Typiska franska maträtter

Det franska köket existerar föda ifrån nationen land i västeuropa. detta äger utvecklats beneath flera hundra kalenderår från social samt politisk förändring. beneath medeltiden kännetecknades detta från extravaganta banketter tillsammans rikligt utsmyckade samt starkt kryddade maträtter såsom tillagades från kockar likt Guillaume Tirel.

beneath franska revolutionen minskade användningen från kryddor samt dessa ersattes successivt från örter samt mer raffinerade matlagningsmetoder, var kockar liksom bland andra François Pierre La Varenne ledde vägen. Dessa metoder vidareutvecklades senare hos Napoleon Bonaparte samt Marie-Antoine Carême.

Det franska köket definierades beneath 1900-talet från Auguste Escoffier samt blev den moderna utgåvan från haute cuisine.

Escoffiers ansträngningar utelämnade dock många från den regionala karaktären liksom finns inom flera delar från land i västeuropa. Gastronomisk turism samt Michelinguiden bidrog senare mot för att upphöja landsbygdens samt borgerlighetens föda samt etniska minoriteters effekt (exempelvis baskiskt effekt vid sydvästfransk mat).

Ingredienser samt maträtter varierar ifrån distrikt mot område.

detta finns flera kända lokala rätter likt besitter upphöjts mot både nationell samt regional standard. detta finns enstaka register tillsammans modell vid sådana rätter längre ner inom artikeln. mejeriprodukt samt alkoholhaltig existerar ett nödvändig sektion från kosten samt besitter även flera regionala samt nationella inslag tillsammans varianter likt regleras inom ursprungslagstiftningen Appellation d'origine contrôlée (AOC).

Det franska köket anses även artikel grunden till varenda västerländskamatkulturer samt dess kriterier används inom nästan samtliga västerländska utbildningar inom matlagning samt kokkonst.

I november2010 upptogs detta franska köket inom Unescos världsarvslista vilket en något som inte är fysiskt kulturarv. detta existerar inledande gången vilket en nation fått sin gastronomi inskrivet likt en världsarv.^[1][2]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Det franska köket besitter genomgått enstaka avgörande tillväxt mot för att bli en unikt nationellt kök ifrån högmedeltiden.

Olika sociala samt ekonomiska rörelser samt kända kockar besitter ofta samverkat till för att utföra den utvecklingen möjlig. dem olika stilarna inom fransk matlagning äger haft olika namn samt besitter definierats från olika mästerkockar. beneath dessa kockar äger matlagningskonsten länge haft högt anseende till bidragen mot fransk tradition. detta nationella köket började utkristalliseras ursprunglig inom Paris genom dem franska hovkockarna samt spred sig senare ut inom landet samt äger vid senare period fått massiv spridning runt angående inom världen.

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

I fransk medeltida föda fanns banketter vanliga företeelser inom adeln, var dem fungerade likt ett social stöd vid ställning eller tillstånd samt auktoritet. Måltiderna bestod från flera rätter vilket serverades i enlighet med en manér kallat service ett confusion alternativt varenda vid enstaka gång.

Man åt maten främst tillsammans händerna tillsammans viss hjälp från skedar samt knivar till för att skära animalisk föda. Såserna nära den tiden fanns starkt kryddade samt tjocka, samt starka typer från senap förekom ofta. Pajer fanns vanliga nära banketter, dock pajskalet fanns främst ett typ från kärl liksom inom regel ej åts upp samt detta plats ej förrän beneath senmedeltiden likt pajer tillsammans mördeg liksom lämpade sig för att förtära uppfanns.

Större måltider avslutades inom regel tillsammans med en issue dem table, vilket senare utvecklades mot detta liksom inom solens tid existerar desserten. nära den tiden bestod den oftast från dragéer (som vid medeltiden innebar små sockerkarameller smaksatta tillsammans med kryddor), lagrad mejeriprodukt samt kryddat vin.^[3]

Ingredienserna varierade främst efter säsongen samt dem fastedagar vilket dikterades från den kyrkliga kalendern samt ett massiv sektion från maten fanns konserverad tillsammans krydda, kryddor, honung samt andra konserveringsmedel.

Senvår, sommar samt höst innebar överflöd medan vintermåltider fanns mer sparsam. Boskap slaktades inom start från vintern samt nötkött saltades ner medan fläsk ofta saltades samt röktes. Bacon samt korv kunde rökas inom skorstenar medan tunga samt skinka konserverades inom saltlake, varpå dem torkades. Gurkor lades även in inom saltlake medan flera vegetabilier packades inom krukor tillsammans krydda.

Frukter, nötter samt rotsaker kunde kokas inom honung på grund av för att hålla längre (men fanns förbehållet dem vilket ägde råd tillsammans det).^[4]

Konstgjorda färskvattensdammar användes från adeln på grund av för att förvara karp, gädda, sutare, braxen, ål samt andra fiskar inom. Fjäderfän hölls inom inhägnader alternativt fick löpa fritt samt duva ansågs artikel bland dem mer exklusiva fågelsorterna.

Vilt skattades högt, dock utgjorde enstaka relativt små sektion från kosten samt inkluderade hjort, rådjur, vildsvin, hare, djur samt olika fåglar. Köksträdgårdarna försåg människor tillsammans örter vilket renfana, vinruta samt isop liksom inom dygn existerar föga nyttja inom matlagning. Kryddor ägde enorm prestige samt plats många kostsam nära den tiden. Bland dem populäraste plats peppar, ingefära, kanel, kryddnejlika samt muskot.

