I äldre recept iter

Den lilla mängd surdeg vilket jag spar mellan brödbaken kallar jag surdegsgrund. Jag besitter numeriskt värde stycken, ett vid vetemjöl samt enstaka vid rågmjöl. Surdegsgrunden existerar egentligen ingenting annat än surdeg, dock jag kallar den sålunda eftersom detta existerar själva grunden, starten mot enstaka surdeg. Surdegsgrunden förvarar jag inom kylen inom enstaka små flaska såsom rymmer någonstans runt 50 gram, ungefär 1/2 dl.

detta existerar lagom då jag bör dra igång den mängd surdeg jag behöver mot en brödbak.

Martins vetesurdegsbröd tillsammans råg

Enkelt surdegsbröd inom form

När jag bör baka tillsammans med surdegen tömmer jag kurera burkens innehåll inom den bunke var jag därför småningom bör blanda själva degen. (Den tomma burken brukar jag ställa tillbaka inom kylen sålunda vet jag plats jag äger den.) Jag fyller år vid tillsammans mjöl samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, täcker tillsammans lock alternativt plast-folie samt avvaktar tills surdegen kommer igång ordentligt.

detta brukar ta 8–10 timmar, således detta passar utmärkt för att låta den stå ovan natten alternativt ovan arbetsdagen.

På sommaren då detta existerar varmt förmå man gott nyttja kallt dricksvatten. vid vintern kunna detta vandra trögare samt då kunna man istället ta ljummet vätska, runt 35 grader.

När surdegen bubblat igång lägger jag åter enstaka klick från den mogna, bubbliga surdegen inom burken sålunda jag besitter mot nästa gång.

Burken förvarar jag inom kylen. inom degbunken fortsätter jag tillsammans den deg såsom kommer för att bli bakverk. för att surdegen verkligen kommer igång då man besitter blandat den tillsammans med mjöl samt dricksvatten existerar detta helt viktigaste till för att lyckas tillsammans med brödet, ingenting existerar lika viktigt. samt då man ett gång fått skötsam hastighet vid surdegen blir allt därför många enklare, då går detta praktiskt taget från sig egen samt man är kapabel baka fina bakverk helt utan industrijäst.

En pigg surdeg existerar ett god surdeg
Man skulle möjligen behärska tro för att enstaka riktigt sur surdeg existerar enstaka god surdeg, dock sålunda enkelt existerar detta ej.

ett alltför sur surdeg utför för att brödet jäser trögt samt är kapabel dessutom avbryta ned detta viktiga glutennätet inom degen, detta liksom fullfölja för att den håller ihop. ej heller bör den artikel alltför mild samt inte utvecklad, eftersom även detta ger ett dålig jäsning.

En riktigt kraftfull samt utmärkt surdeg får man angående man bakar ofta tillsammans den inom start.

Ju fler gånger man bakar vid den desto förbättrad blir den. Problemet då människor misslyckas tillsammans surdegsbakandet kunna nog artikel för att man drar igång ett surdeg samt således fullfölja man en försök för att baka vid den. Blir detta då lite sisådär möjligen detta dröjer tills man försöker igen. Mitt råd existerar för att man försöker flera gånger vid raken. angående man utför en försök varannan ljus inom enstaka sju dagar sålunda ökar förutsättningarna på grund av för att man bör lyckas betydligt.

Om surdegen blivit stående länge är kapabel man behöva mata den några gånger på grund av för att den bör bli pigg samt kry igen.

Häll försvunnen allt utom lite vid botten från burken, mata tillsammans lite mjöl samt vätska (till konsistensen från våffelsmet) samt låt stå 10–20 timmar inom rumstemperatur. Ibland behöver man upprepa den var proceduren innan surdegen blivit sig egen igen.

Jäst inom surdegsbröd
i enlighet med vissa bagare existerar detta ett hädelse för att tillsätta vanlig kommersiell fermenterad då man bakar surdegsbröd.

Jag tycker ej detta existerar således farligt. Nio gånger från tio bakar jag mina surdegsbröd utan fermenterad samt detta går oftast hur god vilket helst. dock då bakar jag även ganska ofta, jag besitter vanan inne samt mina surdegar existerar oftast lätta för att äga för att utföra tillsammans med. dock detta finns tillfällen då jag tillsätter enstaka små hörna fermenterad mot degen (en hörna massiv likt ett ärta balanserar ungefär 1 gram samt brukar artikel ett lagom skjuts mot enstaka deg vid 1 kilo mjöl).

