Bageri semlor recept

Utförande

Semlor tillverkas vid varierande sätt samt tillsammans med olika utseende. Den vanligaste semlan existerar ett bulle gjord från vetemjöl, mejeriprodukt, fett, sötningsmedel, fermenterad samt kardemumma. Locket kunna sedan antingen skäras från alternativt skäras ifrån den avsvalnande bullen. Vissa konditorer väljer för att äga ovala lock samt vissa väljer för att äga trekantiga lock – detta existerar helt ett smaksak!
På underdelens snittyta läggs alternativt spritsas mandelmassa samt runt mandelmassan spritsas ett fingerprydnad från vispad grädde.

Locket läggs sedan tillbaka samt bullen pudras tillsammans med florsocker. inom stället på grund av för att pudras tillsammans florsocker förmå semlan äggstrykas samt beströs tillsammans hackad mandel samt pärlsocker, vilket existerar enstaka variant vilket man ofta hittar bl a inom götet. inom Stockholmsområdet gjorde Semmelwrappen premiärsuccé 2015 vid Tössebageriet samt existerar för tillfället därför gott likt vedertagen ovan kurera landet.

Bakverk tillsammans flera namn

Ordet semla kommer ifrån latinets simila likt betyder vetemjöl.

vetenskapsman besitter bekräftat för att orden semla, simla samt andra synonyma motsvarigheter finns hos antikens människor - romare, greker, araber - samt betecknar en bakverk "skapat från finaste vetemjöl". inom dem äldsta skandinaviska bibelöversättningarna möter oss även termen semla, t ex inom Gustav Vasas bibel ifrån kalenderår 1541, var man kunna studera angående tackoffer bestående från "bakade semlokakor blandade tillsammans med olio".

I Köpenhamn fanns redan vid 1500-talet särskilda "simlebagare".

detta äger även hävdats för att termen semla kommer både ifrån latinets simila samt ifrån detta gamla termen semlja liksom betyder mark alternativt klot samt för att detta dessutom inrymmer detta latinska semi likt betyder halv. Därmed skulle termen semla äga syftning såväl vid bullens struktur likt vid för att den bakas från vetemjöl. Semla alternativt semlobröd liksom nämns inom samband tillsammans en gästabud nära Nidungers hov skulle då betyda en bakverk inom form eller gestalt från en halvt klot.

Hetvägg existerar en gammalt namn vid semlan vilket anses komma ifrån lågtyskans hetweck samt tyskans Heisse Wecken. Dessa hetwecken ägde ej den idag vanliga semleformen utan fanns bakade inom struktur från en kors alternativt ett vigg (vigg = blixt, kil). termen hetweck syftar vid brödets vigglika struktur samt vid för att brödet åts inom varm mjölk.

Fettisdagsbulle samt fastslagsbulle existerar andra namn vid semlan tillsammans anknytning mot den katolska fastetiden samt den tidsperiod vid året då detta bakverk avnjöts.

Fram mot mitten från detta sekel inbjöd traditionen för att semlan åts på grund av inledande gången beneath året vid fettisdagen samt därefter endast vid tisdagar beneath fastan. Den traditionen äger brutits inom vårt nation samt semlor tillverkas samt säljs numera maximalt varenda ljus ifrån jul mot påsk.

Bakverk tillsammans utdragen historia

Det bakverk såsom oss idag oftast kallar semla äger ett utdragen bakgrund.

beneath olika benämningar samt efter olika anvisning äger detta funnits sedan långt före den tidsperiod då kristendomen infördes inom vårt nation. denna plats bör tilläggas för att bruket från semlor noterades inom huvudstaden inledningsvis kalenderår 1679 samt för att bröd av vete ej blev vanligt förekommande inom svenska bostad förrän mot slutet från 1800-talet.

Ursprungligen bakades semlan liksom allt annat bakverk utan några kryddor.

Efterhand gjordes dock semlan allt smakrikare. inledningsvis på det sättet för att den sötades tillsammans honung. beneath 1500-talet började man utföra hål inom semlan, grävde ur inkråmet samt blandade detta tillsammans med grädde alternativt kokade detta tillsammans tillsammans grädde samt fett. Semlan fylldes sedan tillsammans blandningen. då mandeln började användas mer allmänt inom land beneath 1700-talet stötte alternativt malde man mandeln samt blandade den tillsammans med grädde samt semlans inkråm.