Vissa kryddor likt plats oerhört populära beneath medeltiden dock inom ljus existerar sålunda gott såsom bortglömda existerar paradiskorn, kubeberpeppar, långpeppar samt galangarot. Rätter fick ofta ett smakblandning smakförmåga genom för att man kombinerade vinäger alternativt verjus (saften från omogna druvor alternativt frukter) tillsammans sötningsmedel (för dem allra rikaste) alternativt honung.

enstaka många populär tillagningsmetod fanns för att koka, stöta samt sedan sila föda mot pastejer samt röror vilket ansågs artikel många god på grund av matsmältningen.^[5]

Man lade massiv vikt nära hur föda såg ut. Bjärt färgad föda åstadkom man genom för att tillsätta mot modell saften från spenat samt dem gröna delarna från lökar. Gult fick man från saffran (som även fanns extremt dyr) alternativt äggulor.

Solrosor gav röda färger samt lila kom ifrån växter såsom Chrozophora tinctoria alternativt Heliotropium europaeum. Bladguld samt -silver kunde användas mot för att dekorera föda genom för att man beströk detta tillsammans med äggvita. Resultatet blev extravaganta samt pråliga rätter (ofta kallade entremets) liksom tourte parmerienne, en slott gjort från deg tillsammans med en hög byggnad eller struktur från kycklingklubbor dekorerade tillsammans med bladguld.

enstaka från dem maximalt förnäma rätterna beneath medeltiden fanns enstaka grillad svan alternativt påfågel vilket ägde klätts inom sin personlig (intakta) fjäderskrud efter för att den tillagats. Båda fågelarterna existerar många sega, trådiga samt besitter ett oangenäm smak; en sätt för att tackla problemet fanns för att behålla enbart skinn samt fjädrar samt sedan innehåll dem tillsammans detta lagade, malda samt kryddade köttet från mer välsmakande fåglar, såsom fågel alternativt kyckling.^[6]

Den maximalt kända franska kocken beneath medeltiden fanns Guillaume Tirel, även känd likt Taillevent.

denne fanns kock inom flera kungliga matlagning beneath 1300-talet samt började likt kökspojke 1326. han plats kock hos flera kungar samt blev 1364 chefskock beneath Karl V. Hans yrkesliv varade inom 66 tid samt han fick en eget släktvapen vilket, passande nog, föreställde tre grytor.^[7]

L'ancien régime

[redigera | redigera wikitext]

Under l'ancien régime ("den gamla regimen", perioden fram mot franska revolutionen 1789) plats Paris detta kulturella samt ekonomiska navet inom land i västeuropa samt dem flesta mästerkockar levde samt verkade var.

Parisiska marknader liksom Les Halles samt le Mégisserie, anlagda längs Rue Mouffetard, samt mindre varianter inom andra städer plats viktiga till hur föda distribuerades. dem marknader liksom bidrog mot för att ge franska ingredienser deras identitet reglerades från skråväsendets bestämmelser, utvecklade beneath medeltiden. inom Paris reglerades skråna från såväl stadens såsom den franska kronan samt begränsade sina medlemmar mot för att bara verka inom sitt angivna yrkesområde.^[8]

Det fanns numeriskt värde primära skrån: dem likt levererade ingredienser (slaktare, fiskförsäljare, spannmålsköpmän samt odlare) samt dem vilket framställde färdig föda (bagare, konditorer, såsmakare).

detta fanns även skrån vilket erbjöd såväl ingredienser liksom färdig föda, vilket charkuterister, samt rôtisseurs (personer såsom anrättade grillat kött). Dessa yrkesgrupper kunde skicka såväl lagade köttpajer såsom rått animalisk föda samt bevingat djur, något likt kunde leda mot konflikter tillsammans med slaktare samt fågelhandlare, likt sålde identisk råvaror.^[9] Skråna fungerade även vilket utbildning till dem såsom ville avancera inom yrket.

Titlar såsom assisterande kock, fullgod kock samt mästerkock delades ut. dem vilket nådde den högsta positionen plats personer tillsammans med upphöjd position inom sitt arbete samt ägde upphöjd intäkt samt fanns försäkrade enstaka god finans samt arbetstrygghet.^[10]

Under slutet från 1400-talet samt 1500-talet assimilerades flera nya livsmedel ifrån Amerika från detta franska köket.

Även ifall detta fanns ett hel konservatism därför serverade mot modell Katarina från Medici nära en situation 66 kalkoner nära enstaka middag.^[11] Rätten kallades cassoulet samt äger sitt ursprung inom upptäckten från haricots verts, vilket existerar enstaka kritisk ingrediens inom rätten dock likt fanns okänd utanför Amerika före Christopher Columbus.^[12]

1600-tal samt tidigt 1700-tal

[redigera | redigera wikitext]

Frankrikes berömda haute cuisine (ungefär högsta kokkonsten) grundlades beneath 1600-talet från enstaka kock nära namn François Pierre La Varenne.

likt författare mot Cuisinier françois anses denne äga skrivit den inledande riktiga kokboken vid franska. Hans litteratur innehåller detta allra första kända exemplet vid användning från ister inom redningar. Boken består från numeriskt värde delar, ett på grund av dagar tillsammans animalisk föda samt ett till fastedagar. Hans anvisning markerar övergången ifrån medeltidens kokkonst mot ett fräsch teknik såsom förespråkar enklare rätter samt ett mer modest användning från bakelser samt pajer.

La Varenne gav även ut ett litteratur angående bakverk tillsammans titeln Le Parfait confiturier, senare publicerad beneath namnet Le Confiturier françois, likt samtidigt förnyade samt systematiserade den uppkomna haute cuisine-traditionen till desserter samt bakverk.^[13]

En ytterligare kock, François Massialot, skrev Le Cuisinier roïal et bourgeois 1691 beneath Ludvig XIV:s tidsperiod.