Min surdeg besitter möjligen ej hunnit bubbla igång ordentligt samt jag måste ändå sätta min deg, alternativt således önskar jag artikel trygg vid för att degen fermenterad uppenbart enstaka viss tid.

Starta enstaka surdegsgrund
enstaka surdegsgrund behöver man bara utföra enstaka gång. Surdegsgrunden existerar inget annat än mjöl samt dricksvatten vilket genom för att stå inom några dagar äger börjat jäsa, dock detta finns ändå ett mängd olika metoder för att starta ett surdeg.

Man är kapabel nyttja sig från honung, sötningsmedel, äpple, russin alternativt något annat sött på grund av för att hjälpa processen vid traven alternativt därför förmå man nöja sig tillsammans numeriskt värde beståndsdelar: mjöl samt vatten.

Jag besitter ett tanke för att ifall man lyckas starta sin surdeg tillsammans endast mjöl samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig sålunda vet man för att man besitter goda förutsättningar på grund av för att även själva bakningen bör fungera utmärkt.

för att detta finns liv inom mjölet samt för att man hittat ett miljö var surdegen trivs. detta senare existerar särskilt viktigt beneath årets kalla månader eftersom surdegen föredrar ett lite varmare miljö.
Mitt råd brukar existera för att nyttja skåpet ovanför kylen såsom ofta får lite värme från kylskåpet. Startar man sin surdeg mitt inom högsommaren existerar värmen sällan något bekymmer.

Riktigt varma dagar samt nätter är kapabel man mot samt tillsammans med behöva sakta ned processen genom för att sätta in sur-degen inom kylen.

Man förmå starta enstaka surdeg tillsammans med varenda tänkbara sorters mjöl, dock eftersom dem allra flesta från dem var mikroorganismerna man önskar åt sitter
inom kornets skal därför brukar en fullkornsmjöl, var all kornet finns tillsammans, existera enklare för att lyckas tillsammans.

inom beskrivningen vilket följer använder jag ekologiskt rågmjöl. detta brukar sägas för att detta ekologiska mjölet existerar särskilt god på grund av för att starta surdegar, för att detta äger mer liv inom sig, dock detta kan
vandra utmärkt tillsammans med vanligt konventionellt rågmjöl även ifall man ej får tag
inom ekologiskt.

Räkna tillsammans för att detta tar 4–6 dagar innan ni besitter enstaka surdeg liksom ni förmå baka tillsammans.

Allt ni behöver på grund av för att sätta igång existerar rågmjöl, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, ett flaska liksom rymmer cirka iter (skölj ur den noga således den ej innehåller några diskmedelsrester) samt ett varm lokal, gärna 22–25 grader.

Dag 1
Blanda 1 msk rågmjöl tillsammans 2 msk ljummet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. noggrant vilken temperatur detta existerar vid vattnet agerar små roll eftersom surdegen inom varenda fall kommer för att justera sig mot den temperatur omgivningen besitter, dock detta brukar kännas god för att ge den enstaka varm uppstart, tycker jag.

Låt surdegen stå cirka 24 timmar.

Dag 2
Inget för att utföra, dock detta förmå existera rolig för att ta ett titt vid surdegen samt dofta vid den. angående man tar till vana för att dofta vid surdegen då samt då således lär man sig mot slut tyda vad den existerar vid till humör. Låt stå ytterligare
1 dygn.

Dag 3
Mata surdegen tillsammans 1 msk rågmjöl samt rör ifall alternativt skaka burken.

Den blir idag lite grövre inom konsistensen samt för tillfället bör detta förhoppningsvis börja bli lite handling. Låt stå cirka 12 timmar.

Nu bör detta artikel lite handling inom surdegen. Den förmå existera bubblig vid ytan samt dofta lite syrligt. (Om den ej visar någon handling, låt stå ytterligare 12 timmar innan ni går vidare.) Mata den idag tillsammans 2 msk ljummet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt 2 msk rågmjöl.

Låt stå 10–12 timmar.

Dag 4
Tada! angående allt gått liksom detta bör existerar detta idag liv inom surdegen. Den bör artikel bubblig samt lite luftig inom konsistensen samt dofta syrligt. Ibland existerar den lite mjölkig vid ytan. ifall ni ej önskar baka tillsammans enstaka gång ställer ni surdegen
inom kylskåpet sålunda länge.

Om allt ej gått liksom detta bör samt den ej kommit igång får ni ge den lite mer tidsperiod.

Låt den stå 24 timmar, häll försvunnen allt utom lite vid botten samt mata vid nytt tillsammans med 2 msk en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt 2 msk rågmjöl. Vänta 12–24 timmar samt titta angående den kommer igång.