Semlor tillverkades dock ej vid identisk sätt inom kurera vårt nation.

ifrån Halland finns en gammalt anvisning liksom rekommenderade för att "hela degmassan mänges tillsammans med mandel". Betydligt mer komplicerade tillverkningssätt fanns dock. denna plats en anvisning ifrån 1737 komponerat från den då särdeles uppskattade kulinariska nydanerskan Susanna Egerlin.

"Tag semlor sålunda flera tu wilt, skär ofwan vid en litet hål, gräf alt innanmätet uhr dem samt koka uti söt grädde, sedan tag skorpan af, samt stek wäl brunt vid samtliga kanter uti fett samt lägg uti enstaka panna, der til fint hwetemiöl enstaka grabb full alternativt twå, liksom brännes wäl brunt inom smöret, der til enstaka grabb full blårussin, samt ett grabb full corinter, detta kokas wäl tilhopa tillsammans sötningsmedel samt canel, at detta blifver lagom sött.

då soppan existerar kokad, sålunda tag innanmätet liksom tillsammans söt grädde existerar blandat samt fyll uti semlorna, samt strö sötningsmedel samt canel öfwer, sålunda existerar detta färdigt."

Att nyttja mandelmassa nära tillverkning från semlor blev brukligt ursprunglig nära 1800-talets mitt. inom enstaka stockholmstidning ifrån 1850 återfinns nästa skildring från semlan.

"Fettisdagssemlor detta existerar runda hvetesimlor fulla tillsammans mandelmassa, såsom erbjuds mat eller dryck tillsammans varm mejeriprodukt, stundom tillsammans med smält smör." inom tidningar samt tidskrifter ifrån 1800-talet publicerade före fastan förmå man hitta flera olika, ibland ganska besynnerliga, anvisning vid semlor. Innanmätet skulle artikel välkryddat - kummin samt pomerans förordades.

Framför allt skulle dem bakas vid mjöl från god standard, handsiktat tillsammans med massiv vård. Semlan skulle ju existera en alldeles ytterligare fint samt gott bröd.

Semlor tillsammans den struktur oss idag existerar vana nära, d v s enstaka rund bulle tillsammans med avskuret lock samt mandelmassa beneath började inträffa ursprunglig inom slutet från 1800-talet. Den vispade grädden vid semlorna existerar enstaka senare företeelse likt blev mer allmänt förekommande beneath 1930-talet.

Även angående semlans benämning, utseende samt tillverkningssätt förändrats således besitter sättet för att förtära den varit detsamma ifrån tiden till kristendomens insättning inom vårt nation fram mot våra dagar.

Semlor åts inom varm mejeriprodukt. möjligen plats detta därför såsom den beneath 16- samt 1700-talen kallades hetvägg.
Numera existerar detta nog lika vanligt angående ej vanligare för att semlan avnjuts mot ett mugg kaffe.

Bakverk likt uppskattas

Som detta populära bakverk semlan äger varit samt existerar finns den självklart omnämnd såväl inom vår saga vilket inom vår litteratur.

Den 12 månad 1771 dog den svenske kungen Adolf Fredrik, far till Gustav III, vid fettisdagens natt efter för att äga förätit sig vid hetvägg alternativt semlor. idag plats detta dock ej enbart hetväggen såsom orsakade kungens frånfälle. inom bulletinen angående kungens död står detta "Hans Maj:ts dödsfall äger skett från indigestion från hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, rökt fisk samt champagnevin".

En ytterligare ifrån litteraturen känd semleätare existerar den läspande mästerdetektiven Ture Sventon inom Åke Holmbergs ungdomsböcker ifrån 1948 mot 1955.

Ture Sventon inhandlar sina "temlor" vid Konditori Rosa "landets enda fackmässigt skötta konditori". Året runt finns var lagom gräddade semlor tillsammans med grädden pösande åt varenda håll.