Boken innehåller menyer såsom serverades nära hovet 1690. Massialot arbetade främst vilket frilansande kock samt plats ej arbetare inom något särskilt bostad. Massialot samt flera andra kungliga kockar erhöll särskilda privilegier genom sina kontakter tillsammans med hovet. dem berördes ej från dem regler likt omfattade skråväsendet samt kunde därför ställa upp nära bröllop samt banketter utan några restriktioner.

Massialots lärobok existerar den inledande likt listar recepten inom bokstavsordning – möjligen enstaka föregångare mot den inledande kulinariska uppslagsboken. inom denna litteratur återfinns till inledande gången ett marinad; en stöt på grund av fjäderfä samt bevingat djur samt enstaka ytterligare på grund av sjömat samt skaldjur. Inga kvantiteter nämns inom recepten vilket antyder för att Massialots läsning plats avsedd till rutinerade kockar.^[14]

De påföljande upplagorna från Le Cuisinier roïal et bourgeois inkluderar viktiga förbättringar vilket mot modell för att tillsätta en kopp alkoholhaltig mot fiskfonden.

1703 års version innehöll även förklaringar. 1712 års tryckning likt fick namnet Le Nouveau cuisinier royal et bourgeois utökades mot numeriskt värde grupp samt plats författad inom ett mer utarbetad stil tillsammans tydliga förklaringar kring själva handhavandet. inom denna tryckning ingår även mindre samt enklare rätter samt ett tredjeplats riktig äger lagts mot måltiden.

Ragun, vilket ännu idag existerar ett betydande sektion från detta franska köket, dyker upp på grund av inledande gången likt separat maträtt inom denna läsning, ifrån för att tidigare varit en tillbehör.^[15]

Sent 1700-tal–1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

Franska revolutionen fanns från central vikt till utbredningen från den franska kokkonsten eftersom den effektivt utplånade skråna.

Detta förde tillsammans sig för att varenda kock kunde producera samt sälja dem kulinariska varor denne alternativt denna önskade. Marie-Antoine Carême föddes 1784, fem kalenderår innan revolutionen bröt ut. han tillbringade sina yngre kalenderår arbetare inom en pâtisserie tills denne upptäcktes från Charles Maurice dem Talleyrand-Périgord vilket senare kom för att bli kock hos Napoleon inom.

Innan denne anställdes från Talleyrand ägde Carême blivit känd till sina pièces montèes såsom plats en slags exklusiv konstruktion från bakelse samt sockerarkitektur.^[16]

Ännu viktigare till Carêmes yrkesliv fanns hans bidrag mot utvecklingen från detta franska köket. Grunden till hans kokkonst blev hans såser vilket denne kallade grundsåser alternativt fonder. Dessa bassåser, espagnole, velouté samt béchamel förekommer ännu inom ljus.

plats samt enstaka från dessa såser skulle göras inom stora kvantiteter inom hans matlagning samt dem utgjorde sedan grunden på grund av ett mängd olika varianter. Carême ägde ovan 100 såser vid sin repertoar. inom hans anvisning förekommer sufflén på grund av inledande gången. Trots för att flera från hans rätter inom dygn förefaller överdrivet överdådiga måste man komma minnas för att han förenklade samt systematiserade ett kokkonst vilket tidigare varit ännu mer komplex.

Hans skrivna verk Maître d'hôtel français (1822), Le Cuisinier parisien (1828) samt L'Art dem la cuisine française au dix-neuvième siècle (1833-5) utgjorde centrala verk inom detta arbete.^[17]

Sent 1800-tal–tidigt 1900-tal

[redigera | redigera wikitext]

Georges Auguste Escoffier äger vanligen tillskrivits äran från för att äga moderniserat haute cuisine samt lagt grunden mot detta såsom kom för att bli detta franska köket.

Hans effekt började tillsammans med några logi liksom byggdes inom Europa samt USA beneath 1880- samt 1890-talen.

Savoy Hotel inom London liksom ägdes från César Ritz plats en från dem inledande var Escoffier arbetade, dock många från hans påverkan kom då denne ledde köken vid Carlton mellan 1898 samt 1921. han skapade en struktur från avdelningar inom köket samt enstaka personalhierarki kallad Brigade dem cuisine liksom delade köket inom fem avdelningar. inom garde manger tillagades kalla rätter; entremettier lagade soppor, vegetabilier samt desserter; rôtisseur lagade stekar, grillade samt stekta rätter; saucier gjorde såser samt pâtissier gjorde bakverk.

inom stället på grund av för att ett individ gjorde ett maträtt, medförde systemet för att flera kockar gjorde olika komponenter mot identisk maträtt. en modell såsom brukar användas existerar Oeufs à la plat Meyerbeer vilket tillsammans med detta gamla systemet skulle ta upp mot enstaka kvart för att tillaga, medan tillsammans detta nya sättet gjordes äggen från entremettier, njuren stektes från rôtisseur samt tryffelsåsen från saucier samt vid detta sätt gick detta många fortare samt maten kunde snabbt erbjuds mat eller dryck inom dem populära restaurangerna.^[18]

Escoffier förenklade samt moderniserade även menyerna samt måltidens struktur.

han publicerade enstaka rad föremål eller textstycken inom facktidskrifter såsom skissade vid huvuddragen inom ordningsföljden innan denne slutligen publicerade sin litteratur Livre des menus 1912. Användandet från Livre des menus innebar för att man serverade separata rätter vid individuella tallrikar, ett teknik vilket Félix Urbain Dubois gjorde populär vid 1860-talet. Escoffiers maximalt grundlig bidrag fanns boken Le Guide Culinaire vilket utkom 1903 samt befäste grunderna inom detta franska köket.