Starta ett vetesurdeg
idag besitter ni ett rågsurdegsgrund. önskar ni även äga ett vetesurdegsgrund (vilket används inom flera anvisning inom den på denna plats boken) blandar ni bara 1 tsk rågsurdegsgrund tillsammans med 1 sk vätska samt 2 msk vetemjöl.

Låt stå tills den bubblat igång, detta är kapabel ta 12–24 timmar.

Martin Johansson

matkultur. fakta ifall att födas, maträtter samt matvanor inom äldre period finnes dels inom kungsgårdarnas räkenskaper ifrån mitten från t., dels inom prästernas sockenbeskrivningar, språkforskarnas ordböcker samt främlingars reseskildringar ifrån t.

således nämner Daniel Juslenius inom sitt verk Aboa vetus et nova bl.a. memma, sötsurt bakverk samt maltdrycken kalja, föda likt in inom nutiden uppfattats såsom typiskt finsk. Gadd, Porthan inom Tunelds geografi samt Linné inom Iter lapponicum framhäver dem regionala särdragen. M. blev tidigt ett markör vid kulturgränser: mellan en östligt samt en västligt land i norden, inland samt kustbygd, Nord- samt Sydfinland samt landsbygd samt stad.

Då stadskulturen, samt därmed borgerligt internationella vanor, intill andra världskriget plats ytterst begränsad, baseras Finlands m.

vid den agrara existensbasen, tillsammans massiv dominans från animala varor vilket animalisk föda, mejeriprodukt samt fett. Segt kvardröjande drag från naturahushållning tillsammans jaktverksamhet samt fiske, präglar såväl Insjö-Finland såsom kust samt ögrupp. inom obruten tradition besitter detta säsongvisa nomadlivets att födas, vägkost från typen kalakukko (fiskpastej), övergått inom fritidens sommarstugeliv, tillsammans med små frukter från växter, mögelväxt, grillning samt fiskrökning, vid t.

utökat tillsammans med pizza, maltdryck, exotiska frukter samt rätter vilket massturismen introducerat.

Industrialismens tre stora skeden, detta sena t., t. samt t., medförde grundlig flyttningsrörelser, varvid folkligt-regionala maträtter träffade urbana konsumtionsvanor, nationell fakta samt träning inom matlagning, ideologier angående välbefinnande samt föda samt ökad passage vid importerade livsmedel.

Maten inom land i norden besitter genom läka t. både förenhetligats samt förädlats, matvanorna differentierats från arbetsliv samt ledighet samt matidealen internationaliserats. Likväl är kapabel matkulturens saga många klart avläsas liksom enstaka landskapsbild ovan dem ekonomiska, demografiska, politiskt relaterade samt sociala processer landet genomgått, vilket kulturella skikt inom period samt rum.

Forskning kring att födas besitter bedrivits främst från doktor samt näringsfysiologer, såsom Robert Tigerstedt, lantbruksforskaren Gösta Grotenfelt, ifrån t.

även från etnografer likt U.T. Sirelius, Kustaa Vilkuna, Toivo Vuorela samt Ilmar Talve. inom Atlas ovan land i norden publicerades dem inledande kartorna ovan brödtyper, piroger, mejeriprodukt samt surmjölk. Maten blev nära denna period en omhuldat tema på grund av hembygdsforskningen samt därmed en centralt inslag vid hembygdsfesterna tillsammans kontinuitet inom nutida omröstning från "sockenrätter" samt publikationer ifall landskapsrätter "à la carte".

detta gäller primitiva mjölmaträtter såsom "mutti" (nävgröt), talkkuna (blandmjöl från ärt, korn, havre), piroger tillsammans krossad säd alternativt små frukter från växter, kött-, ärt- samt fruktsoppor samt karelsk stek. inom liknande kontext är kapabel maten kvar existera riktig kraftig.

Användningen från animalisk föda samt sjömat inom detta äldre kosthållet existerar intimt bunden mot konserveringstekniken: syrningen, torkningen såsom varit den viktigaste metoden, rökningen samt saltningen, liksom existerar den yngsta, dock belagd vid t.

Fisknamnet "muikku" (mujka, d.v.s. siklöja) härleds från "muje" = sur, "silakka" = liten fisk visar för att saltningen införts. bearbetat med rök sik omtalas vid t. Fiskrökningen äger västerifrån spritts inom inlandet ursprunglig vid o. t. även rökningen från animalisk föda, "palvning" inom bastu alternativt ria, existerar äldre inom v. detta hårda brödet hör mot v., detta mjuka mot ö.

land i norden. även västgränsen på grund av uttorkning från animalisk föda utomhus går mellan Savolax samt Tavastland, Norra samt Mellersta Österbotten.

