygt 22 miljarder kronor humanläkemedel vid anvisning inom öppenvård.

Som även redovisas nedan uppgick kostnaderna inklusive mervärdesskatt på grund av läkemedelsförmånerna 2000 mot 15,6 miljarder kronor. till 2001 uppgick kostnaderna mot knappt 16,8 miljarder kronor, vilket motsvarar enstaka ökning tillsammans med 7,3 andel inom löpande

priser jämfört tillsammans med 2000.

Kostnaderna till 2002 uppgick mot 18,3 miljarder kronor, vilket motsvarar ett ökning vid 8,9 andel jämfört tillsammans med föregående kalenderår.

Apoteket AB:s salg från humanläkemedel (AUP = apotekens utförsäljningspris exkl. moms)

År Total

mdkr

Läkemedel mot vårdinrättning

Försäljning mot allmänheten Öppenvård rekvisition

mdkr % Egenvård

% medicin

på anvisning mdkr

%

%

2000 23,6 2,2 9,5 1,8 7,5 19,3 82 0,3 1

2001 25,1 2,4 9,5 1,9 7,5 20,6 82 0,3 1

2002 27,3 2,6 9,5 2,1 7,5 22,3 82 0,3 1

Källa: Apoteket AB

Kostnader på grund av läkemedelsförmånerna

År

Läkemedels-

förmånerna

mdkr

Ökning, andel

2000 15,6 2001 16,8 7,3 2002 18,3 8,9 Källa: Apoteket AB

Det existerar medicin på grund av behandling från nedstämdhet, höga blodfetter samt magsår såsom kostar maximalt.

medicin mot nedstämdhet kostade 1 163 miljoner kronor beneath 2002 vilket motsvarade enstaka ökning tillsammans med 5 andel jämfört tillsammans med 2001. medicin mot höga blodfetter kostade 1 136 miljoner kronor, vilket motsvarade enstaka ökning angående 21 andel. Läkemedelsförmånernas kostnader på grund av medicin mot

magsår uppgick mot 1 043 miljoner kronor beneath 2002, enstaka ökning tillsammans 2 andel inom förhållande mot föregående tid.

Läkemedelskostnaderna förmå även åskådliggöras genom enstaka rapportering från förbrukningen. Även läkemedelsförbrukningen förmå bli mättad vid olika sätt. inom presentationer likt avser för att illuminera läkemedelsanvändningen ur medicinsk synvinkel används inom inledande grabb ”defined daglig dose” (DDD) vilket måttenhet. Enheten rekommenderas från WHO:s arbetsgrupp på grund av studier från läkemedelsanvändning.

Måttenheten DDD existerar definierad likt den förmodade genomsnittliga dygnsdosen då läkemedlet används från enstaka myndig nära medlets huvudindikation. DDD anges inom mängd energisk substans alternativt inom antal enheter, t.ex. tabletter alternativt milliliter. Resultaten ifrån Apoteket AB:s receptstatistik redovisas såsom antal DDD/1000 invånare samt dygn inom respektive kön samt åldersgrupp, vilket ger en mått vid läkemedelsexpositionen.

Siffror angivna inom DDD existerar emellertid ett skattning samt skall tolkas tillsammans försiktighet. DDD definieras ej ständigt inom samband tillsammans introduktionen från en medicin samt på grund av t.ex. salvor existerar måttet ej betydelsefull.

Om volymmåttet DDD används till för att analysera läkemedelskostnaderna är kapabel detta konstateras för att volymen omsatta medicin 2002 ökade tillsammans 3,2 andel jämfört tillsammans med 2001.

Volymökningen plats relativt nedsänkt jämfört tillsammans med den senaste tioårsperioden, var ökningen plats inom medelvärde 3,5 andel per kalenderår. Den låga ökningen är kapabel bero vid för att mindre förpackningar, exempelvis startförpackningar, besitter skrivits ut.

På bas från dem ökande läkemedelskostnaderna avgjorde riksdagen inom april 2002 ifall ändringar inom läkemedelsförmånerna.

Den inledande oktober 2002 inrättades enstaka färsk myndighet, Läkemedelsförmånsnämnden, tillsammans arbetsuppgift för att besluta ifall subvention samt kostnad vid medicin samt andra produkter vilket ingår inom förmånerna. Dessutom infördes generisk substitution, vilket innebär för att angående en medicin såsom ingår inom förmånerna äger förskrivits samt detta vid detta enskilda apoteket finns en alternativt flera utbytbara liknande medicin skall läkemedlet liksom huvudregel bytas ut mot detta billigaste tillgängliga alternativet.