Boken plats en samarbete tillsammans Philéas Gilbert, E. Fetu, A. Suzanne, B. Reboul, Ch. Dietrich, A. Caillat tillsammans med flera. detta utmärkande tillsammans detta samarbete plats för att detta visade vid detta grundlig stödet hos flera välrenommerade kockar på grund av den nya tidens kökskonst.^[19]

Le Guide Culinaire tonade ner bruket från tunga såser mot förmån till enklare buljonger likt tillvaratog smakessensen inom vattenlevande djur, animalisk föda samt vegetabilier.

Detta stöt från matlagning betonade garneringen från maten, samt såser vars funktion plats för att tillföra smakupplevelse, ej dölja den, liksom dem tidigare tunga såserna gjort. Escoffier inspirerades inom sitt jobb från egna anvisning samt från anvisning från Carême, Dubois samt från TailleventsViander såsom kom ut inom enstaka modern utgåva 1897. Ytterligare enstaka källa tillsammans anvisning plats dem befintlig lantliga maträtter likt förfinades tillsammans med tekniken inom haute cuisine.

kostsam ingredienser ersatte dem enklare samt gjorde rätterna mindre anspråkslösa. Den tredjeplats källan fanns Escoffier egen såsom skapade flera nya rätter såsom Pêche Melba samt Crêpes Suzette.^[20] Escoffier redigerade Le Guide Culinaire fyra gånger beneath sin levnad samt påpekade inom förordet mot bokens inledande version för att trots sina 5 000 anvisning skulle boken ej uppfattas såsom enstaka uttömmande skrivelse samt för att även angående sålunda vore då han skrev boken ”så skulle den ej existera detta inom morgon” eftersom utvecklingen går vidare varenda dag.^[21]

Mitten från 1900-talet–sent 1900-tal

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nouvelle cuisine

Begreppet nouvelle cuisine äger använts flera gånger inom detta franska matlagningsavdelning bakgrund.

Termen användes beneath 1740-talet till Vincent La Chapelles, François Marins samt Menons matlagning samt även beneath 1880-talet på grund av Escoffiers kokkonst. Termen dök även upp igen vid 1960-talet samt då använd från dem numeriskt värde författarna Henri Gault samt Christian Millau till för att förklara Paul Bocuses, Jeans samt Pierre Troisgros, Michel Guérards samt Raymond Olivers matlagning.

Dessa kockar motarbetade detta ortodoxa inom Escoffiers matlagning. Några från kockarna fanns studenter mot Fernand Point vid Pyramide inom Vienne söder ifall Lyon samt ägde lämnat den till för att öppna eget. Gault samt Millau upptäckte hemligheten samt beskrev den inom tio punkter inom denna den nya trenden.^[22]

Den inledande punkten plats för att undvika överdrivet tillkrånglad matlagning.

Den andra plats för att kraftigt minska tillagningstiden på grund av vattenlevande djur, skaldjur, fågel som lever i det vilda, kalvkött, vegetabilier samt patéer på grund av för att skydda deras naturliga smakupplevelse. Ångkokning plats enstaka nödvändig sektion inom denna punkt. Den tredjeplats punkten fanns för att maten skulle tillagas från därför färska ingredienser likt möjligt. till detta fjärde övergav man långa menyer mot förmån på grund av mindre.

Den femte punkten innebar för att man slutade nyttja starka marinader mot animalisk föda samt bevingat djur. på grund av detta sjätte upphörde användandet från tjocka såser såsom espagnole samt béchamel liksom fanns redda tillsammans med mjöl samt ister. inom stället kryddade man anrättningarna tillsammans färska örter, fint fett, citronsaft samt vinäger. Den sjunde punkten innebar för att man på grund av sin inspiration använde regionala maträtter inom stället på grund av haute cuisine.

till detta åttonde berömda man nya metoder samt modern utrustning. Bocuse använde mot samt tillsammans mikrovågsugn. på grund av detta nionde månade kockarna inom sin matlagning angående gästernas diet. Den tionde samt sista punkten innebar för att kockarna plats många uppfinningsrika samt skapade nya kombinationer.^[22]

Det finns dem vilket menar för att andra världskriget bidrog mot la nouvelle cuisine genom bristen vid animalisktprotein beneath tyskarnas ockupation från land i västeuropa.

Oavsett orsakerna fastslog några matskribenter beneath 1980-talets mitt för att kokkonsten kommit in inom ett avmattningsperiod samt flera kockar återvände därför mot haute cuisine, dock bibehöll nya metoder samt enklare rätter.^[22]

Det gemensamma nationella köket

[redigera | redigera wikitext]

Trots dem stora skillnaderna mellan regionernas olika matvanor finns detta ändå enstaka sektion rätter såsom anses gemensamma på grund av all detta franska köket.

Bröd

[redigera | redigera wikitext]

Vitt bakverk agerar massiv roll inom detta franska köket. såsom regel erbjuds mat eller dryck en pain blanc (en mindre bröd) mot samtliga måltider. mot frukosten äter man inom allmänhet enstaka croissant.

Maträtter (urval)

[redigera | redigera wikitext]

• Boeuf bourguignon - gryta tillsammans med nötkött, champinjoner samt rött vin.^[23]
• Bisque - tjock mjuk soppa.^[24]
• Bouillabaisse - soppa tillsammans sjömat samt skaldjur.^[25]

• Cassoulet - kokta vita frön från växter ofta använda som mat samt korv, ofta tillsammans konfiterad anka alternativt gås.^[26]
• Châteaubriand - grillad alternativt stekt tjock papper från oxfilé serverad med pommes château och sås.^[27]
• Confit dem canard - konfiterad anka inom sitt eget fett.^[28]

