Efterrättsrecept barnbarn

– Kärnfamiljen existerar ju relativt fräsch. samt ganska känslig. beneath den allra största delen från vår evolution besitter oss människor levt inom större hushåll alternativt nära släktingar.

detta hjälper oss för att förstå varför mormor samt farmor kvar existerar därför viktiga, menar Caroline Uggla, liksom forskar inom demografi nära Stockholms högskola.

Caroline Uggla besitter disputerat inom evolutionär antropologi inom England, en material likt ej finns inom land, samt intresserar sig just på grund av varför våra familjer ser ut vilket dem fullfölja ur en evolutionärt perspektiv.

detta handlar angående för att förstå variationen inom mänskligt beteende bland annat genom för att analysera jägar-samlare, vars levnadssätt motsvarar hur oss förmodas äga levt beneath många utdragen tid.

– för att mormor samt farmor samt andra är kapabel vabba inom landet existerar ej således konstigt angående man ser saken tillsammans dem glasögonen. således tar sig dessa relationer, liksom besitter funnits tillsammans inom varenda tider, formulering inom vår välfärdsstat.

När Caroline Uggla fick egna små människor började tanken växa vid för att ställa samman den undersökning såsom finns inom området tillsammans egna erfarenheter.

för tillfället existerar denna inom färd tillsammans för att nedteckna ett populärvetenskaplig litteratur.

Utgångspunkten existerar våra barns hjälplöshet nära födseln samt hur krävande dem existerar – beneath flera tid. dem existerar beroende beneath många längre tidsperiod än andra djurarters ungar; schimpansungar matas mot modell ej efter för att dem besitter slutat dia.
 Antropologer besitter räknat fram för att en små människor behöver 13 miljoner kalorier ifrån födseln mot 18 års ålder, oavsett samhälle.

– dem var 13 miljoner kalorierna existerar långt mer än våra förmödrar kunde samla ihop själva. Småbarnsperioden existerar enstaka tuff period, den besitter sannolikt ständigt handlat angående för att ett fåtal detta för att vandra ihop. detta existerar därför oss äger släkt ovan viktig taget. Man behöver artikel fler än två.

Vi människor föder dessutom ungar tätt: inom jägar-samlarsamhällen tillsammans med cirka 3 års mellanrum, medan schimpanser får ungar tillsammans med 4-5 års mellanrum.

enstaka orangutang äger inom snitt 8 kalenderår mellan ungarna. ett människomamma besitter alltså ofta flera små hjälplösa ungar samtidigt.

Vi människor idkar ”gemensam fostran”, berättar Caroline Uggla, detta önskar yttra oss hör mot dem däggdjursarter var andra individer än föräldrarna fullfölja uppoffringar på grund av ungarna. andra djurarter existerar mot modell vargar, surikater samt enstaka viss sorts råttor.

I flera studier från jägar-samlarsamhällen besitter detta demonstrerat sig för att barnen besitter något antropologerna kallar alloföräldrar, detta önskar yttra medhjälpare mot dem biologiska föräldrarna. detta förmå existera upp mot 20 personer likt regelbundet håller barnet alternativt vid annat sätt hjälper mot tillsammans med detta.

Det besitter dock pågått ett argumentation bland antropologer angående vilken roll olika släktingar mer särskilt agerar.

flera olika traditionell samhällen runt angående inom världen, såsom ej använder moderna preventivmedel, besitter studerats. detta denna plats existerar samhällen var barnadödligheten existerar upphöjd. beneath utdragen period samlades information in ifall dem släktingar likt fanns runt barnen samt deras konsekvens vid barnens överlevnad samt ställdes samman inom ett massiv metastudie, Who keeps children alive?

Det visade sig för att mormor samt farmor flera gånger fanns kritisk till barnbarnens överlevnad.

– inom 70 andel från samhällena ägde mormor positiv resultat vid barnens överlevnad. inom hälften från samhällena ägde enstaka farmor inom närheten identisk inverkan, berättar Caroline Uggla.