4.3.2. Orsaker mot kostnadsutvecklingen

De senaste årens kostnadsutveckling på grund av medicin återfinns inom flera andra industriländer. detta finns flera faktorer likt bidrar mot för att kostnaderna till medicin stiger. Efterfrågan påverkas från befolkningsstrukturen. landet äger enstaka ökande andel äldre inom befolkningen. eftersom dem allmänt sett konsumerar mer medicin än yngre ökar efterfrågan vid medicin.

Även utbudet från medicin ökar eftersom en stort antal nya samt ofta kostsam medicin vid senare kalenderår äger introducerats vid den svenska marknaden. Dessutom finns detta numera läkemedelsbehandling till diagnoser såsom tidigare ej kunde behandlas alternativt vilket tidigare äger tagit ett ytterligare typ från medicinsk hjälp inom krav, t.ex. kirurgiska ingrepp på grund av behandling från magsår.

Ytterligare enstaka faktor liksom är kapabel öka läkemedelskostnaderna existerar för att medicin oftare förskrivs på grund av preventiv behandling samt nära status likt ej entydigt definieras likt sjukdom. flera läkemedelsförskrivningar handlar egentligen ifall för att behandla olika riskfaktorer till för att minska risken för att senare drabbas från sjukdom. avgränsningar till då läkemedelsbehandling rekommenderas flyttas successivt.

modell vid detta existerar läkemedelsbehandling nära höga blodfetter samt högt blodtryck.

4.4. Statistik

Apoteket AB:s statistik

Apoteket AB äger från staten fått inom arbetsuppgift för att producera enstaka nationell statistik ovan läkemedelsförbrukningen inom land. Statistiken redovisas vid Apoteket AB:s hemsida, www.apoteket.se. Apoteket AB förser månatligen Socialstyrelsen, Läkemedelsstatistik AB samt vissa landsting m.fl.

tillsammans med läkemedelsstatistikfiler. Tabellerna ovan existerar baserade vid statistik ifrån Apoteket AB.

Apotekets Centrala Statistiksystem, ACS, innehåller sedan 1996 Apoteket AB:s samlade försäljningsstatik. ACS omfattar även inleveransstatistik liksom erhålls ifrån droghandeln. ACS huserar sedan 1970-talet även dem numeriskt värde specialundersökningarna Jämtlandsstudien samt Diagnos- Receptundersökningen (se vidare inom segment 8.4).

Sedan slutet från 1990-talet innehåller ACS dessutom speciella funktioner kring försäljningen från medicin mot varelse. ACS samt Apotekets Presentationssystem, APS, skall ersättas tillsammans detta

webbaserade systemet Xplain, vilket även skall erbjudas externa brukare.

Den totala försäljningen kunna följas tillsammans hjälp från inleveransstatistiken. Underlaget existerar registreringen från dem enskilda apotekens förvärv från medicin ifrån partihandeln.

eftersom dem returnerade varorna dras ifrån inköpen motsvarar statistiken apotekens verkliga salg.

Uppgifterna ifall försäljningen från medicin vid anvisning samlas inom Apoteket AB:s receptstatistik. i enlighet med lagen (1996:1156) ifall receptregister får Apoteket AB tillsammans hjälp från ADB till bl.a. beskrivning från statistik föra en förteckning ovan förskrivningar från medicin samt andra produkter vilket omfattas från lagen (2002:160) angående läkemedelsförmåner m.m.

(receptregister). fakta vilket förmå hänföras mot enstaka enskild individ får emellertid ej redovisas till detta ändamål. Receptstatistiken innehåller därför ej arbetsuppgift angående personnummer, utan resultaten redovisas såsom antal DDD/1000 invånare samt dygn inom respektive kön samt åldersgrupp.

Apoteket AB äger dessutom statistik ovan medicin liksom ej omfattas från förmånerna. salg från medicin utan anvisning, egenvård, registreras ifrån samt tillsammans 1996 inom Apoteket AB:s OTCstatistik.

Statistik hos Socialstyrelsen

Som närmare beskrivs inom avsnitt 8 finns detta hos Epidemiologiskt Centrum, EpC, nära Socialstyrelsen fyra hälsodataregister; patientregistret, medicinska födelseregistret, missbildningsregistret samt cancerregistret. Hälsodataregistren existerar ett utnyttjad statistikkälla.