De äldsta växter likt brukats existerar rovor, kålrötter, frön från växter ofta använda som mat, ärter samt kål. Potatisen antas äga införts från smeder vid järnbruken, soldater samt officerare inom mitten från t. Finska hushållningssällskapet (gr.

) verkade inom start från t. aktivt på grund av dess spridning, bl.a. tillsammans förslag ifall för att bränna brännvin från rotfrukt. röda betor, morötter kom inom bruk beneath senare hälften från t., utspridda från präst- samt stora gårdar. Även husmodersföreningen Martha (gr) besitter haft ett ytterst massiv effekt vid odlingen från vegetabilier. fanns inom landet ca hemhushållningskonsulenter,och inrättades ett professur inom huslig vetenskapen om resurserhandel och finans, enstaka inom hemmets teknologi.

Konservering hörde mot Marthas schema sedan begynnelsen, djupfrysningen introducerades vid t., dock blev allmän vid t., sedan även konsumtionen från färdigmat stigit brant.

Komjölken äger använts ny, sötmjölken "maito", samt surmjölken "piimä", alternativt långmjölken "fil" inom v. land i norden, alternativt tillredd inom ugnen, "kokkeli", likt existerar östfinskt. Ostar äger beretts från ko-, get- samt renmjölk, samt finns inom flera lokala varianter, vilka även förädlats genom mejerirörelsen, beneath schweizisk influens sedan slutet från t.

Förutom lokala ostar, bl.a den österbottniska samt nordfinska brödosten, besitter bruket från ostbricka samt alkoholhaltig likt dessert gjort ostar ifrån Österrike, land i västeuropa samt Schweiz populära.

Den brödsäd såsom använts till vardagsbröd äger varit råg överallt inom landet, utom inom Norra Österbotten samt landskap, var kornet tidigare dominerade. Havre förekommer sällan liksom brödsäd, samt då främst inom Karelen, var även bovete nyttjats.

Ännu beneath medeltiden, vid t. samt ända fram mot t. dominerade kornet även inom s.v. land i norden. till surbröd samt hållbart bakverk, torkade hålkakor, plats rågen essentiell. Vardagsbrödet gräddas inom matlagningsapparat, liksom anses existera en slaviskt lån. Ugnsrätter från olika stöt, "lådor", äger tillretts från rotfrukter, inom kombination tillsammans med krossad säd, vattenlevande djur alternativt animalisk föda, samt bevarat sin ställning både vilket vardags- samt festmat, ofta inom lokala varianter.

Detsamma gäller grötar samt soppor. på grund av vinterns behov konserverades förr endast lingon.

Användningen från barkbröd, känt sedan t., hör främst hemma inom detta svedjebrukande Kajanaland. detta fick karaktären såsom nödbröd bl.a. beneath år , då sädesimporten ifrån Ryssland upphörde. Krisåren , samt beneath andra världskriget ledde mot spridning från surrogat liksom grahammjöl samt makaroni.

Kravet vid färskt bakverk besitter bidragit mot dem små bageriernas livskraft, samt förvärv från lokalt bakverk hör mot hemmaturismens nöjen.

Religionen besitter beneath protestantisk period ej spelat någon större roll till mathushållningen, inom motsats mot vilket fallet existerar på grund av landets ortodoxa befolkning. Årsfesterna nära jul, påsk samt sommarsolstånd präglades från säsongbundenhet samt förrådshushållning, var främst skörden samt slakten vid hösten spelade den viktigaste rollen.

Lutfisken samt påskmemman existerar kvarlevor ifrån katolsk fastemat inom s.v. land i norden, därifrån dem beneath t. genom skolor samt kurser spritts ovan läka landet. Risgryn förekom beneath t. enbart inom kuststädernas borgarhus, varför risgrynsgröten på grund av allmogen blev julmatens höjdpunkt. Vetebrödet från köpt mjöl blev allmänt inledningsvis beneath talets senare hälft, på grund av kalas samt inom samband tillsammans spridningen från kaffedrickningen.

Blodkorven hör hemma inom v. land i norden samt Österbotten, medan mjöl- samt grynkorv äger sitt centrum inom landets östra delar, var den ryska influensen existerar märkbart. en rikt korvsortiment erbjuds inom ljus från flera lokala fabriker, kompletterat från charkuterivaror ifrån land i baltikum, Tyskland samt Italien (slakteri- samt köttförädlingsindustri).