• Consommé - kristallklar köttbuljong.^[29]
• Coq au vin - tupp kokt inom rött vin.
• Croquette - panerade bollar alternativt stavar från potatismos alternativt tjock béchamelsås liksom fylls tillsammans ragu alternativt mejeriprodukt samt friteras.^[30]
• Gratin potatoes - potatisgratäng tillsammans kokta alternativt förvällda potatisskivor, grädde samt ost.
• Gratin Dauphinois - potatisgratäng lagad tillsammans råa potatisskivor.^[31]
• Löksoppa - soppa gjord vid lök, ofta tillsammans bakverk nedsänkt.
• Tartiflette - potatisgratäng tillsammans med kokt skivad rotfrukt, stekt lök samt bacon, grädde, vitt alkoholhaltig samt reblochonost.
• Pot-au-feu - oxgryta tillsammans blandade grönsaker.
• Ragoût - gryta alternativt stuvning tillsammans med bitar från animalisk föda alternativt köttfärs, likt finns inom flera olika varianter.
• Ratatouille - stekt grönsaksröra tillsammans aubergine, zucchini, peppar, tomat samt lök.
• Steak frites - stekt rundel från nötkött, oftast entrecote, tillsammans pommes frites samt sås.

Bakelser samt efterrätter (urval)

[redigera | redigera wikitext]

• Baba au rhum - fermenterad bakelse liksom dränks tillsammans med sockerlag samt rom.
• Beignet - friterade bakelser.^[32]
• Bûche dem Noël - julstubbe, chokladrulltårta tillsammans grädde samt ganache.^[33]
• Charlotte - enstaka kakform fodras tillsammans med kakor samt fylls tillsammans med hudvård alternativt fruktpuré blandat tillsammans med gelatin samt kyls ner.^[34]
• Clafoutis - pannkakssmet hälls ovan körsbär inom enstaka form eller gestalt samt bakas.^[35]
• Crème brûlée - ungsbakad vaniljkräm.
• Crème caramel - ungsbakad vaniljkräm tillsammans med kolasås vid toppen.
• Croissant - bakelse vid fermenterad smördeg format inom halvmåne liksom besitter lite sötma.
• Croquembouche - konformad en hög byggnad eller struktur från petit-choubullar fulla tillsammans vaniljkräm.^[36]
• Dacquoise - dessert tillsammans med tårtbotten från skum tillsammans mald hasselnöt alternativt mandel.^[37]

• Éclair - ett avlång petit-chou fylld tillsammans antigen hudvård, sylt alternativt fruktpuré.^[38]
• Financier - små sockerkakor tillsammans med mald mandel, smaksatta tillsammans med beurre noisette, brynt smör.
• Fondant au chocolat - cylinderformad chokladkaka tillsammans med rinnig inre från choklad.^[39]
• Fraisier - jordgubbstårta tillsammans med tårtbotten från mandelsockerkaka.^[40]
• Île flottante - flytande ö, skum kokt inom vaniljkräm serverad tillsammans mandelspån o kolasås.^[41]
• Macarons - mandelmarängkakor fulla tillsammans kräm gjord på smör, sylt alternativt ganache.
• Madeleine - små sockerkaka tillsammans med citronsmak likt existerar musselskalsformad.
• Mille-feuille - tre skivor från smördeg såsom varvas tillsammans numeriskt värde lager crème pâtissière.^[42]

• Mousse - luftig dessert på ägg, vispad grädde samt smakämnen, ibland tillsammans äggvita istället.
• Opéra - dessert tillsammans med tunna lager från mandeltårtbotten, dränkta tillsammans med kaffesyrup varvade tillsammans bl.a. ganache samt smörkräm.^[43]
• Pain au chocolat - bakelse vid fermenterad smördeg fylld tillsammans bitar från choklad alternativt ganache.
• Parfait - lite lös glass vid vispad grädde samt smakämnen.
• Petit Four - små bakelser inom munsbitstorlek tillsammans med elegant utseende.
• Profiteroles - petit-chou, bullar från choux-deg fulla tillsammans antigen vaniljkräm, vispad grädde alternativt glass.
• Sablé - runda skiva kakor från mördeg.
• Soufflé - porös ugnsgräddad efterrätt alternativt maträtt tillsammans med vispad äggvita som bas.
• Saint-Honoré - dessert tillsammans med smördegsbotten, petit-choubullar, crème chiboust samt vispad grädde.
• Tarte - pajer såsom ej äger lock.

  Mindre versioner heter tartlet.

• Tarte Tatin - bakelse tillsammans karamelliserade äpplen samt en lock från smördeg såsom vänds upp samt ner efter bakning.
• Tourte - pajer liksom äger lock.^[44][45]

Ostar

[redigera | redigera wikitext]

Ofta nära middagar samt luncher erbjuds mat eller dryck man mejeriprodukt då man besitter ätit uppenbart huvudrätten dock innan man börjat tillsammans med desserten.

Osten skärs inom grövre skivor såsom äts direkt, vilket en pålägg vid en mjuk bakverk alternativt kex, alternativt tillsammans tillsammans någon ätbar del (ofta päron).

Drycker

[redigera | redigera wikitext]

Vin existerar måltidsdrycken framför andra. Fransk vinlagstiftning delar in landets viner inom olika kategorier.

Den maximalt basala vinklassen existerar Vin dem France.

Druvsort, ursprung alternativt årgång får anges, även ifall långt ifrån varenda väljer för att utföra detta. Vin dem Pays (VdP) existerar viner vilket kommer ifrån geografiskt definierade områden, uppnår enstaka viss alkoholhalt samt existerar producerade från vissa bestämda druvsorter. Den högsta kvalitéklassen existerar Appellation d´Origine Protégée (AOP).^[46]

Öl dricks främst vid kaféer samt brasserier, dock även mot vissa maträtter liksom choucroute (surkål).

Före enstaka kvällsmål erbjuds mat eller dryck man ofta enstaka aperitif, inom regel en mild alkoholhaltig alternativt enstaka spritsort tillsammans svag alkoholstyrka. Efter middagen dricker man ibland enstaka digestif såsom antingen existerar enstaka starkare spritsort alternativt enstaka sötare likör liksom hjälp för att smälta maten.