För för att vid en lättillgängligt sätt förse olika målgrupper tillsammans med aktuell statistik ifrån hälsodataregistren samt andra officiella statistikkällor äger EpC utvecklat en interaktivt schema till uppvisning från statistik, ”Folkhälsan inom Siffror”.

Programmet innehåller kunskap ifall välbefinnande, vårdutnyttjande samt sociala förhållanden. uppgifter presenteras inom form eller gestalt från tabeller alternativt tillsammans hjälp från olika typer från grafiska framställningar såsom diagram samt kartor. Den statistik vilket baseras vid hälsodataregisterna redovisas vid nationell nivå samt länsnivå. Modulen ”Hur mår Sverige” innehåller även information vid kommunnivå samt information på grund av dem senaste 10 – 15 år, var fakta redovisas ifall befolkningens sociala

förhållanden, välmående, sjuklighet, dödlighet, levnadsvanor samt vårdutnyttjande.

För för att producera ett nationell plattform på grund av läkemedelsstatistik äger Socialstyrelsen vid uppgift från regeringen samlat ett arbetsgrupp tillsammans med representation ifrån Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Läkemedelsverket, Apoteket AB samt Landstingsförbundet. Även Socialdepartementet samt Statens beredning till medicinsk analys äger knutits mot arbetet. Arbetet bedrivs inom numeriskt värde undergrupper, nämligen Arbetsgruppen begrepp/definitioner, liksom äger arbetat fram gemensamma begreppsdefinitioner till läkemedelsstatistiken samt Arbetsgruppen kvalitetssäkring från läkemedelsstatistik likt arbetar tillsammans med kvalitetssäkring vid nationell nivå.

Statistik hos Läkemedelsverket

Biverkningsregistret existerar en hälsodataregister hos Läkemedelsverket. Registret bygger vid cirka 3 000 årliga rapporter angående misstänkta biverkningar vilket inkommit ifrån bl.a. doktor. Läkemedelsverket sammanställer samt publicerar statistik inom sin text kunskap ifrån Läkemedelsverket samt vid sin hemsida angående inträffade biverkningar, godkännande från nya medicin, avregistreringar/indragningar från medicin samt viss förskrivningsstatistik baserat vid receptinsamlingar.

Läkemedelsstatistik AB

Läkemedelsstatistik AB, LS, existerar en helägt dotterbolag mot Läkemedelsindustriföreningen, LIF. LS besitter mot övning för att förbättra, producera samt marknadsföra samt aktivt stödja användningen från marknadsinformation till läkemedelsföretagen inom land. Verksamheten omfattar numeriskt värde huvudområden; statistik samt adressregistertjänster.

Statistiken består från numeriskt värde huvudområden. detta inledande existerar statistik ovan försäljningen från medicin inom landet, liksom LS sammanställer på grund av läkemedelsföretagen. LIF publicerar ifrån denna statistik fortlöpande översikter från läkemedelsförsäljningen inom landet, t.ex. ”Fakta”. detta andra området existerar förskrivningsstatistik. Den bygger vid information ifrån Diagnos- Receptundersökningen (se segment 8.4.3).

kunskap ifrån denna publiceras bl.a. inom uppgifter.

Landstingsförbundets statistik

Inom ramen på grund av Landstingsförbundets Läkemedelsprojekt bedrivs en jobb till för att producera dem förutsättningar liksom landstingen behöver till för att behärska följa upp medicin såsom ett integrerad sektion inom hälso- samt sjukvården. Arbetet bedrivs bl.a. inom arbetsgrupper.

enstaka sådan arbetsgrupp existerar Statistikforum, vilket existerar sammansatt från representanter ifrån landstingen samt Apoteket AB. Gruppen arbetar tillsammans för att definiera samt åtgärda kvalitetsproblem inom dagens struktur på grund av läkemedelsuppföljning.

5.1.

Inledning

Läkemedel existerar den snabbast ökande terapiformen inom hälso- samt sjukvården. Medan andra kostnader stått stilla alternativt mot samt tillsammans med minskat besitter kostnadsökningen till medicin legat vid tvåsiffriga procenttal detta senaste decenniet. Denna dynamiska tillväxt besitter sina förklaringar. dem medicinska framstegen äger medfört för att allt fler sjukdomar är kapabel botas alternativt behandlas tillsammans med förlängd livslängd och/eller förbättrad livskvalitet liksom resultat.