Redan vid 1980-talet ägde den amerikanska antropologen Kristen Hawkes börjat analysera detta sedermera välbeforskade hadzafolket inom Tanzania.

inom tidens anda intresserade denna sig på grund av hur dem hittade att födas. Tvärtemot vilket denna förväntade sig från den äldre generationen kunde denna notera för att mor- samt farmödrarna ej trappade ner, utan stod på grund av detta hårda arbetet för att gräva fram rötter såsom existerar enstaka betydande stapelvara på grund av hadzafolket. Liksom inom flera studerade jägar-samlarsamhällen kunna dem hadza-flickor såsom överlever mot myndig ålder bli både 60, 70 samt 80 år.

Utifrån resultaten myntade Kristen Hawkes begreppet mormors-hypotesen på grund av för att förklara övergångsålder samt varför kvinnor lever ett relativt massiv sektion från sina liv vilket infertila – mot skillnad ifrån våra närmaste släktingar dem stora aporna.

ett fråga likt biologer äger brottats tillsammans med länge; detta existerar bara några valar, såsom knappast existerar besläktade, likt även besitter utvecklat klimakterium.

– Någonstans beneath vår evolution blev detta mer fördelaktigt till enstaka kvinna för att förlora sin förmåga för att ett fåtal unge, än för att äga den kvar. dem liksom ägde den mutationen fick fler ättlingar.

Den vilket ej längre ägde egna småbarn för att ta grabb angående, kunde inom stället hjälpa sin dotter för att erhålla hennes ungar för att överleva. Dessutom ökar mödradödligheten tillsammans med åldern. för att då inom stället hjälpa mot tillsammans barnbarnen såsom delar 25 andel från våra gener ger alltså mormor – samt farmor – enstaka evolutionär fördel, säger Caroline Uggla.

Efter denna banbrytande lärande äger antropologer fortsatt för att analysera sambandet mellan äldre generationer samt barnbarn inom olika samhällen. Finska vetenskapsman äger mot modell ur finska kyrkböcker kunnat utläsa för att små människor vid 1700- samt 1800-talen, liksom ägde mormor alternativt farmor inom närheten, överlevde inom högre grad samt fick fler små människor då dem själva blev vuxna.

Hur länge barnen ägde resurs mot mormor alternativt farmor gav även resultat. detta gällde både pojkar samt flickor. idag jobbar identisk vetenskapsman tillsammans elefanter samt besitter sett goda effekter från för att äga enstaka mormor även till elefantungar!
 inns detta då någon skillnad vid detta liksom mormor samt farmor bidrar med? inom en samhälle inom Oromo inom Etiopien samlade den brittiska forskaren Mhairi Gibson in information bland annat angående vilket mormor samt farmor hjälpte mot tillsammans.

detta visade sig för att mormor utförde hårt hushållsarbete liksom för att bära ved samt vätska sålunda för att mamman kunde fokusera vid barnet. Farmor däremot jobbade vid fältet.

– detta fanns något såsom gynnade farmor egen eftersom denna fick sektion från skörden. detta gynnar dessutom farmor för att ett fåtal fler barnbarn. Evolutionära antropologer äger sett för att sysslor likt farmor bidrar tillsammans verkar göra kortare intervallen mellan barnen, medan detta mormor fullfölja förbättrar dotterns välmående samt näringsstatus.

Vad mormor samt farmor utför varierar givetvis mellan samhällen samt individer.

Ur en evolutionärt perspektiv existerar detta dock skillnad mellan mormor samt farmor, menar Caroline Uggla.

– Rent krasst existerar detta därför för att mormor förmå artikel hundra andel trygg vid för att barnbarnet existerar hennes. sålunda existerar detta ej på grund av farmor. Osäkerhet vid faderskapet kunna alltså, vid gruppnivå, artikel ett från orsakerna mot för att mormor samt farmor agerar olika massiv roll på grund av barnen.

I vissa jordbrukssamhällen, var ett kvinna ändrar bostadsort mot sin mans släkt, äger man mot samt tillsammans med sett en negativt samband mellan barnens välmående samt för att äga sin farmor nära. detta förklaras åtminstone delvis från för att man besitter tvingats dela föda samt tillgångar.