Regioner

[redigera | redigera wikitext]

På bas från dem vitt skilda förutsättningarna på grund av produktion från ingredienser inom dem olika delarna från land i västeuropa sålunda skiljer sig maträtterna många åt mellan regionerna.

Regionerna nära andra länder besitter även påverkats från deras matrum, såsom inom öster från detta tyska köket, inom norr från detta nederländska köket, inom sydöst från detta italienska samt inom väderstreck från detta spanska. detta franska regionala köket är kapabel grovt delas in inom nästa områden:

Paris, Île-de-France

[redigera | redigera wikitext]

Det franska centralstyret äger inneburit för att Paris besitter fått enstaka unik position inom landet politiskt samt kulturellt, vilket även påverkat dess matkultur.

Frankrikes all kommunikationssystem existerar koncentrerat mot Paris, vilket besitter gjort för att restauranger samt föda ifrån samtliga nedanstående regioner finns var. detta parisiska borgerlighetens rikedomar äger även möjliggjort enstaka massiv ingång mot haute cuisine; flera från restaurangerna inom Guide Michelin finner man inom samt runt angående inom Paris.

Östra Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

I Alsace finns flera tyska influenser; man äter många korv samt surkål (choucroute).

mot detta dricks vanligtvis ljust maltdryck alternativt något lokalproducerat vitt alkoholhaltig. ett ytterligare typisk riktig ifrån Alsace existerar Tarte flambée - ett slags pizzaliknande korrekt, gjord vid ett lövtunn deg, tillsammans med crème fraiche, skinka samt lök såsom bakas inom vedugn. Lorraine existerar känt till sina fruktodlingar samt Quiche lorraine (en ost- samt skinkpaj).

inom Champagne äts viltkött samt departementets mousserande alkoholhaltig tillsammans identisk namn besitter nått massiv berömmelse.

Norra samt nordvästra Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

Längs bota landremsa vid havet nära Engelska kanalen fångas många hummer, ostron samt skalade djur. Köket inom norra land i västeuropa (trakten kring Lille) existerar influerat från detta något som ligger nära eller är i närheten Flandern.

denna plats används rotfrukt, fläsk samt maltdryck. region i frankrike existerar känt på grund av sitt fett, sin grädde samt sina äpplen. från äpplena utför man cider samt äppelbrännvinet Calvados. inom Bretagne växer bovete, vilket gjort deras crêpes berömda.

Loiredalen samt centrala Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

Längs Loiredalen växer många frukter: meloner, körsbär, päron samt jordgubbar.

Vinäger ifrån Orléans äger en gott rykte inom land i västeuropa.

Bourgogne samt Franche-Comté

[redigera | redigera wikitext]

Bourgogne existerar känt till escargots – sniglar vilket man äter tillsammans persilje- samt vitlökssmör. Aperitifdrinkenkir görs tillsammans med från vitt alkoholhaltig samt crème dem cassis (svartvinbärslikör), vilket existerar ett specialitet inom Bourgogne.

inom staden Dijon framställs många senap.

Rhône-Alpes

[redigera | redigera wikitext]

I alptrakterna används många mejeriprodukt inom maträtterna, såsom mot modell raclette samt ostfondue samt vilket tillskott inom potatisrätter såsom gratin daupinois (potatisgratäng) samt tartiflette. detta finns även ett viss influens ifrån Italien, samt Grenoble beräknar ravioli vilket sin specialitet.

dem små typiska restaurangerna inom Lyon kallas bouchons (korkar) samt erbjuder bland annat fransk löksoppa (gratinerad tillsammans smält mejeriprodukt samt krutonger) samt olika charkuterier såsom specialitet. ett från dem maximalt berömda charkprodukterna ifrån Lyon existerar inälvskorven andouillette. ifrån munkklostret Grande-Chartreuse kommer örtlikören Chartreuse samt längs vattendrag Rhône kultiveras vindruvor mot rhoneviner.

Västra Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

Längs landremsa vid havet fiskas ostron samt inom kommunen Cognac producerar man druvbrännvinet tillsammans samma namn.

Limosin existerar berömt på grund av sin fårboskap.

Södra Atlantkusten

[redigera | redigera wikitext]

Längs Atlantkusten existerar sjömat ett betydande ingrediens, speciellt inom detta baskiska köket. region existerar även känd på grund av sina kraftiga viner, speciellt bordeauxvinet. inom Gascogne görs brännvinet armagnac samt gåslever således kallad foie gras.

Pyrenéerna

[redigera | redigera wikitext]

Här finns även stora bönodlingar.

Haricots verts (gröna bönor) utgör inom detta franska köket enstaka betydande basrätt (såsom rotfrukt inom detta svenska). Vita frön från växter ofta använda som mat erbjuds mat eller dryck vanligtvis mot rätten cassoulet, vilket existerar ett gryta bestående från olika köttsorter.

Södra Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

Från södra land i västeuropa (Le Midi) kommer bland annat roquefortosten.

detta finns även influenser ifrån detta katalanska köket, vilket mot modell brandade.

Sydöstra Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

Köket inom sydöstra land i västeuropa (Provence samt Franska rivieran) präglas från italienska influenser, denna plats används bland annat olivolja, örtkryddor samt tomater inom massiv utsträckning. inom Marseille finns ett nödvändig fiskehamn samt därifrån kommer bland annat fisksoppan bouillabaisse. mot vattendjur erbjuds mat eller dryck ofta den provensalska kalla vitlökssåsen aioli.

nära Camargue finns Europas nordligaste risodlingar. beneath varma sommardagar dricks inom Provence ofta anislikörenpastis blandad med vätska tillsammans med vätska. inom Provence produceras åtta andel från världens roséviner. detta besitter dock inneburit enstaka hämmande inverkan hos provensalska vinodlare, då rosévinet blivit sålunda associerat tillsammans Provence för att detta blivit svårt till producenterna för att sälja dem mer lönsamma vita samt röda vinerna.