Nya samt förbättrad medicin står till ett avgörande sektion från dessa terapeutiska framsteg. Fördelar är kapabel även bli mättad inom form eller gestalt från reducerat antal sjukdagar, minskat antal vårddagar per patient vid vårdinrättning samt minskat behov från operativa ingrepp.

Samtidigt kunna detta konstateras för att detta finns brister inom kunskapen angående hur verksamma olika läkemedelsterapier existerar samt vilka nackdelar vilket är kapabel existera förenade tillsammans läkemedelsbehandling inom form eller gestalt från biverkningar samt andra skadefaktorer.

Detta hänger delvis samman tillsammans den begränsade prövning såsom sker innan en medicin godkänns till användning. från viss innebörd existerar även inom detta sammanhanget för att detta gemenskapsrättsliga regelverk liksom land åtagit sig för att följa genom EU-medlemskapet inom praktiken medfört för att dem inom landet tidigare uppställda kraven på grund av godkännande från medicin inom vissa avseenden äger mildrats.

En ytterligare förklaring mot den bristande kunskapen angående läkemedlens effektivitet existerar för att uppföljande undersökning, såväl klinisk såsom epidemiologisk, begränsas från frånvaron från systematiserad resultat angående läkemedelsbehandlingarnas effekt inom detta individuella fallet.

För utredningen besitter detta varit från huvud vikt för att producera förutsättningar på grund av för att denna bristande vid insikt skall behärska elimineras således långt likt möjligt.

5.2. Patientnytta samt patientsäkerhet

De omfattande målen samt principerna på grund av hälso- samt sjukvården handlar angående människovärde, rätt och jämlikhet samt samhörighetskänsla. Hälso- samt sjukvården skall i enlighet med intentionerna inom hälso- samt lagar om sjukvård (1982:763) bedrivas sålunda för att lämnad vård skall artikel trygg, från god standard samt ges vid lika villkor till samtliga.

Vården skall ges tillsammans respekt till varenda människors lika värde samt på grund av den enskilda människans värdighet. Den vilket äger detta största nödvändigheten från hälso- samt medicinsk hjälp skall ges prioritet mot vården.

Samtidigt existerar detta ett realitet för att dem totala resurserna på grund av hälso- samt sjukvården existerar begränsade. detta existerar därför viktigt för att resurserna används vid en effektivt sätt tillsammans med beaktande från befolkningens behov från vård samt behandling, förskrivarnas förståelse ifall olika behandlingars effekt samt gällande prioriteringar.

Som utgångspunkt till utredningens jobb besitter gällt för att ställa den enskilde patienten inom centrum. Högsta tänkbara patientnytta samt högsta tänkbara patientsäkerhet existerar mått liksom måste prägla all hälso- samt medicinsk vård. Detta gäller ej bara inom den direkta kontakten mellan patient samt hälso- samt sjukvårdspersonal utan även inom arbetet tillsammans kvalitetssäkring samt metodutveckling samt inom strävandena för att att nå ett mål eller resultat ökad kostnadseffektivitet.

en viktigt inslag inom all vård samt behandling existerar för att den inom varenda situation möter krav vid största tänkbara standard. då detta gäller läkemedelsbehandling existerar detta därför nödvändigt för att förutsättningar är kapabel skapas till undersökning angående läkemedlens risker samt effekter både inom en mindre samt inom en längre perspektiv.

Utöver patientnytta samt patientsäkerhet äger en tredjeplats term varit vägledande på grund av utredningens jobb samt detta existerar patientintegritet.

Skyddet till den enskilde mot intrång inom den personliga sfären existerar från vitalt nyfikenhet samt måste beaktas inom varenda kontext var detta förmå bli aktuellt för att förteckna personuppgifter tillsammans känsligt innehåll inom en förteckning. Mera ifall denna fråga följer inom del 5.4.

5.3. Begreppet uppföljning

Uppföljning från läkemedelsförskrivning samt läkemedelsanvändning existerar från massiv innebörd.

Såväl medicinsk vilket finansiell uppföljning existerar från innebörd. en antal aktörer inom läkemedelsområdet behöver till sådana syften äga resurser mot verksamma instrument inom uppfölj-

ningsarbetet. Landstingen, verksamhetschefer samt medicinskt ansvariga inom hälso- samt sjukvården, dem enskilda förskrivarna, landstingens läkemedelskommittéer samt centrala myndigheter inom läkemedelsområdet kunna särskilt framhållas inom detta kontext.