Till dem typiska moderna rätterna, tillsammans med förebild inom herrskapslivet, hör salladerna, "rosolli", inom v.

land i norden kända alltsedan t., samt utspridda genom kalaskockar, kurser samt skolor. ifrån samt tillsammans t. äger salladernas innebörd ökat, inom samband tillsammans hälsokost samt dietkunskap, samt hör idag mot standardsortimentet vid matställen samt arbetsplatser.

Ölet besitter från gammalt ett betydande ställning, befrämjad från kungsgårdarna vid t., dock inom vardagslag äger svagare maltdricka (kalja), mejeriprodukt samt surmjölk varit detta vanliga.

Nikolaj Sinebrychoff grundade detta kända bryggeriet inom Hfrs. Efter detta mellanölet blev fritt inom slutet från t. äger konsumtionen blivit därför allmän för att ölet dels fått karaktären från finsk frihetssymbol, dels stämplats såsom hälsorisk. Genom soldaterna samt armén blev brännvinet känt bland människor vid t., samt brännvinsbränning bedrevs vid stora gårdar ifrån samt tillsammans med identisk tidsperiod.

liksom matdryck, sup mot förrätten, existerar brännvinet begränsat mot s.v. land i norden samt svenskbygdernas borgarkultur. mot festmåltider idag erbjuds mat eller dryck vin.

Bland städernas borgerskap spreds kaffe- samt tedrickningen (kaffe) beneath talets förra hälft, dock bruket begränsades från lyxförbud. Kryddor äger ej haft någon innebörd inom folkets kosthåll, förrän mot slutet från t.

Detsamma gäller sockret, liksom beneath o. t. likt importvara förekom bland dem högsta stånden.

Som gästabudsmat inom livets viktiga ögonblick, dop, studentkalas, bröllop samt begravningar, besitter dem lokala rätterna länge dominerat inom riklig mängd. Idag står olika cateringfirmor på grund av menyn, liksom även gårdar tillsammans med kalasservice. Variationen existerar massiv, tre rätters middagar besitter ersatts från uppdukade smörgåsbord, varmrätter samt bryggd dryck tillsammans dessert samt småbröd.

enstaka redan klassisk förplägnad existerar smörgåstårtan.

Då landet besitter tagit emot flyktingar samt invandrare endast inom begränsad utsträckning, existerar influensen från etniska maträtter ifrån olika delar från världen små. beneath t. äger dock etniska restauranger blivit vanligare även inom mindre städer.

Den ojämförligt största effekt vid matvanor samt bordsskick inom land i norden utövades fram mot t.

från folkskolan samt armén, var både kraftig föda samt husmanskost stod vid menyn. inom dagens grundskola försöker man beakta lokala traditioner samt matens innebörd på grund av identiteten. Massmedia, främst tv tillsammans enstaka uppsjö från matprogram, kockdueller samt anvisning, existerar numera den största påverkaren. inom förening tillsammans med snabbmaten, handlingen att äta överallt, nära samtliga tider, utomhus samt inom allmänna fortskaffningsmedel, äger vanorna blivit oberoende från matordning, bordsplacering, släkttraditioner, vilket även minskat matens symbolvärde.

en ständigt prövande från nya födoämnen samt maträtter liksom ett sektion från upplevelseindustrin besitter givit m. karaktären från mode, samtidigt likt betonandet från vissa nationella drag inom kost samt rätter tillfredsställer längtan efter detta autentiska.

Sedan besitter man inom Finlands svenska marthaförbunds regi firat den 9/10 vilket "den finlandssvenska matkulturens dag".

titta även bl.a. bakverk, mejeriprodukt, rotfrukt. (R. Ahlbäck, Kulturgeografiska kartor ovan Svenskfinland, ; M. Räsänen, Vom Halm zum Fass, kansatieteellinen arkisto 25, ; inom. Talve, Folkligt kosthåll inom land i norden, ; H. Uusivirta, Suomalaisen ruokaperinteen keittokirja, ; G. dem la Chapelle/K. Hagelstam, matbord - duka dig! Herrgårdsmat inom land i norden, ; Finlandssvenska matboken, ; B.

Lönnqvist, Bakelser - ett lärande inom lyxens kulturella formspråk, , Kvinnoborgen Högvalla - ett civilisationsprocess, ; A-C. Östman, mejeriprodukt samt mark. angående femininitet, manlighet samt sysselsättning inom en österbottniskt jordbrukssamhälle ca , ; Y. Lindqvist, föda, måltid, minne: hundra kalenderår från finlandssvensk m., ) (Bo Lönnqvist)