Korsika

[redigera | redigera wikitext]

På Korsika äger bönderna många får samt getter vilket boskap. ifrån dessa får man både ostar samt animalisk föda.

Måltider

[redigera | redigera wikitext]

Frukost

[redigera | redigera wikitext]

Le petit déjeuner (frukosten) existerar ofta ett snabbmåltid bestående från bakverk, fett samt marmelad (sylt) tillsammans tillsammans bryggd dryck alternativt bladte.

Barnen dricker oftast choklad. vid kaféer vilket öppnar tidigt erbjuds mat eller dryck ständigt någon struktur från morgonmål.

Lunch

[redigera | redigera wikitext]

Le déjeuner (lunchen) plats tidigare ett tvåtimmars måltid mitt vid dagen, dock äger vid senare tidsperiod blivit ett entimmes lunchpaus. inom mindre städer är kapabel tvåtimmarslunchen ännu inträffa. Söndagsluncherna existerar ofta längre samt intas tillsammans tillsammans med familjen.^[47] Restaurangerna öppnar vanligen till middag klockan 12 samt stänger 14.30.

flera restauranger äger lunchstängt lördagar samt måndagar.^[48] inom större städer äter oftast den arbetande befolkningen, skolbarn samt studenter sin middag inom enstaka personalmatsal alternativt skolcafeteria såsom normalt serverar kompletta måltider därför vilket dem beskrivs ovan. Därför existerar detta ovanligt för att studenter tar tillsammans med sig lunchmat distansarbete. kontorspersonal samt kontorspersonal får ofta lunchkuponger såsom enstaka sektion från sina löneförmåner.

Dessa kunna användas vid dem flesta restauranger, varuhus samt okänt. Bland person som arbetar existerar detta dock ovanligt för att man äter trerätterslunch från ekonomiska skäl samt tidsskäl. inom mindre städer äter flera sin måltid hemma, vilket resulterar inom rusningstrafik fyra gånger per ljus. Slutligen existerar detta även vanligt bland grovarbetare för att lunchen består från ett smörgås samt eventuellt dessert.

Dessa måltider förmå köpas färdiga inom bagerier samt köpcentra på grund av en överkomligt kostnad.

Middag

[redigera | redigera wikitext]

Le dîner (middagen) består ofta från tre rätter, förrätt (hors d'oeuvre/entrée) alternativt soppa, huvudrätt/varmrätt (plat principal) samt mejeriprodukt och/eller dessert. Ibland erbjuds mat eller dryck enstaka sallad före osten alternativt desserten.

Yoghurt förmå ersätta osten alternativt desserten samt enstaka normal vardagsdessert består från nyligen tillverkad ätbar del. mot måltiden erbjuds mat eller dryck bakverk, alkoholhaltig samt mineralvatten. Vinkonsumtionen äger nyligen minskat bland yngre människor. Konsumtionen från fruktjuice besitter ökat ifrån 25,6 andel 1996 mot 31,6 andel 2002. Kötträtter erbjuds mat eller dryck ofta tillsammans med vegetabilier samt pasta alternativt ris.^[47] Restauranger öppnar oftast halv åtta samt stänger köket mellan 22 samt 23.

flera restauranger serverar ej kvällsmål vid söndagar.^[48]

Drycker

[redigera | redigera wikitext]

Av tradition existerar land i västeuropa ett vinkultur. Trots för att vindrickandet reducerar existerar detta kvar flera fransmän såsom dricker alkoholhaltig dagligen. Konsumtionen från enklare bordsviner äger minskat markant. maltdryck existerar populärt särskilt bland yngre personer, samt den tydligt ledande drycken vid okänt samt klubbar.

andra populära alkoholhaltiga drycker existerar pastis samt aniskryddade drycker vilket dricks utspädda tillsammans kallt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt torr cider. ett typisk fördrink existerar ett kir, liksom består från vitt alkoholhaltig smaksatt tillsammans svartvinbärs- alternativt björnbärslikör. ifall vinet existerar mousserande benämns drinken kir royal (kunglig kir).

Åldersgränsen på grund av för att inhandla alkohol existerar 18 år. Föräldrar brukar ej tillåta sina unge för att förtära alkohol förrän inom dem lägre tonåren. Studenter samt yngre vuxna berusar sig ofta vid fester, dock berusningen brukar ej ske offentligt. Offentlig alkoholkonsumtion existerar rätt dock rattfylleri ger hårda straff.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Boudou, Evelyne and Jean-Marc Boudou.

  Les bonnes recettes des bouchons lyonnais. Seyssinet : Libris, 2003. ISBN 978-2-84799-002-7

• Dominé, André (red.). Culinaria France. Cologne: Könemann Verlagsgesellschaft mbh, 1998. ISBN 978-3-8331-1129-7
• Escoffier, Georges Auguste. Escoffier: The Complete Guide to the Art of Modern Cookery. Translated bygd H. L. Cracknell and R.J. Kaufmann. New York: John Wiley and Sons, 2002.

  ISBN 978-0-471-29016-2

• Foder's. See it France. 2:a uppl. New York:Foder's Travel Publications, 2006.
• Hewitt, Nicholas. The Cambridge Companion to Modern French Culture. Cambridge: The Cambridge University Press, 2003. ISBN 978-0-521-79465-7
• Mennel, Stephan. All Manners of Food: eating and taste in England and France from the mittpunkt Ages to the present. 2:a uppl, Chicago: University of Illinois Press, 1996.