Utredningen besitter inom uppgift för att utföra enstaka bred undersökning från nuvarande förhållanden inom fråga ifall behov från samt möjligheter mot medicinsk samt finansiell uppföljning vid läkemedelsområdet samt lämna förslag mot en förbättrat struktur till medicinsk samt finansiell uppföljning. Begreppet uppföljning finns ej definierat inom utredningens direktiv samt finns ej heller förklarat inom team.

Regeringen äger dock inom förarbetena mot lagen (1998:543) angående hälsodataregister uppgett för att uppföljning inom detta sammanhanget avser för att fortlöpande samt regelbundet mäta samt förklara behov, verksamheter samt resursåtgång angivet inom begrepp från t.ex. behovstäckning, produktivitet samt nyckeltal. Uppföljning syftar mot för att ge ett översiktlig foto från verksamhetens tillväxt samt för att fungera likt enstaka meddelande på grund av avvikelser liksom bör beaktas (prop.

1997/98:108 s. 49).

Utredningen besitter inom sitt sysselsättning utgått ifrån denna definition från begreppet uppföljning.

5.4. Personlig integritet

En förbättrad uppföljning från läkemedelsförskrivningen samt läkemedelsanvändningen skapar ökade möjligheter till för att varenda patient får passage mot enstaka läkemedelsbehandling vilket existerar den bästa i enlighet med vetenskapligt baserad insikt.

Modern teknik besitter inneburit för att sammanställning samt lagring från upplysning idag är kapabel göras vid en tryggare samt effektivare sätt än vad vilket hittills varit möjligt. Detta äger inom sin tur möjliggjort för att informationen är kapabel användas till t.ex. sammanställningar samt på det sättet även på grund av uppföljningar till för att utveckla förståelse samt standard inom vården.

Brister inom tekniken lägger ej längre hinder inom vägen på grund av för att samla samt bearbeta upplysning ifall den enskildes vård samt behandling. Regler samt organisatoriska begränsningar, behörighetssystem, liksom andra tekniska lösningar såsom skyddar den enskildes integritet äger samtidigt fått allt större innebörd.

Registrering från information angående den enskildes läkemedelsförhållanden skulle innebära en breddat informationsmaterial samt därmed förstärka chansen för att genomföra uppföljning vid läkemedelsområdet.

Nyttan från förbättrad medicinsk samt finansiell uppföljning är kapabel ej placeras inom fråga. All inskrivning innebär

emellertid enstaka fara på grund av intrång inom den enskilde individens integritet. vilket man inom varenda prövning från nya uppslag mot personregister måste diskutera existerar hur stort intrånget inom integriteten är kapabel bli samt ifall den enskilde personen bör hitta sig inom detta intrång.

Själva begreppet personlig integritet finns ej entydigt definierat. i enlighet med förarbetena mot hälsodata- samt vårdregisterlagarna (prop. 1997/98:108) används ofta beskrivningen för att integritetsskyddet innebär för att man skall skydda den enskildes korrekt för att bli lämnad inom fred. inom vårdsammanhang skulle man behärska titta detta liksom för att intrånget inom den personliga integriteten inträffar redan då man söker hjälp hos vården samt måste prata ifall varför man behöver vård.

en annat sätt för att förklara intrånget existerar för att den enskilde skall behärska granska spridningen från fakta alternativt äga korrekt för att egen besluta vilka fakta angående sig egen såsom han alternativt denna önskar dela tillsammans med sig mot andra. Sammanfattningsvis anges inom den ovan nämnda proposition s. 27 f:

I begreppet personlig integritet är kapabel man lägga in numeriskt värde delkomponenter.

på grund av detta inledande för att den enskilde bör tillförsäkras ett sfär såsom skyddas mot otillbörligt intrång ifrån myndigheter samt andra liksom förmå uppfattas likt utomstående samt på grund av detta andra för att den enskilde bör äga riktig samt chans för att egen existera tillsammans samt besluta inom vilka kontext information angående honom får utnyttjas samt hur detta inom därför fall skall ske.

inom båda fallen måste dock den enskilde tåla vissa ingrepp, framför allt ifrån samhällets blad, då andra intressen, liksom från samhället bedöms liksom totalt sett viktigare, kräver detta. Ingreppet får dock ej existera alltför långtgående, alltför besvärande alternativt tyngande inom förhållande mot dem syften vilket intrånget skall tjäna. varenda gång detta blir aktuellt för att utnyttja data ifall enstaka enskilds personliga förhållanden måste således enstaka avvägning göras mellan den enskildes riktig mot personlig integritet samt detta allmännas behov från upplysning.

5.5. Sekretess mellan olika verksamhetsgrenar

Den enskildes personliga integritet skyddas även genom sekretesslagen (1980:100; SekrL). från den lagens bestämmelser framgår för att sekretess gäller inom hälso- samt sjukvården till övning ifall enskilds hälsotillstånd alternativt andra personliga förhållanden angående detta ej står uppenbart för att uppgiften kunna röjas utan för att den enskilde alternativt någon honom närstående lider dock.

från allmänna principer följer även för att

enbart den såsom inom sitt sysselsättning behöver passage mot uppgiften besitter korrekt för att ta sektion från denna. från sekretesslagen framgår vidare för att sekretessbelagd övning angående enskild ej utan sekretessprövning får föras ovan mellan myndigheter alternativt mellan självständiga verksamhetsgrenar inom enstaka samt identisk myndighet då dem existerar för att betrakta liksom självständiga inom förhållande mot varandra (1 kap.

3 § SekrL).

Det äger ifrån tidsperiod mot ytterligare förekommit olika åsikter angående detta finns några självständiga verksamhetsgrenar inom ett sjukvårdsmyndighet.

Journalutredningen behandlade frågan inom sitt huvudbetänkande (SOU 1984:73). Den utredningens perception fanns för att varenda vårdcentral eller sjukhusavdelning bör ses såsom ett självständig avdelning samt åtminstone då detta gäller journal- samt sekretessfrågor.

Detta innebar i enlighet med den utredningen för att sekretess till journaluppgifter exempelvis skulle gälla mellan medicinkliniken samt ortopedkliniken inom identisk vårdinstitution. Även Data- samt offentlighetskommittén ansåg inom sitt delbetänkande (SOU 1986:24) för att olika kliniker inom identisk hälso- samt sjukvårdsenhet svarade mot begreppet självständig verksamhetsgren.

JO äger däremot funnit för att detta ej tillsammans säkerhet kunna påstås för att enstaka vårdcentral eller sjukhusavdelning inom en sjukvårdsområde utgör enstaka självständig verksamhetsgren inom sekretesslagens fras.

JO ansåg därför för att detta ej kunde hävdas för att en utlämnande från ett patientjournal mellan olika kliniker nära identisk vårdinstitution inom strid mot patientens önskemål utgjorde en förbrytelse mot sekretesslagens regler (JO 1986/87 s. 189). inom enstaka departementspromemoria ifrågasattes även ifall olika klinker inom identisk sjukvårdsmyndighet innebar enstaka uppdelning vid självständiga verksamhetsgrenar (Ds 1990:11).

I proposition ifall sekretess inom samt mellan myndigheter vid vårdområdet (prop. 1990/91:111) behandlades frågan ifall för att inom sekretesslagen införa enstaka speciell regel angående för att kliniker samt basenheter inom en hälso- samt sjukvårdsområde skulle anses såsom enstaka självständig verksamhetsgren. Föredragande statsråd anförde inom propositionen för att tillräckliga skäl ej förelåg på grund av för att införa enstaka sådan bestämmelse.

Detta innebar emellertid ej i enlighet med hennes fras för att utbyte från information mellan kliniker inom identisk sjukvårdsmyndighet plats fritt.

Socialstyrelsen äger inom sina allmänna råd (1991:4) Sekretess inom hälso- samt sjukvården såsom sin perception uttalat för att ett vårdcentral eller sjukhusavdelning vid en vårdinrättning ej existerar för att betrakta likt enstaka självständig verksamhetsgren gentemot ytterligare vårdcentral eller sjukhusavdelning vid identisk vårdinstitution.

Rättsläget existerar således något oklart. Frågan angående sekretess mellan skilda verksamhetsgrenar inom enstaka myndighet utreds på grund av närvarande

av Offentlighets- samt sekretesskommittén (Ju 1996:06). Utredningen tar därför ej idag någon personlig ställning inom frågan.

Inom den enskilda hälso- samt sjukvården gäller tystnadspliktsbestämmelser i enlighet med lagen (1998:531