  ISBN 978-0-252-06490-6

• Spang Rebecca L., The Invention of the Restaurant. 2:a uppl, Harvard University Press, 2001. ISBN 978-0-674-00685-0
• Steele, Ross. The French Way. 2nd edition. New York: McGraw-Hill, 2006.
• The Culinary Institute of amerika. The Professional Chef. 8:e uppl. Hoboken, NJ: John Wiley & Sons, INC, 2006. ISBN 978-0-7645-5734-7
• Wheaton, Barbara Ketcham.

  Savoring the Past: The French Kitchen and Table from 1300 to 1789. New York: First Touchstone, 1996. ISBN 978-0-684-81857-3

Det franska köket är förmodligen lika omnämnt vilket Franska Revolutionen. Utvecklingen besitter skett pö angående pö sedan århundraden samt idag anses detta existera en från världens maximalt förnämsta kök.

Franska Michelinguiden äger utsett många franska restauranger såsom toppklassiga, vare sig dem ligger belägna inom storstäderna alternativt mitt ute på ruralt område. ”La fine cuisine” alternativt ”Haute cuisine” är en myntat term liksom innebär för att maten är lagad tillsammans med största möjliga finess samt där upplägget är lika exakt genomplanerat.

noggrann likt ”Haute couture” där allt är handgjort från scratch är Haute cuisine detta också. Idag är franska köket enstaka sektion från Unescos världsarvslista, vilket ej säger lite!

Typiska franska maträtter

Det likt är värt för att känna till ifall fransk föda är för att den är kapabel lokaliseras mot olika regioner.

Vissa maträtter besitter från början utvecklats inom Bourgogne, medan andra främst är förknippade tillsammans med Bordeaux alternativt Sud-Ouest osv. Rätterna äger dock numera letat sig över regionernas gränser samt fått ett övergripande fransk karaktär. mot maten äts ofta baguette. mot dessert är detta vanligt för att man äter mejeriprodukt såsom brie alternativt camembert, alternativt någon bakelse.

Här följer några berömda franska maträtter.

• Boeuf Bourguignon – mustig köttgryta tillsammans med alkoholhaltig, erbjuds mat eller dryck tillsammans potatis
• Coq au alkoholhaltig – tupp inom alkoholhaltig erbjuds mat eller dryck tillsammans potatis
• Boullabaisse – fiskgryta tillsammans skaldjur samt grönsaker
• Croque monsieur – ett varm smörgås likt gärna äts mot lunch
• Konfiterad anka
• Ratatouille – enstaka vegetarisk grönsaksgryta
• Foie gras – gåslever
• Ostron såsom äts tillsammans citrondroppar (vanligt på nyår)

Desserter

Franska desserter är enstaka fröjd för gommen.

Portionerna är vanligtvis små så för att ni förmå njuta tillsammans med gott samvete.

• Millefeuille – tusenbladstårtan är gjord på smördeg tillsammans fyllning mellan varven samt enstaka god glasyr på toppen
• Eclair – enstaka avlång bakelse tillsammans glasyr på toppen samt ett smaksatt kräm inuti
• Croissant – en sött bröd likt främst äts mot frukost
• Crème Brulée
• Fondé au chocolat – enstaka ugnsbakad chokladkaka tillsammans varm, rinnande choklad inom mitten liksom är så god för att den knappt går för att beskriva!
• Galette des rois – äts nära trettondedag jul för för att reol dem tre vise männen.

  Kakan innehåller smördeg samt mandelmassa, tillsammans ett gömd figur någonstans inom kakans inre. Den likt får figuren inom munnen får bära den medföljande kungakronan

Franska drycker

Egentligen borde en helt segment artikel tillägnat ”franskt vin” dock för för att göra en långt stycke kreditkort så förmå man summera detta vilket för att land i västeuropa sannerligen är vinlandet siffra en.

dem röda vinerna kommer främst från Bordeaux-distriktet, medan dem fina vita vinerna kunna härledas mot Bourgogne. inom distrikten Champagne samt Cognac framställs champagne-drycker samt cognac. inom Bretagne tillverkas många cider från olika karaktär.

Andra vanliga drycker är pastis, enstaka anis- samt lakritslikör likt blandas tillsammans dricksvatten samt är kapabel erbjuds mat eller dryck inom flera utföranden.

På sommaren är detta gott för att dryck enstaka ”panaché”; öl blandat tillsammans med sockerdricka.

Restaurangkultur samt middagstider

Det är vanligt för att gå ut samt äta inom land i västeuropa, både mot middag samt kvällsmål. Middagen erbjuds mat eller dryck vanligen ej förrän klockan 19:00, dessförinnan håller köken stängt ifall restaurangen ej ligger inom turisttäta områden.

Frukosten inom land i västeuropa består ofta från enstaka kaffe samt enstaka croissant alternativt enstaka yoghurt. Lunchen är lätt tillsammans enstaka sallad, enstaka sandwich alternativt ett Croque Monsieur. Franska måltider består ofta från flera rätter samt är kapabel anlända upp mot sju stycken på enstaka finare kvällsmål. plats beredd på för att portionerna är relativt små, så för att beställa både förrätt, huvudrätt samt efterrätt är kutym på dem exklusivare restaurangerna.

Prisnivåer

Franska prisnivåer ligger på ungefär identisk skal liksom våra.

På riktigt toppklassiga restauranger kunna notan bli många hög, ej minimalt på bas från samtliga viner liksom bör passa mot respektive rätt. Räkna dock tillsammans ca 500 kronor/trerättersmeny för två på ett genomsnittlig matställe. enstaka kaffe går på drygt 25 kronor. Priserna på kaféer samt restauranger inom Paris trissas gärna upp.

Lämna ungefär 10 % inom dricks när ni betalar notan.